Syftet med denna rapport är att undersöka hur den fysiska träningen inom ramen för friskvårdsarbete bedrivs inom polisen och varför man i dag inte har några fysiska krav för poliser. Bakgrunden till ämnesvalet ligger i vår uppfattning att det är konstigt att det ställs fysiska krav på polisstudenter och polisaspiranter men inte på färdiga poliser. Vi har gjort en teoretisk studie inom ämnet friskvård, främst fysisk träning, för att beskriva fördelarna med att satsa resurser på detta samt visa på faktorer som har betydelse för att en friskvårdssatsning skall bli framgångsrik. Sedan presenterar vi hur polisen och försvarsmakten arbetar med dessa frågor inom de respektive organisationerna. Som underlag för informationen har vi främst använt oss av sakkunniga personer inom de båda organisationerna som har intervjuats.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir i dag äldre och antalet äldre som behöver palliativ vård ökar. Då en äldre familjemedlem vårdas palliativt förändras livet runtomkring denne. Eftersom närstående ofta är involverade i denna vård krävs det mycket av dessa när det kommer till anpassningen till den nya situationen. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda äldre familjemedlemmar palliativt Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie, där nio vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultat: Närståendes förutsättningar för att orka ge god vård och vara delaktiga var att det fanns ett samspel, en god kommunikation och stöd av vårdpersonalen.

Dagens mjukvaruprogram kan ha gränssnitt som innehåller mycket information och många olika funktioner som inte alltid är relevanta för användaren. I detta myller av information och funktioner förväntas användaren utföra uppgifter som leder fram till sitt uppsatta mål. Syftet med denna forskningsrapport var att ta fram funktioner som kan vägleda användare och som kan bidra till ett vägledande webbgränssnitt. Fokus lades på att ta fram funktioner som kan vägleda användare i ett administrativt system tillhörande en yrkesgrupp med en särskilt komplex arbetssituation. För att få en bättre uppfattning om deras arbetssätt och behov gjordes en fallstudie på den utvalda yrkesgruppen, med hjälp av en kvalitativ intervju och observation.

Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9.

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer.

Vaccination av typiska barnsjukdomar världen över, har som enskild innovation räddat miljoner människor de senaste 200 åren. Trots detta är anti-vaccin rörelsen ett växande fenomen. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att kartlägga faktorer som påverkar föräldrar i deras beslut om att vaccinera sina barn. 18 vetenskapliga artiklar analyserades och utgjorde grunden för resultatet. Med stöd av Rogers teori (1995) om spridning av innovationer kategoriserades resultatet i tre teman: Innovationens karaktär, Kommunikationskanalen och Det sociala systemet.

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur från Försäkringskassan till Leksands Vårdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, två för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jämförelse av olika variabler på intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut någon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I några fall hade sjukskrivningens längd överskridit sex månader och försäkringskassan ville därför ha patientens arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden istället för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

Som blivande lärare har jag ställt mig frågan om hur man ska gestalta en undervisning i läsning så att eleverna känner glädje och motiveras till att läsa. Sökandet efter en eller flera konkreta metoder som jag kan använda mig av i min framtida undervisning ledde till mitt syfte, vilket är att jämföra hur olika metoder i läsundervisning motiverar elever till att läsa. De läsmetoder jag främst ville undersöka var enskild läsning, parläsning, gruppläsning, högläsning och lässamtal. Fokuserad på dessa fem läsmetoder samt sökande efter alternativa metoder började jag fördjupa mig i teorier, styrdokument och litteraturstudier. Vidare besökte jag en skola där jag i en 3?4: a höll en lektion kring läsning.

Organisationer som är verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en både dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder ständigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara på ständigt uppkommande förändringar förutsätter det i sin tur en adaptiv förmåga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation måste tillskansa sig för att en sådan adaptiv förmåga ska kunna uppnås. Uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen ämnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan användas för att en adaptiv förmåga ska uppnås.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön vid en magnetkamera kan vara svår att ta till sig för patienten. Magnetkameran är uppbyggd av en smal tunnel och vid bildtagning uppstår höga ljud. För att få bilder med bra kvalitet måste patienten ligga still under undersökningarna somkan ta upp till en timme. Syfte: Att undersöka varför många patienter upplever en magnetkameraundersökning som obehaglig samt vilka faktorer som kan påverka patientens obehag. Metod: Detta arbete har utformats som en litteraturstudie där elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ingått för att besvara syftet.

Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer.

Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter ienskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder pågrund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbrukrespektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning frånbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.

SammanfattningDen aktuella forskning är entydig gällande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs på grundskolan; katederundervisning och individuellt räknande i matematikböcker är dominerande. Det finns belägg för att detta även är en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom området. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till måluppfyllelse för alla elever. Därför efterfrågas undervisningssätt innehållande annat än katederundervisning och enskild räkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssätt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta främst genom att låta matematiklärare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssätt.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan.