Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för en butik att ha ett väldefinierat kundsegment och vilken påverkan detta har på butikskommunikationen. Vi vill se hur en butiks valda kundsegment återspeglar sig på butikens exteriöra, interiöra och psykosociala miljö.Slutsatser som kan tas av undersökningen är att kundsegmentering är av betydelse när butiker ska inreda och utforma sin butikskommunikation. Att veta vilken målgrupp butiken vill nå och sedan utforma miljöerna efter denna är viktigt för att attrahera konsumenten. Butikernas alla delar måste kopplas samman och riktas mot den målgrupp som butikerna har valt för att lyckas marknadsföra sig på bästa möjliga sätt och tillfredställa konsumentens förväntningar..

Uppslaget till denna uppsats kom till vid en diskussion med anställda på konsumentvägledningen på Rådrummet i Karlstad. Diskussionen fördes med anledning av den förlängning av reklamationstiden från två till tre år, som gjordes i Konsumentköplagen 1 april 2005.Uppsatsen är baserad på en undersökning gjord för att belysa kunskaperna i reklamationsrätt och konsumenträtt bland butikerna i Bergvik och Mitt i City i Karlstad. Genom att få kännedom om de kunskaper som finns bland butikerna kan åtgärder sättas in om så skulle visa sig vara nödvändigt, exempelvis om resultatet skulle visa sig vara dåligt kan eventuella åtgärder för utbildning och liknande erbjudas. En liknande undersökning har tidigare gjorts utanför Göteborg av GP Konsument, och den har varit till stor hjälp för vår undersökning.Vår uppsats är koncentrerad till de köp som konsumenter gör för privat bruk från näringsidkare direkt i butik.Konsumenträttsliga lagar och regler har skapats för att stödja konsumenter och förbättra deras ställning på marknaden. Konsumentköplagen garanterar konsumenten ett minimiskydd som denne alltid har vid köp från en näringsidkare.För att få svar på vad de anställda i butikerna känner till om Konsumentköplagens regler har vi gjort en undersökning bestående av nio frågor som vi ställde till en anställd i varje deltagande butik i Bergvik samt Mitt i City.

Konkurrensen är hård mellan butiker i Sverige, inte minst inom branschen hälsa och skönhet.Något som ökat den senaste tiden är efterfrågan på naturliga och ekologiskahudvårdsprodukter och konsumenter blir allt mer medvetna om miljö ? och rättvisemärktaprodukter. Det är viktigt för butiker med sådant sortiment att rikta sig till sina kunder på bästasätt och matcha sitt totala erbjudande till dessa väl för att de ska komma till just deras butik.Faktorer som sortiment, läge, pris, service, kommunikation och människor måste anpassas påbästa sätt till det valda segmentet.Vi har i denna undersökning valt att se hur deras helhetserbjudande riktas till kunderna ipraktiken och har då intervjuat butikschefer vilka driver dessa typer av butiker. Vi har tillsyfte att få en ökad förståelse och beskriva detta fenomen utifrån så som det ser ut idag i dessabutiker.Vi har valt att utgå från en modell som kallas sexhörningen där dessa sex bitar tas upp bit förbit i uppsatsen samt att beskriva vilket som är respektive butiks kundsegment. Utifrån dennamodell har vi utformat ett frågeformulär vilket vi haft som underlag för våra intervjuer medbutikscheferna.

I samband med att projektet Tryggare Kalmar startade, har debatten angående betalningsmedel blivit aktuell. Tryggare Kalmar är ett projekt som drivs av banker, handlare och polisen där de tillsammans vill minska kontanthanteringen i samhället för att ge en tryggare arbetsmiljö för anställda. Dock är inte alla övertygade om att en minskad kontanthantering är den optimala lösningen, då båda betalningsmetoderna har sina för - och nackdelar. I denna studie strävar vi efter att undersöka vad som påverkar butikers val av betalningsmetoder samt hur deras förväntningar på framtiden ser ut. Genom en kvalitativ studie har vi genomfört 14 intervjuer riktade till butiker inom detaljhandel samt till drivande nyckelaktörer som kan tänkas påverka valet av betalningsmetoder i butiker.

Stadium AB är ett av de största detaljhandelsföretagen i Sverige, som designar, köper och säljer sportutrustning samt sportmodeprodukter. I Stadiums butiker säljs både produkter från märkesleverantörer, exempelvis Adidas och Nike, samt varumärken med egen design, exempelvis SOC, 4D och Everest. Stadium befinner sig i en bransch där kundernas efterfrågan ständigt förändras med mode och säsong. Detta gör branschen komplex och medför att det ställs stora krav på varuförsörjningen till butikerna så att produkterna kommer i rätt volymer och vid rätt tidpunkt till respektive butik. Anledningen till detta är att undvika bristkostnader eller att bli tvungna att rea ut produkter med minskade intäkter som följd.I dagsläget använder sig Stadium av så kallade boxar för att introducera och fylla på butikerna med produkter.

Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur man skapar en varumärkesstrategi som fungerar från affärsidé ner till köpsituation. Vad görs idag för att uppnå en ideal upplevelse i butik och vad är gängse synsätt på hur kommunikationen ska utformas i denna kanal? Vidare är syftet att få en djupare förståelse för hur begreppen Emotional Branding, Experience Branding och Sensory Marketing bör sammankopplas och vad det kan tillföra ett varumärke inom retail. Hur kan åtråvärda upplevelser inom dagligvaruhandeln, en plattform som bör fungerar som en förlängd arm till varumärkets strategi, bidra till att bygga starka och känsloladdade relationer till sina kunder?Metodologi: Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt, bygger på en kvalitativt kvalitativ forskningsmetod och har en deduktiv ansats.

Konkurrensen inom klädbranschen är hård och det finns många stora aktörer på marknaden. Dessutom har branschen drabbats av en minskad försäljning efter den ekonomiska lågkonjunkturen som inträffade under 2008. När det gäller småföretag har de begränsade resurser till skillnad från de stora aktörerna, vilket leder till att det blir svårt att satsa på investeringar såsom ett bra butiksläge eller mer marknadsföring.Däremot finns också nya möjligheter genom internet i form av e-handel och hemsidor. Internet ger även möjlighet för företagen att få kunder från större geografiska områden till skillnad från fysiska butiker. Nischmarknad är något som många småföretag väljer att fokusera på, därmed behöver de inte konkurrera med stora och etablerade företag.Vi undersökte nystartade småföretag som var detaljister i klädbranschen och studerade hur de utformade sin marknadsföringsmix, när det gällde butiken och internet.

Stadium AB är ett av de största detaljhandelsföretagen i Sverige, som designar, köper och säljer sportutrustning samt sportmodeprodukter. I Stadiums butiker säljs både produkter från märkesleverantörer, exempelvis Adidas och Nike, samt varumärken med egen design, exempelvis SOC, 4D och Everest. Stadium befinner sig i en bransch där kundernas efterfrågan ständigt förändras med mode och säsong. Detta gör branschen komplex och medför att det ställs stora krav på varuförsörjningen till butikerna så att produkterna kommer i rätt volymer och vid rätt tidpunkt till respektive butik. Anledningen till detta är att undvika bristkostnader eller att bli tvungna att rea ut produkter med minskade intäkter som följd.I dagsläget använder sig Stadium av så kallade boxar för att introducera och fylla på butikerna med produkter.

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi..

Detta projekt har haft som mål att utveckla produktdisplayer för användning i butiker i syfte att exponera produkter som smycken, solglasögon eller liknande. Projektet är utfört som ett examensarbete vid Mälardalens Högskola inom produktutveckling med inriktning formgivning.Bakgrunden till projektet är att företaget X-ponent vill utforska en ny marknad. Det vill säga konsumentmarknaden istället för sin vanliga inriktning på industri. X-ponent har fått förfrågningar om produktdisplayer av mindre tillverkare av smycken och säljer idag en enkel variant till dessa.Uppdraget har gått ut på att ta fram tre koncept på produktdisplayer ett med ett eget användningsområde; en väggdisplay, för att kunna användas vid vägg; en golv display, för användning på golvet i butiken; och en bordsdisplay, att kunna ställa på bord eller disk. Displayens syfte skulle vara att exponera produkten och locka folk att köpa varför konsument psykologi och marknadsföring i butik studerades.

Det här arbetet är ett utvecklingsprojekt vars mål är att producera en applikationsom ska integreras i C4 Webbutveckling AB:s e-butikssystem. Användningsområdet för applikationen är att en kund ska kunna designa en produkt ur e-butiken med bild- eller texttryck. Applikationen kommer att utvecklas för Flashplattformen eftersom det var ett av kraven från uppdragsgivaren. Rent praktiskt så kommer applikationen fungera enligt följande: kunden väljer en produkt som den vill trycksätta och applikationen öppnas. Användaren kan nu välja vilket eller vilka tryck den vill ha ur en lista, när den sedan klickat på ett tryck kan användaren dra runt trycket och placera det där den önskar på produkten.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref.

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, därför har presentation av sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor.

Problemfrågeställning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen på den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus på ledarskap och makt?Syfte: Vårt syfte med den här studien är att undersöka, beskriva och förklara om det går att utläsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.Empiri: ICA Kvantum som är en livsmedelsbutik där empirin är hämtad från kvalitativa intervjuer.Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik råder en vertikal hierarki med demokratiska ledare där cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och därmed mest makt. Dock är det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt..

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.