Syftet med studien var att undersöka blivande mammors och pappors upplevelser av stress inför och under föräldraskapet och jämföra eventuella skillnader. Metod. Blivande föräldrar i Västernorrland rekryterades till studien i samband med rutinultraljudet. Föräldrarna besvarade en enkät vid tre tillfällen, i mitten på graviditeten, två månader samt ett år efter förlossningen. Svaren har analyserats med SPSS.

I arbetslöshetens skuggaSyftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetslösa ensamstående mödrar som uppbär försörjningsstöd upplever denna livssituation, hur den påverkar deras identitet och självbild samt hur de upplever att deras livssituation påverkar deras barn. Vi utförde en kvalitativ studie genom att intervjua fem mammor som befinner sig i denna situation. Utifrån intervjuerna nådde vi resultat som pekar på att dessa mammor upplever att de befinner sig i utsatta livssituationer och upplever sin ekonomiska situation mycket ansträngd. Resultatet visar även på att dessa mammor upplever sig och sina barn påverkas både socialt och materiellt och att de kan få försämrade självbilder utifrån detta ? även om detta inte alltid stämmer.

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det är viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I Barnavårdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus på mammornas psykiska hälsa när barnen är 6- 8 veckor där mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulär.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide.

Syftet: Vårt syfte med uppsatsen var att belysa hur Minnamottagningen på olika sätt kan stötta och hjälpa ensamstående (blivande) mammor i deras livssituation. I detta utgick vi ifrån mammornas egna berättelser av hur de upplevt sin situation som ensamstående (blivande) mamma samt deras upplevelser av stödet och hjälpen som Minnamottagningen erbjudit.Datainsamlingsmetoden: Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi med den kvalitativa forskningsintervjun som datainsamlingsmetod. Vårt urval av informanter bestod av en kurator på Minnamottagningen och sex ensamstående (blivande) mammor som är eller tidigare har varit aktuella på Minnamottagningen. Resultatet: Minnamottagningen erbjuder ensamstående (blivande) mammor både professionellt stöd och stöd i form av olika gruppverksamheter. De ensamstående (blivande) mammornas vardagsliv beskrevs som svårt att få ihop praktiskt, tidsmässigt och ekonomiskt.

Ett av huvudmålen för den svenska Barnhälsovården (BVC) är att stödja föräldrar i sitt föräldraskap, så att det kan skapas gynnsamma förutsättningar för en mångsidig utveckling för barn. Syftet med denna intervjustudie var därför att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan på BVC under barnets första levnadsår. I studien har fem mammor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att någon har tid att bry sig om, vilket innehåller tre kategorier: Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär: Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn: Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar.

SAMMANFATTNING Amningen kan ibland vara svår att komma igång med. En del mammor får det att fungera utmärkt medan andra behöver mera stöd. Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) och ?tio steg till lyckad amning? var tänkt att uppmuntra amningen på BB genom åtgärder som utbildning av barnmorskorna i att stödja mammorna. Syftet med denna studie var att beskriva mammors känslor inför amning och deras upplevelse av stöd från personal och pappa under BB-tiden samt att jämföra med en grupp mammor från 1993.

Bakgrund Många mammor som fött barn prematurt önskar amning som uppfödning för sitt barn för bröstmjölkens immunologiska faktorer och som en kompensation för att graviditeten avslutats för tidigt. Amningens etablering kan vara komplicerad och kräva tålamod när barnet behöver vård. Beroende på barnets känslighet kan det ta olika lång tid tills barnet kan påbörja amningsträning. En av de viktigaste faktorerna för att amningen ska kunna etableras är att mamman får igång en tillräcklig mjölkproduktion motsvarande den mängd ett fullgånget barn skulle kräva. För att få igång en tillräcklig produktion är det bra att komma igång med urmjölkning så fort som möjligt efter barnets födelse.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Syftet med denna studie var att jämföra ensamstående och gifta/samboende mammors syn på arbetsliv, familjeliv och hushåll samt konflikterna mellan dessa. En enkät lämnades till kvinnor på två förskolor och mailades även till en grupp deltagare, varav 64 svarade. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan grupperna; ensamstående mammor upplevde större konflikter angående de nämnda områdena än gifta/samboende mammor. Resultatet visade även att ju sämre upplevd ekonomi, desto större konflikter gällande dessa områden. Upplevd ekonomi visade sig vara en viktigare faktor än civilståndet.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Hudnära vård är en vårdform som införts i Sverige för friska, fullgångna barn under vårdtiden på BB. Det finns forskning på de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning när det gäller hur mammor upplever hudnära vård. För att barnmorskan ska kunna stödja och främja anknytningen mellan mamman och barnet är det viktigt att få kunskap om mammornas upplevelse. Därför är syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnära vård för det friska, fullgångna barnet de första timmarna efter förlossning och på BB. Sju kvinnor intervjuades på BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning.

I Sverige är förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolåldern ca 5 %, diagnosen är sex gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Huvudsymtomen består av uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser på diagnosticeringen och bemötandet från sin omgivning. Studien bygger på intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förälder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, föräldrar, upplevelse, stigmatisering.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor till barn som är födda SGA upplever den första tidens amning efter hemkomst från sjukhus samt kontakt, stöd och önskat stöd från BVC-sköterskan när det gäller amning. Studiens design var av beskrivande karaktär med en kvalitativ ansats och ändamålsmässigt urval användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta mammor till barn födda small for gestational age på ett och samma sjukhus i Mellansverige. Dataanalys skedde med innehållsanalys där slutligen temat ?En svår och känslosam tid? bildades utifrån kategorierna ?Känslosamt med amning?, ?Känsla av otillräcklighet när amningen inte fungerar från start?, ?Betydelsefullt att ha en bra BVC-sköterska? samt ?Frustrerande att inte få rätt eller tillräckligt med stöd?.