Vi som blivande förskollärare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver få ta del av olika redskap som skapar en förståelse och hjälper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen får lära sig uttrycka sig och ta hänsyn till andra samt reda ut situationer själva. Syftet med studien är att få förståelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vår studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen påverkas av andra och omgivningen.

Musikmarknaden har genomga?tt stora fo?ra?ndringar da?r fysiska inko?p av CD-skivor fasas ut till fo?rma?n fo?r molnbaserade tja?nster med stro?mmande media. Konsumenternas vanor fo?ra?ndras i takt med denna utveckling da?r sociala medier och andra Internetbaserade tja?nster fa?r en allt sto?rre roll. Syftet med denna uppsats a?r att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende pa? musik.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat.

I modern tid har flertalet konflikter utspelat sig i ökenterräng och den nya svenska försvarspolitiken utesluter inte ett svenskt deltagande i en framtida ökenkonflikt. Samtidigt så inför den svenska försvarsmakten det moderna artillerisystemet Archer. Det här arbetet undersöker hur Archer kan hantera de taktiska krav och den terränginverkan som öken skapar. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida Archersystemet är lämpligt för insats i öken mot en konventionell motståndare.En jämförande metod har använts i arbetet där Archers förmåga har ställts mot bandhaubitsen M109A2 i tre fallstudier från Kuwaitkriget. Baileys teori om artilleri i öknen har använts för att fastställa terränginverkan.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering.Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (brand equity) och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet.Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm.Slutsats: Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna..

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Sverige fick i augusti 2011 en ny läroplan som det runt om på skolorna satsats enormt mycket tid och resurser på att implementera. Vårt syfte med undersökningen är att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos några rektorer och lärare på tre olika skolor. Vi har valt att rikta våra forskningsfrågor mot tre områden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat använt oss av det läroplansbetänkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vår empiri utifrån både den kritik och de förslag på förändringar som ges i denna samt utifrån relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att använda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod då vi ville få fram individuella skildringar och upplevelser av våra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lärarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gällande deras syn på sin framtida profession.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan påverka elever som bor på inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lärare ser på internatboendet i förhållande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin används en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrån forskningsresultatet. Tidigare kunskap på forsknings¬om¬rådet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhållen tolk¬ning på abstraherad nivå. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lärare har intervjuats utifrån två frågeguider. Frågorna har utformats för att ge så mycket information som möjligt.

Under våren 2006 kom de första årsredovisningarna ut som upprättas efter de nya IASBstandarderna.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att beskriva om företag följer de nya ökadeupplysningskraven angående nedskrivningstest och nedskrivning av goodwill som ställs. Efteratt ha studerats de nya standarderna har en modell tagits fram för att analyseraårsredovisningar från utvalda företag inom bygg- och verkstadsindustrin. Resultaten visar attmerparten inte identifierade ett nedskrivningsbehov för 2005. Detta då återvinningsvärdetansågs högre än det redovisade värdet för goodwill men upplysningarna rörande viktigavariabler och antaganden för beräkningarna visade sig vara bristfälliga. Även i flera fall dånedskrivningar gjordes kunde tydliga brister kring de nya kraven om t.ex.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhällets gemensamma värderingar och använda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra människors egenvärde. Mobbning och kränkningar är dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning används inte längre i juridisk mening utan har ersatts av kränkande behandling, vardagligt används dock ofta begreppen som två från varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare.

Hålningsprocessen är det inledande bearbetningssteget vid varmvalsning av sömlösa rör. Det är en tvärvalsningsprocess i vilken ett cylindriskt ämne valsas mellan två dubbelkoniska val¬sar över en plugg. Valsarna är snedställda med en viss mat¬ningsvinkel, vilken ger upphov till en axiell drivkraft genom ver¬ket. Hela denna pro¬cess är roterande. Detta i kombination med bl.a.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ?polisiära? tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ?polisiär? natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.

Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion.

Syftet med detta arbete är att undersöka implementationen av digitala hjälpmedel imatematikundervisningen på gymnasiet samt jämföra gymnasieelevers uppfattning medtidigare forskningsresultat. Arbetet influeras av en positivistisk hållning till kunskap ochbygger på en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos gymnasieelever.Med hjälp av hypotetiskt deduktiv metod har vi försökt besvara våra frågeställningar.Resultaten visar att eleverna överlag har en positiv inställning till datorer och surfplattor ochatt detta överensstämmer med tidigare forskning. Resultaten visar också att datorer används ihögre utsträckning än surfplattor samt att tekniken endast blir effektiv om den används på rättsätt. Slutsatsen som vi drar av detta arbete är att den moderna tekniken alltid kommer att varasvår att implementera i skolan samt att den ibland kommer att användas på fel sätt. Men närden väl har fått tid att komma in i systemet och börjas användas på rätt sätt kan den leda tillstora framgångar och utveckling i den vardagliga verksamheten på skolorna..