Enligt svensk rätt är en förutsättning för att ansökan om kvarstad på ett utländskt fartyg skall beviljas, att det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala skulden. Denna så kallade sabotagerisk är ett villkor för att kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden skall beviljas, vilket framgår av att 4 kap SjöL hänvisar till de allmänna reglerna om kvarstad i 15 kap RB, där sabotagerisken uppställs som villkor.Det har inom den sjörättsliga doktrinen varit en allmän uppfattning att det inte skall krävas någon utförligare utredning om sabotagerisk i det enskilda fallet för att utverka kvarstad på fartyg i internationell trafik. Det förhållandet att kvarstaden avser ett utländskt fartyg som förväntas lämna landet har ansetts tillräckligt, i vart fall om svaranden inte har andra tillgångar i Sverige. Trots att det kan anses vara en etablerad uppfattning har underrätterna i flera avgöranden beslutat i strid mot den. Ett flertal underrättsdomar har inneburit att kvarstad inte beviljats trots att de omständigheter förelegat som tidigare varit tillräckligt för kvarstad.Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget rörande sabotagerisken vid kvarstad på fartyg i internationella förhållanden.

Med besittning avses i juridisk mening att någon faktiskt och rättsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. Rättsfaktumet besittning ges långtgående rättsföljder inom såväl sakrätten som straffrätten, varför det är intressant att utreda vilka omständigheter som konstituerar besittning inom respektive rättsområde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person. Förfäktar man att en juridisk person har en rättskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning är desamma som en fysisk dito. Anser man däremot att en juridisk person endast är en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsätter detta att en fysisk ställföreträdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall räknas som besittare i juridisk mening väsentligen skiljer sig från dem som gäller för fysisk persons besittning.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhälletTrots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Föreliggande studie syftar till att studera hur några lärare individualiserar matematikundervisningen till varje enskild individ för att utveckla deras matematiska kunskaper i grundskolans tidigare år. Detta görs genom att observera och intervjua tre lärare i årskurs två och årskurs tre. Resultatet visar att den huvudsakliga individualiseringen främst sker till elever som finner matematiken svår och till elever som arbetar med snabbt tempo och med stor förståelse till det matematiska innehåll som behandlas. Lärarna individualiserar matematikundervisningen genom att variera material och att anpassa återkoppling till den enskilda eleven..

Marknaden för sökmotorer växer och förutspås under 2006 att öka med 41 % till en mångmiljardindustri. Informationsmängden är i nuläget så pass stor att en enskild sökmotor inte kan indexera allt. Detta medför att behovet av specialiserade sökmotorer ökar. Vi föreslår i denna uppsats en specialiserad sökmotor för att hitta information med anknytning till en viss geografisk position. Vi kontaktade företag inom två branscher för att undersöka vilka framgångsfaktorer som skulle öka företagens acceptans av detta verktyg.

Under de senaste två decennierna har typ 1 diabetes ökat med 50 % bland barn och ungdomar i Sverige. Detta syns t.ex. genom att ca 500 barn i åldern 0 ? 15 år varje år får typ 1 diabetes och mer än 95 % av dem som insjuknar debuterar före 25 års ålder. Att ha typ 1 diabetes och samtidigt vara i puberteten underlättar inte möjligheten att hantera sjukdomen med tanke på att denna period för många kan vara svår att hantera i sig, utan att ha en livsstilsjukdom som typ 1 diabetes.

Sakrätten är ett rättsområde som är sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gäller i de sakrättsliga konflikterna är huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. När det gäller aktiebolag som är inblandade i sakrättsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenärer, är rättsläget tämligen oklart. I denna uppsats ämnar jag lämna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rätt att återfå egendom på grund av en värdeöverföringsmottagares eller en kontrahents återbäringsskyldighet bör vara sakrättsligt skyddat och därmed om ogiltighet bör ha sakrättsliga verkningar. Frågan om det finns ett sakrättsligt skydd är likställd med frågorna om det existerar en vindikationsrätt eller en separationsrätt hos bolaget.

Denna uppsats rör sig inom fältet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar på svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremål genom tiderna. Utgångspunkten ligger i 2014 års omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mångfaldsmål. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, är tänkt att läsas mot bakgrund av de inledande bestämmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila på ålderdomliga nationalistiska värdegrunder, uppstod frågan ifall det fanns en diskrepans i förhållande till de nya målen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förändring från 1920-talet och framåt och sätter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mål och kulturvård i dagens samhälle. Motiv till utförselreglering men också vilka föremålstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jämförts kvalitativt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka olika sätt pedagoger säger sig undervisa utifrån i läs- och skrivinlärning, på två kommunala skolor och två Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig åt. Vi har i vår uppsats valt att lägga tyngdpunkten på de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i läs- och skrivinlärning, som pedagogerna vi intervjuat säger sig utgå ifrån. Undersökningen grundar sig på intervjuer av pedagoger på två kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en föräldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med läs- och skrivinlärning i de tidigare åldrarna, F-2, är de målgrupper vi intervjuat. Resultatet är att pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.

Syfte med uppsatsen är att ge insikt i vad en västeuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mån undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det är viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvägagångssätt, som är lämpligt för alla västeuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vårt syfte, försökt utveckla en förståelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i åtanke, ska vår slutsats ses som ett förslag på hur en västeuropeisk modebutikskedja kan välja att beakta kulturella skillnader som kan tänkas uppstå.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se på detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv när det gäller elevers lärande i matematikundervisningen. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjort vår datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lärare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenters texter gällande arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år.

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lärarna anser de gör för att främja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare i årskurs 2-3.  Resultat från undersökningen visar att ingen lärare anser att de inte uppnår målen i Lgr 11. Men lärarna säger att tiden är en avgörande faktor. De stora klasserna gör att läraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. Vår syn på den tid och resurser lärarna måste lägga ner på enbart kommunikation har förändrats.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare kan öka elevers motivation till läsning. Studien omfattade elva lärare i år 1-3, från fem skolor i Luleå kommun. Vi utförde undersökningen med hjälp av de informationsinhämtande metoderna: enkäter, intervjuer och observationer. Utifrån enkätsvaren valde vi ut fyra lärare för intervju. Dessa lärare hade intressanta svar med tanke på vårt syfte.

SammanfattningIdag står över 200 000 privata skogsägare i Sverige inför ett kommande generationsskifte. Istället för att göra skiftesprocessen till en naturlig del av skogsfastighetens livscykel, visar statistik gällande de privata ägarnas medelålder att många väljer att skjuta det, förr eller senare oundvikliga generationsskiftet, på framtiden. För att garantera ett lyckat resultat av ett ägarskifte gällande skogsbruksfastigheter bör vikten av att inleda generationsskiftet i god tid uppmärksammas.I uppsatsen behandlas det aktuella rättsläget gällande generationsskiften av skogsfastigheter som bedrivs som enskild näringsverksamhet, och särskild hänsyn tas till de skatterättsliga konsekvenser som uppstår vid de olika skiftesmetoderna arv, testamente, gåva och köp. På grund av de ekonomiska värdena inblandade i generationsskiften av skogsbruksfastigheter, är de skatterättsliga bestämmelserna vid processen av mycket stor betydelse vid skiftesplaneringen.Ett generationsskifte kan ske genom benefika fång ? arv, testamente och gåva ? eller oneröst, det vill säga genom ett köp.