Syftet med denna studie var att belysa Ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av Ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av Ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för Ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella Ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk Ensamhet.

Bakgrund: Åldrandet innebär naturliga biologiska, sociala och psykologiska förändringar, andelen äldre i samhället beräknas öka och äldre upplever ett lägre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvärderar den avsaknaden. Hälsoproblem och upplevelsen av livskvalitet är knutet till Ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet Ensamhet finns inom vårdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptäcka, motverka och förebygga Ensamheten, därför behövs mer kunskap om fenomenet.

Det kom allt fler signaler att Ensamheten bland äldre har ökat, även att äldres känslor av Ensamhet har blivit ett problem som påverkar den ensamme psykiskt negativt. Sveriges äldre generation över 65 år beräknas att öka med ca 22 procent mellan åren, 2005-2010. Ett ökat behov av socialt umgänge bland de äldre i kommunen blev anledningen till att Röda Korset engagerade sig i uppsökande verksamhet. Detta sker med hjälp av frivilliga medmänniskor som besöker äldre som lever i Ensamhet. Syftet med studien var att utvärdera hur Röda Korsets uppsökande verksamhet har fungerat för de berörda äldre i Karlskrona kommun.

Problem: Att åldras innebär ofta biologiska, psykologiska och sociala förändringar. Åldrandet kan även innebära både fysiska och sociala förluster. Detta medför att upplevelsen av Ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen är att belysa de äldres upplevelser av fenomenet för att bättre kunna utforma nya strategier och interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, Ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät.

Det kom allt fler signaler att Ensamheten bland äldre har ökat, även att äldres känslor av Ensamhet har blivit ett problem som påverkar den ensamme psykiskt negativt. Sveriges äldre generation över 65 år beräknas att öka med ca 22 procent mellan åren, 2005-2010. Ett ökat behov av socialt umgänge bland de äldre i kommunen blev anledningen till att Röda Korset engagerade sig i uppsökande verksamhet. Detta sker med hjälp av frivilliga medmänniskor som besöker äldre som lever i Ensamhet. Syftet med studien var att utvärdera hur Röda Korsets uppsökande verksamhet har fungerat för de berörda äldre i Karlskrona kommun.

Ensamhet, hälsa och välbefinnande är en subjektiv känsla. Unik för var och en och hör samman med livskvalité. För att uppleva livskvalité är det viktigt att vara i balans, känna sig betydelsefull och finnas i ett sammanhang. Dessa faktorer måste vara sammanflätade enligt KASAM (Känsla av sammanhang) för att hälsa ska uppnås. För att möta den äldre människan är det viktigt att se till livsvärldsperspektivet för att främja hälsa och välbefinnande.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, Ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät.

Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. På uppdrag av Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvärdering av deras Besöksverksamhet. Syftet med den här utvärderingen var att utvärdera Röda Korsets Besöksverksamhet hos de äldre på särskilda boenden i Karlskrona kommun utifrån begreppen livskvalité och Ensamhet. Författarna till den här utvärderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde på särskilda boenden i Karlskrona kommun.

Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. På uppdrag av Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvärdering av deras Besöksverksamhet. Syftet med den här utvärderingen var att utvärdera Röda Korsets Besöksverksamhet hos de äldre på särskilda boenden i Karlskrona kommun utifrån begreppen livskvalité och Ensamhet. Författarna till den här utvärderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde på särskilda boenden i Karlskrona kommun.

Abstract This is a qualitative study of elderly people's experiences of loneliness and quality of life. Also the relationship between loneliness and quality of life are examined. Previous research has shown that social loneliness is about when the social context are lost while emotional loneliness can occur with the loss of close relationships. Quality of life is about a sense of connection but also the quality of life arises in the difference between the expectation of what one is and what one wishes to have. This study has shown that the interviewees preferences, activities, social networks and low expectations on their life situation makes interviewees perceive themselves to be less lonely and have a good quality of life.

För att få en ökad kunskap, förförståelse och skapa möjligheter till att bryta eller minska Ensamheten, var syftet med denna studie att beskriva äldre personers upplevelse av Ensamhet. Denna kvalitativa litteraturstudie utgick ifrån ett inifrånperspektiv och omfattade tolv kvalitativa vetenskapliga studier, som kvalitetsgranskades och analyserades. Samtliga deltagare som ingick i studierna var 65 år och äldre och svarade på frågor om sin subjektiva upplevelse av Ensamhet. Analysen av studierna resulterade i fyra kategorier: Att känna utanförskap trots gemenskap; Att relationer har betydelse; Att uppleva begränsningar i det dagliga livet; Att ha strategier. Många deltagare beskrev att de kunde känna sig ensam trots gemenskap och att relationer till nära anhörig och vänner hade stor betydelse.

För en person i kronisk sjukdom präglas livet av flera förändringar. På många sätt innebar kronisk sjukdom ett livslångt tillstånd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det är inte alltid kronisk sjukdom syns från utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förståelse från omvärlden. Ensamhet var något som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av Ensamhet vid kronisk sjukdom.

SammanfattningBakgrund: Äldre är en växande grupp i samhället som är samtidigt sårbar ur ett hälsosynpunkt. Detta på grund av de fysiologiska förändringarna och förändringarna i livssituationen. Förändringarna i livssituationen så som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka känslor av Ensamhet och meningslöshet.Syfte: Syftet med undersökningen är att framförallt belysa området upplevd Ensamhet-hälsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundära syfte är att undersöka huruvida den upplevda Ensamheten har någon relation till upplevelse av hälsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har någon relation till upplevelser av hälsa och Ensamhet.Metod: Ett frågeformulär (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65år och uppåt) från Täby kommun. Testpersonerna var besökare på Täby Seniorcenter.   Frågeformulär fylldes i på egen hand.

Syfte: Kunskapsöversiktens syfte var att sammanfatta kunskapsläget avseende äldres Ensamhet. Studiens frågeställningar var: (1) Vilka faktorer bidrar till upplevd Ensamhet hos äldre människor? (2) Finns det skillnader i upplevd Ensamhet mellan äldre kvinnor och äldre män? Metod: Att genom en selektiv kunskapsöversikt analysera studiens valda primärdokument utifrån studiens valda teman: rollförlust, hälsa och kön. Studiens primärdokument har sökts i databaserna ProQuest (Social Sciences), Diva och SAGE Journals online och består till största delen av kollegialt granskade forskningsstudier, artiklar och rapporter publicerade under åren 1985-2012. Resultaten i studien har tolkats genom två teorier, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens.