Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Erfarenheten tyder pÄ att mÄnga lÀrare upplever det som svÄrt att anpassa undervisningen utifrÄn varje enskild elevs behov, trots att det stÄr i lÀroplanerna. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares tankar kring anpassning av undervisning sÄ att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fyra lÀrare, dÀr vi bl.a. utgick frÄn fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den hÀr undersökningen efterfrÄgar en variation av lÀrarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrÄn alla elevers behov. NÄgot som framkom i resultatet var att förhÄllningssÀttet gentemot eleverna Àr viktigt, att lÀraren bemöter dem med respekt.

Syftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra olika företags tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€tt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frĂ„gan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en sĂ„ passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frĂ„gor undersöks pĂ„ tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna.

I elektronikbranschen rÄder det hÄrd konkurrens om kunderna vilket leder till att butikerna inom branschen mÄste kunna ge en god service till sina kunder, dÀr Àven bra klagomÄlshantering igÄr. SjÀlva hanteringen av klagomÄl blir vÀldigt viktig för en butik dÄ man kan undvika att problemet blir större Àn vad det egentligen Àr och man kan till och med göra kunden nöjdare Àn innan. En butik bör se klagomÄl som nÄgot positivt eftersom det kan vara en förbÀttringsÄtgÀrd.Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en insikt i hur elektronikbutiker hanterar klagomÄl, samt varför det i sÄ fall finns skillnader vid hanteringen av klagomÄl mellan en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja. DÀrför stÀllde vi oss frÄgan ?Hur hanteras klagomÄl i en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja??.För att kunna uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen gjorde vi en litteratursökning angÄende vÄra nyckelord i denna uppsats: klagomÄl, klagomÄlshantering, kunden, word-of-mouth och lönsamhet.

Sedan 2006 Àr en allvarlig konflikt mellan förÀldrarna det vanligaste skÀlet till att tilldöma en förÀlder enskild vÄrdnad vid en rÀttslig tvist om barn och i Sverige Àr det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vÄrdnad efter en separation. Syftet med denna studie Àr att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gÄtt igenom en rÀttslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om ?barnets bÀsta?. Min teori Àr att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? begrÀnsar möjligheterna för lÀmpliga förÀldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? inte Àr tillÀmpbar pÄ tvister dÀr tvÄ lÀmpliga förÀldrar stÀlls emot varandra.

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.

Studiens syfte Àr att undersöka chefers förstÄelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska frÀmja medarbetarskapet. Teorier som anvÀnds i studien speglar hur ett vÀlfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer pÄverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen Àr kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. UtifrÄn den teoretiska referensramen har vi analyserat vÄrt material frÄn intervjuerna.Studien konstaterar att chefers förstÄelse för medarbetarskapet Àr att diskussioner om medarbetarskapet frÀmjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna.

Syftet med detta arbete var att kartlÀgga, beskriva och förklara hur lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ individualisering och hur de arbetade för att uppnÄ en sÄdan undervisning. Med individualisering sÄ menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lÀrare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning dÄ det stÄr i lÀroplanen. Alla nÀmnde ocksÄ för stora klasser som ett stort problem dÄ de kÀnde att de inte han se alla.

SammanfattningEtt generationsskifte Ă€r en komplex och tidskrĂ€vande process. DĂ€rav Ă€r det av stor betydelse för ett lyckat resultat att generationsskiftesprocessen initieras i god tid och att en vĂ€l genomarbetad plan tas fram innan sjĂ€lva genomförandet Ă€ger rum. FrĂ„ga som uppkommit Ă€r huruvida det fĂ„r nĂ„gon betydelse i samband med generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter att verksamheten förlĂ€ggs i ett driftsbolag. Under sĂ„dana förutsĂ€ttningar förblir fastigheten i den fysiska personens Ă€go men verksamheten bedrivs i ett aktiebolag. Är verksamheten dĂ€remot inte förlagd i ett driftsbolag anses den fysiska personen bedriva enskild nĂ€ringsverksamhet.

UmeÄ Energi har som mÄl att vara förnybara i allt de gör Är 2018. Som ett led i detta arbete vill de veta vilken miljöpÄverkan som sker frÄn deras produkt fjÀrrkyla.I denna rapport har miljöpÄverkan frÄn UmeÄ fjÀrrkyla berÀknats genom att ta fram nyckeltalen primÀrenergianvÀndning per levererad kylenergi och vÀxthusgaser i koldioxidekvivalenter per levererad kylenergi. MiljövÀrderingen har framförallt baserats pÄ rapporter frÄn svenska myndigheter och branschorganisationer. Data till berÀkningar har samlats frÄn statistik och frÄn UmeÄ Energis anlÀggningsrapporter.FjÀrrkylans primÀrenergianvÀndning har berÀknats till 0,94 kWh per kWh levererad fjÀrrkyla och utslÀppen av vÀxthusgaser till 63 g CO2 per kWh levererad fjÀrrkyla. En osÀkerhetsfaktor vid berÀkningen Àr uppskattningen av elanvÀndning för kylproduktion.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Schur AB Àr ett företag i Eksjö som erbjuder sina kunder lösningar inom post- och tidningshantering. Bland dessa lösningar ingÄr ett transportsystem kallat Gripper TGG 3200 vilket transporterar tidningar frÄn exempelvis pressen till olika enheter i packsalen. Transportsystemet drivs av ett antal asynkronmotorer, antalet motorer variera med avseende pÄ hur lÄng transportstrÀckan Àr. DÄ drivstationer och motorer Àr de dyraste komponenterna i transportsystemet vill man minimera antalet av dessaSystemet Àr uppbyggt av aluminiumprofiler som gör att det kan skrÀddarsys efter kundens behov. I profilerna rullar enheterna som transporterar tidningen i en sammanlÀnkad kedja.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll sÄg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgÀngliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning dÄ de kunde ta del av andras erfarenheter och pÄ det sÀttet fÄ mer kunskap om sjukdomen.