Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Bakgrund: Förlossningsdepression är en av de vanligaste medicinska problem som drabbar nyblivna mammor. Forskning visar att 8-15 procent utvecklar en depression efter förlossningen. I de flesta kulturer uppfattas barnafödandet som en glädjefylld händelse. Att bli förälder förknippas med självförverkligande och hopp om framtiden. Denna bild står ofta i stark kontrast till verkligheten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någonskillnad mellan mammors och pappors upplevelser av barnsutagerande beteendeproblem samt mellan mammors och papporsineffektiva fostranstrategier. Vidare avsågs att undersöka om det fannsnågot samband mellan mammors och pappors ineffektivafostranstrategier och barns utagerande beteenden. I studien ingick 304mammor och 214 pappor till 3-4 åriga förskolebarn boende i Uppsalakommun. Föräldrarna fick besvara en enkät där de skattadeupplevelsen av sitt barns utagerande beteenden, både avseendeintensiteten i dessa och huruvida det var ett problem. De fick ävenskatta sitt eget beteende utifrån så kallade ineffektiva fostranstrategier.Resultaten visade att mammor, jämfört med pappor, skattade sina barnhögre både vad gäller graden av utagerande och upplevelsen av dettautagerande som ett problem.

En undersökning om svenska mammor som får barn i tonåren, upp till och med nitton år, och deras barn. Forskning om unga mammor visar samband mellan mammans låga ålder, en lägre social status och sämre ekonomi som i sin tur ofta förs vidare till barnen. Jämförelser mellan tonårsmammor och mammor mellan 25 och 29 år visar att tonårsmammorna oftare kommer från svåra familjesituationer, ofta har misslyckats med skolan, är i högre utsträckning beroende av bidrag, har dåligt självförtroende och får ett mindre socialt stöd. Forskning visar även att barn till tonårsmammor har högre risk att börja med droger, alkohol och att få beteendesvårigheter och inlärnings- och språksvårigheter samt begå brott. Syftet är att undersöka om tonårsmammor och deras barn besitter fler riskfaktorer än äldre mammor och deras barn, som i sin tur leder till en högre risk för att barnet ska begå kriminella handlingar.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ?mysterieböcker? eller ?spännande böcker?.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och amningsstatistiken i Sverige sjunker.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av amningsstöd vid amningsstart.Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta.Resultat: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med amningsdurationen.

Hur ser det ut med jämställdheten i föräldrars vardagliga liv hemma? Detta är en fråga som är ständigt aktuell och en större förståelse för hur par resonerar kring faktorer som dessa är viktig. Frågor som tas upp i uppsatsen är hur föräldrar diskuterar och fördelar vardagens bestyr mellan sig när det gäller föräldraledigheten, det övergripande ansvaret och den dagliga omvårdnaden av barnet och hushållssysslorna. Utifrån teori kring att ?göra kön? samt tidigare forskning kring konstruktion av faderskap- respektive moderskap diskuteras i uppsatsen också förväntningar och krav som informanterna upplever att de både har på sig själva och hur de uppfattar omgivningens förväntan på dem som mammor och hur de tror att deras partner upplever förväntningar och krav på sig som pappor.

Denna uppsats bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat på frågor om beslutet, det privata och det formella nätverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som är frivilligt ensamstående via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nätverk. De frågeställningar som avhandlades i uppsatsen var:- På vilket sätt kom de frivilligt ensamstående mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstående mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- På vilket sätt mobiliserar mammorna resurser främst genom sitt privata nätverk men även i relation till samhällets olika formella nätverk?Resultaten analyserades dels utifrån det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhället med fokus på begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels på teorier om sociala nätverk.

Våld i hemmet är ett växande samhälls- och folkhälsoproblem. En stor utsatt grupp inom våldsutsatta kvinnor är mammorna. Flera studier tyder på att många av kvinnorna och mammorna är nöjda med deras erhållna stödinsatser, trots detta framkommer det att våldet inte alltid upphört efter erhållen insats och att flertalet kvinnor fortfarande i stor utsträckning mår psykiskt dåligt. Syftet med studien är att analysera de grunder våldsutsatta mammor uppger för att de är nöjda eller mindre nöjda med de stödinsatser de erhållit för att få stöd för sig själva och sina barn. Vidare syftar studien till att få en förståelse om vilka förändringsfaktorer som påverkar mammornas upplevelser av stödinsatserna.

The purpose of this study is to explore how hybrid work affects the experience of organizational justice and psychological well-being within an organization where working conditions differ between professional groups. Using a combination of semi-structured interviews and a quantitative survey, the study offers a nuanced understanding of how various work arrangements are perceived and interpreted by employees. The findings show that justice is not primarily about having equal conditions, but rather about how these conditions are understood and communicated within the organization. Many employees accept differences in work arrangements when they are perceived as logically justified and clearly communicated. However, when these differences lack explanation or are associated with injustices, frustration can arise even if employees understand the reasons behind them.

Sveriges Riksdag beslöt våren 2012 att även ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Hittills, och än så länge, har ensamstående kvinnor rest utomlands för att fertilitetsbehandlas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur solomammor (kvinnor som valt att skaffa barn som ensamstående) resonerat och resonerar kring sitt val, samt hur de ser på faderskapsprocessen och den kommande lagändringen. Deltagare söktes via en förenings Internetsajt, där medlemmarna alla är frivilligt ensamstående mammor. Fem solomammor berättade om sina resonemang i semistrukturerade intervjuer.

Forskningen har visat att meditation fo?r med sig stora fo?rdelar fo?r uto?varen men det saknas helta?ckande kunskap om vad det a?r i meditationen som a?r sa? gynnsam. Vi testade da?rfo?r zen- buddhismens pa?sta?ende om att ryggens position gynnar va?r koncentrationsfo?rma?ga. Detta skedde genom att underso?ka sambandet mellan kroppsposition, koncentrationsfo?rma?ga och minne.