Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och användande av begreppet rationalitet och analysera, tolka och jämföra dessa. De filosofer jag har läst in mig på skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har läst Kant som är deontolog, Singer som är utilitarist och Regan som är rättighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och användande för att sedan jämföra och söka efter likheter och skillnader. Jag kommer också att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero på och vad det kan ge för resultat.

Syftet bakom låneförbudet var att införa ett skydd för bolagets borgenärer och förhindra att låntagare kunde undgå eller skjuta upp beskattningen. Låneförbudet delas in i två kategorier; närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet,. Det är enligt regeringen viktigt att det finns en viss flexibilitet och därför innehåller lagen en bestämmelse om möjligheten till dispens. För att få dispens från närståendelåneförbudet krävs det att synnerliga skäl föreligger medan dispens från förvärvslåneförbudet kan ges om särskilda omständigheter finns. Om ett förbjudet lån föreligger ska detta beskattas enligt IL om inte synnerliga skäl föreligger.

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vårdteam har i hälso- och sjukvården fått ett stort genomslag, både i Sverige och internationellt. Stora förväntningar ligger på arbetssättet, då det ska effektivisera, ge adekvat vård snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vårdteamet beskrivs utifrån en definition som: en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vårdteam i förhållande till patientsäkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vårdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vårdteamet inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

SammanfattningEtt av grundskolans kunskapsmål är att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i ämnena svenska och engelska. Skolan har därmed ansvar för att uppmärksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, så att de kan utveckla sin muntliga förmåga till interaktion med andra människor. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de åtgärderna får. Det handlar om elever som har anmälts till elevhälsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer angående tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lärare och fyra representanter för elevhälsan på tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallärare/specialpedagog var beteendet det motsatta för två av dem.

Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens.

Vid världskonferensen om undervisning av elever i behov av särskilt stöd år 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmärket för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser också igenom i den svenska läroplanen, Lpo 94. Syftet med studien är att få exempel på hur inkludering och stöd i klassrummet på en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie av tre lärare i ämnet svenska på en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger på direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgången läggs tyngdpunkten på intervjuerna och observationerna används för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fått fram i min fallstudie visar att lärarna använder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sätt att lära känna och se varje enskild elev.

I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering.

Det är välkänt att stora kedjor etablerar sig allt mer på marknaden. Det blir då viktigare för de små enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klädbutiker studerats och hur de med hjälp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien då dessa har större möjligheter att påverka och skräddarsy sina miljöer för att på så sätt sticka ut ur mängden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingår exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det är dessa tre delar som är utgångspunkterna för rapportens innehåll.

Stroke är i särklass en av de vanligaste sjukdomarna och många tusentals människor drabbas varje år. När det gäller omvårdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det är viktigt att de omvårdnadsinsatser som ges till patienter med stroke är individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hänsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vårdas fler och fler strokepatienter på stroke-enheter i stället för på annan vårdavdelning. En stroke-enhet är en slutenvårdsenhet som tar hand om patienter med stroke, där den specialistinriktade sjukvården drivs av ett multidisciplinärt team.

Syftet med studien är att undersöka hur flickor i årskurs 7 upplever stress i skolan och vad de anser att lärare, och skolan i allmänhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak på kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men även på kvantitativ insamlad data i form av en enkätundersökning.I resultatet kan utläsas att 71 % av flickorna de senaste tre månaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var läxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framställningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvärk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstämdhet och bristande kontroll.

Andelen patienter som är i behov av palliativ vård och vill bo kvar i det egna hemmet har ökat under de senaste åren. Patienterna behöver kontinuitet och ett professionellt bemötande från sjuksköterskan och andra yrkeskategorier.Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i patientens eget hem.Metoden för detta är en litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklar ligger till grund för analysen, vilken genomfördes med hjälp av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas i tre huvudteman som beskriver upplevelsen av; utmaning, relationer och personlig påverkan samt sex subteman, resurser/tid, samarbete, få rutiner, vårdrelation, att vara en i teamet, utveckling och att bli berörd.Resultatet visar fram för allt vikten av en god och ömsesidig vårdrelation till patienten och de närstående. Sjuksköterskorna upplever tillfredsställelse med sitt arbete och att de utvecklar sin personlighet genom möten med döende människor och dess närstående. Det som upplevs problematiskt är brist på tid och därmed en försämrad förutsättning att ge den vård som vill ges till varje enskild patient.

I dagens Sverige är ca 17 procent av befolkningen 65 år och äldre. Andelen äldre i befolkning ökar allt mer. Grundläggande för en bibehållen hälsa och livskvalitet hos äldre, är att de har en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå. Projekt ?Aktivitet äldre? i Eslövs kommun har som mål att erbjuda de boende på äldreboenden i kommunen möjlighet till ett större och bredare utbud av aktiviteter samt att varje enskild individ, som är delaktig i projektet, ska få tänka, tala och gå varje dag.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen.Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

För att tillverkande företag ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga i tider där tillgången på billig arbetskraft ökar, med ökad konkurrens som följd, är det viktigt att nya strategier utvecklas för att säkerställa långsiktig överlevnad. En strategi för detta är att integrera varor och tjänster som tillsammans skapar bättre erbjudanden med ökat kundvärde. Syftet med arbetet är att få kunskap om ett tillverkande företag har de förutsättningar som krävs för ett erbjudande där vara och tjänst är fullständigt integrerade. Studiens forskningssyfte har varit undersökande samt beskrivande med en deduktiv teorianvändning. En kvalitativ forskningsmetod har använts vid studien, där forskningsstrategin utgjorts av en enskild fallstudie.

I denna uppsats som avhandlar affärsutveckling i mikro ? och små industriföretag i fragmenterade branscher är vår undersökningsfråga: ?Hur kan en enskild mindre aktör på en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affärsutveckla sina affärer, stärka sin egen position och förbättra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen är att ?att skapa förståelse samt generera förslag på hur mikro- och småföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gå tillväga för att affärsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns även tre delsyften, nämligen att: kartlägga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affärsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lämpliga affärsstrategier för mikro ? och småföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara på undersökningsfrågan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och två företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess går till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förändringarna med mera.