Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling.

I vårt samhälle finns det stora skillnader mellan könen, kvinnor/män, pojkar/flickor. Utvecklingen har gått framåt och ?ojämställdhet? är inte längre en lag, utan det är vi som människor som upprätthåller skillnaderna med hjälp av medvetna och omedvetna krafter. För att kunna förändra detta måste vi synliggöra de könsmönster vi håller levande.Syftet med denna uppsats var att genomföra en studie på en förskola med hjälp av metoderna enkätundersökning och observationer. Studien syftade till att undersöka tre situationer på förskolan som var samlingen, matsituation och i ?huset? för att studera verksamheten jämställdhet.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun.Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006.

Syftet med detta arbete är att studera inställningen till tävlingsmomentet på idrottslektionerna bland pojkar och flickor i årskurs 8. Frågeställningarna är följande: -          Finns det några likheter mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun?-          Finns det några skillnader mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun? För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning bland elever i årskurs 8 på två skolor i Jönköpings kommun. Studien omfattade 89 pojkar och flickor. Resultatet av enkäterna sammanställdes med hjälp av ett Two-Sample Kolmogorov-Smirnov test med variabeln kön.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med läraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta är att det är ett intressant och aktuellt ämne i samhället idag med tanke på hendebatten som pågår. Vi är intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt läraren, hur går det att se i förhållningssättet, accepteras flickorna som de är eller tillrättavisas de, eftersom de inte uppfyller de förväntningar som finns. Vi har valt att undersöka lärarens förhållningssätt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns så mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik Resultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

Syftet med studien var att undersöka sjuåriga flickors och deras mödraras attityder till mat/ätande samt att undersöka om det förekom ett samband mellan mödrars och döttrars attityder till mat/ätande. Studien var en delstudie ur IDA-projektet som hade en prospektiv longitudinell design. Flickor och deras mödrar rekryterades genom ett slumpmässigt stratifierat urval av skolor i Uppsala län. Sammanlagt 161 flickor och deras mödrar (n=133) deltog. För att bedöma attityder till mat/ätande har två självskattningsformulär använts, Children?s Eating Attitude test (ChEAT) för flickorna samt Eating Attitude Test (EAT) för mödrarna.

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a.

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen på förskola. Jag ville ta reda på hur pedagogerna fördelar uppmärksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, där jag å ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet på att flickorna fick mer positiv uppmärksamhet och mer tilldelat talutrymme än pojkarna.

Syftet med arbetet är att undersöka framställningen av pojkar respektive flickor i matematikläromedel för årskurs fyra från länderna Sverige, Jordanien och Bosnien. Med en checklista som formats med hjälp av det diskursiva synsättet har text ? och bilduppgifter analyserats. Huvudresultatet pekar på att i den svenska matematikboken presenteras pojkar och flickor relativt jämt medan i den jordanska och bosniska dominerar pojkars förekommanden. I den svenska matematikboken förbinds båda könen med sysslor medan i den jordanska och bosniska mer till yrken..

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor.

Innehållet i denna uppsats är en undersökning ur barns perspektiv kring vad de berättar om leken. Syftet är att ta reda på vad barn säger om skillnader och likheter i pojkar och flickors lek på förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med barn som är fyra till fem år. Litteratur kring vad, var, hur och varför barn leker som de gör har bearbetats. Även genusbegreppet beskrivs och forskning ur barns perspektiv tas upp i forskningsbakgrunden, som avslutas med problempreciseringen.

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker.