AbstractThe purpose of our study is to reach an understanding of the situation of unaccompanied refugee minors in school. Thus the study aims to investigate what sort of possibilities and limits they encounter when going through their school education. We have chosen a qualitative method and conducted interviews with four persons between the ages of 18 and 21 years.The result of the study shows that unaccompanied refugee minors experience numerous limitations and lesser possibilities than other students, which prevents their educational and social development. The limitations partly depend on the school personnels lack of knowledge about this target group, and partly on the difficulty of dealing with a new culture which is different from the students original culture.  An important conclusion that our study has shown is that the educational system has a great impact on how well the students manage to function in the new society later on.  Therefore it is of great importance that the teachers have access to competence development , since this is of substantial importance for the  unaccompanied refugee minors development and socialization. .

The purpose of this study was to investigate what competence social workers have, don´t have and ask for in the work with unaccompanied children, how a lack of competence and guidelines has been compensated in the practical work and how the social workers view the future work with unaccompanied children. This has been done through eight semi-structured interviews with social workers who work with unaccompanied children. The result has been analyzed with help of the theoretical perspective globalization connected to social work and showed that none of the social workers felt not having the competence to work with the children. However, everyone mention one or more areas where they ask for competence development. The study showed that lack of education has been compensated through practical experiences, knowledge exchange with others and that guidelines now have been formed.

Syftet med denna studie är att studera om pedagoger bemöter flickor och pojkar lika eller olika på en förskola. Frågeställningarna till detta syfte är följande: Hur bemöter pedagoger pojkar respektive flickor? Hur talar pedagoger med pojkar och flickor på förskolan? Hur arbetar pedagogerna på förskolan ur ett genusperspektiv i den vardagliga verksamheten? Teorier som ingår i studien är bland annat bemötande; hur pedagoger och andra vuxna bemöter barn i och utanför förskolan, genus och genusarbete i förskolan och olika genusbegrepp tas även upp. Studien har gjorts på en förskola där pedagoger har intervjuats och observerats i deras möte med barnen på förskolan. Resultatet av denna studie kan sammanfattas med att pedagogerna själva på den aktuella förskolan anser att de bemöter pojkar och flickor lika men att de ändå kan bli bättre med att arbeta med det i deras verksamhet.

Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan.

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar på ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt på ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen är av Migrationsverket avgjorda som dublinärenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen är att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv här i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv på Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket är inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen återfinns intersektionalitetens främsta värde i dess koppling mellan makt och ojämlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier.

The purpose of this paper was to examine social workers' experiences of integration of unaccompanied children. We aimed to study which factors in the individual and the community social workers experience affect the integration and how they, based on their understanding, work to promote integration. The essay has a phenomenological approach and focuses on the social workers' own experiences of the phenomenon. The empirical data was obtained from qualitative interviews conducted with five social workers, all administrators in cases involving unaccompanied children. The result shows that the social workers feel that the desire to integrate is the most important presumption that must be present in the unaccompanied children.

Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva fenomenet -flickor med ADHD. I studien undersöks professionella behandlares upplevelser kring fenomenet flickor med ADHD, utifrån de flickor de mött under sitt yrkespraktiserande och uppmärksamma orsaker som lyfts fram för att förklara varför flickor med ADHD upptäcks mer sällan och i många fall senare än pojkar med ADHD och vilka konsekvenser detta kan leda till. Denna kandidatuppsats har genomförts med kvalitativ metod genom intervjuer med tre professionella behandlare som i sitt dagliga arbete möter flickor som fått diagnosen ADHD. Den tidigare forskningen som tas upp i studien syftar till att ge läsaren en inblick i och förståelse för vad en ADHD- diagnos innebär och hur diskussionerna kring ADHD ser ut i dagsläget. Analysen av det insamlade materialet utgår från tre teoretiska inriktningar.

Children ?s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen.

Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna känner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer även att tolka elevernas bemötande mot de olika könen.Undersökningen består av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkäter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om ämnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts på olika sätt i skolan. Det är samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika på grund av omedvetenhet hos pedagogerna..

The aim of the present study is to examine which need´s unaccompanied children in adulthood describe as significant. Furthermore the study aims to examine if the participants experience that they have received the support they need from Örebro Municipality?s unit for unaccompanied children. To answer this, qualitative interviews were conducted with six persons in 20-22 years of age who arrived to Sweden as unaccompanied children four to six years ago. The interviewees are some of the first in the care of the Örebro Municipality?s unit for unaccompanied children.

Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det i barn- och ungdomspsykiatrins journaler förekommer dokumentation som visar på symtom som förekommer hos flickor som diagnostiserats med ADHD. Frågeställningarna är: Vilka symtom beskrivs hos flickor som diagnostiserats med ADHD? Vilka symtom beskrivs hos de flickor som har en tilläggsdiagnos utöver ADHD? I vilka ålderskategorier beskrivs symtomen som mest framträdande? I vilka miljöer framträder symtomen som beskrivs hos flickorna? Studiens tolkningsram är tidigare forskning och Erik H Eriksons modell över den psykosociala utvecklingen människans åtta åldrar. Metodvalet är kvalitativt med deduktiv ansats. Studien bygger på ett urval journaler, totalt 34 stycken, på flickor mellan 7 och 18 år som diagnostiserats med ADHD och som varit aktuella för utredning och behandling mellan 2005-03-01 och 2006-03-01 på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i en mellansvensk stad.

Syftet med denna studie är att försöka förstå vilka ideal som påverkar grundskoleflickors självbild.Metoden vi använt oss av, har bestått av kvalitativa intervjuer, genom vilka vi har intervjuat nio grundskoleflickor enskilt.Resultatet av vår undersökning visar att dagens flickor är på väg att bli mer jämlika pojkar, än tidigare. De uppfattar sig inte som ett andra kompletterande kön, utan vill själva bejaka sina egna intressen, och själva ta ansvar för sina liv. Dessa flickor har som ambition att ta livet och världen i besittning, såsom aldrig tidigare..