SYFTE: Syftet med studien är att beskriva ledningens uppfattning om hur företagets ekonomistyrning påverkats av den senaste drastiska konjunkturförändringen. Därtill ska vi beskriva och resonera kring hur företagets syn på prestationsmåtten förändrats under lågkonjunkturen. Ett delsyfte är att beskriva hur ledningen definierar företagets styrverktyg, vilket kommunicerar de icke-finansiella målen och i teorin benämns Balanced Scorecard.METOD: Vi kommer att svara både på frågan hur ?deskriptivt? (beskrivande), d.v.s. att genom en studie få bättre insikt om hur ett fenomen ser ut, och dessutom varför ?kausalt? (förklarande) d.v.s.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning.

Syftet med denna studie är att se vilka informationskanaler yngre använder sig av i normalläge, för att kunna utröna om nätverk är en informationskanal gentemot yngre människor vid kris. Alla kommuner i Sverige har ett informationsansvar gentemot sina medborgare men det finns inga lagar som reglerar hur information skall ges. Det är alltså upp till varje enskild kommun att bestämma över vilka informationskanaler de skall använda sig av. Det är därför intressant att diskutera om nätverk som informationskanal förbättrar eller försämrar de demokratiska idealen utifrån myndigheternas informationsansvar och medborgarnas rätt till information vid en kris.Mitt material består främst av litteratur, utredningar och studentuppsatser. Detta har kompletterats med åtta respondentintervjuer med yngre medborgare.

Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Syftet med denna studie är att belysa och analysera hur pedagoger i år tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssätt. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av kvalitativa intervjuer där urvalet består av sex lärare i år tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lärandeteorier. Resultatet i vår studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering är stor bland lärarna. Respondenternas föreställningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssätt där undervisningsformen varieras, där enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmåner ? en möjlighet till ett mer åtråvärt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram används av många företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent återkommande kunder med förmåner. Inom hotellbranschen erbjuds gäster i dagsläget standardiserade förmåner som baseras på gästens grad av medlemsnivå. Individuella förmåner som anpassas till varje enskild gäst går inte att identifiera, och det är denna aspekt vi valt att utforska i vår uppsats. Syfte:Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstå i arbetet med individuella förmåner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sådant arbete. Metod:Vi har i vår uppsats använt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda på hotellgästers behov av individuella förmåner och därigenom få empiriskt underlag för att besvara våra forskningsfrågor. Analys och slutsats:Vi har utifrån vårt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Svenska filmbranschen styrs av ett filmavtal mellan staten och olika aktörer i branschen. Detta avtal skall förnyas under år 2013. Staten har i en avsiktsförklaring för det nya avtalet uttryckt en vilja till en förändring kring villkoren för att få statligt stöd för filmproduktion i Sverige. En så kallad teknikneutralitet skall införas som innebär att filmproduktioner inte längre på förhand behöver ha säkrat en biografdistribution för att få statligt ekonomiskt stöd. Detta skulle kunna innebära en förändring för den svenska filmens distribution i Sverige som i nuläget består av tämligen fast ordning på visningsfönster, där just biografdistributionen har en särställning.Vår forskning behandlar svenska filmproducenters, distributörers och biografägares tankar och åsikter kring distribution av svensk långfilm i Sverige.

Läroplanen (Lpo 94) kräver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsättningar för att på bästa sätt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning på området betonar även den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan är uppbyggd efter grupper vilket försvårar detta krav/målsättning. Kunskapsskolan är en skolan som växt upp till följd av Lpo 94 och har som mål att skapa en individuell lärandemiljö. Med utgångspunkt i detta är mitt syfte att undersöka hur medvetenheten är hos lärare på Kunskapsskolan gällande individuellt lärande.

Detta examensarbete är en studie av turbinoperatörers arbete under driftsituationen husturbindrift vid Ringhals kärnkraftverk. Syftet är att undersöka dels under vilka förutsättningar turbinoperatörerna arbetar under detta driftfall och dels hur de grafiska användargränssnitten kan anpassas till driftfallet för att möta operatörernas informationsbehov. Utifrån intervjuer, observationer under simulatorträning, uppgifts- och länkanalyser fastställdes operatörens informationsbehov under husturbindrift och designkriterier för ett situationsanpassat gränssnitt togs fram. Arbetssättet Cognitive Work Analysis har fungerat som ett ramverk för studien. De viktigaste designkriterierna är: - Parametrar som är viktiga för situationen ska presenteras tillsammans med mål och/eller gränser för värdet som visas.

Att arbeta som polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning.