Hur vida företag skiljer sig från mängden och förmedlar en tydlig bild av sig själva och vad de står för är avgörande för deras överlevnad. Företag som inte lyckas att förmedla sin identitet till allmänheten på ett tydligt sätt riskerar att försvinna i den stora massan av företag. Att förmedla en tydlig bild av företaget via företagets hemsida, vilket granskas i denna studie, har blivit en allt viktigare uppgift då Internet växt och kommit att bli ett allt mer betydelsefullt medium för informationssökning. Problemet är att det finns lite kunskap om hur företags identitet förmedlas via en hemsida och dess design, varför många företag misslyckas med att skapa en verklighetstrogen och tydlig bild hos de målgrupper de vänder sig till. Det finns även ett ?hål? inom vetenskapen då det vid detta arbetes författande inte fanns några studier som behandlar detta ämne.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Vid infektionssjukdom och/eller vid infektionskänslighet kan patienter behöva vårdas bakom stängdadörrar; i isoleringsvård. Detta innebär att patientens avskiljs inom sluten vård på sjukhus från övrigavårdtagare samt allmän omgivning för att förhindra att smitta sprids eller att själv bli smittad. Tidigarestudier visar på mycket ensam tid på vårdrummet samt begränsning i mänskliga möten. Utifrån kvalitativforskning ska litteraturstudien beskriva patienters upplevelser av att vårdas i isoleringsvård för att skapaökad förståelse för den denna grupps omvårdnadsbehov. Sju artiklar i studien behandlar patienter medsmittsam infektionssjukdom och fyra artiklar behandlar patienter i skyddsisolering medinfektionskänslighet.

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Idag finns det många företag som erbjuder olika program/databaser som har till uppgift att lagraoch hantera data. Oracle är världens näst största mjukvaruföretag. Oracles databas genererar ungefär 75 % av deras inkomst.De senaste 40 åren har databashantering utvecklats från enkelt filsystem tillobjektrelationsdatabas, vilket har medfört att allt fler företag idag erbjuder verktyg som databasutvecklare kan arbeta med. Verktygen underlättar själva databashanteringen. Det är mångaföretag som erbjuder olika sorters verktyg och databas utvecklaren, eller själva databasföretaget,får svårt att skilja på verktygen.

Webbplatserna har börjat spela allt större roll i samhället idag. Idag har många tjänster flyttats till webben och allt mer krav börjar ställas på dessa sajter. Idag ser man inte på webbplatser som gjorde för ungefär 10 år sen. Numera är det viktigt att utveckla användbara webbplatser och göra det enkelt för användaren att nå den informationen som användaren är ute efter.Denna utredning syftar på att skapa förståelse för några aspekter inom webbutveckling som är viktiga att beakta för en utvecklare som vill förbättra användbarheten på webbplatserna. Genom att göra detta kan vi ge utvecklarna möjlighet att ta fram webbplatser med hög grad av användaracceptans.Vi har gjort en litteraturundersökning och en empirisk undersökning och därmed arbetat efter att få reda på hur man kan förbättra användbarheten på webbplatserna.

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta.

Syftet med arbetet var att ta reda på om den ökade tidsåtgången som parprogrammeringen leder till uppvägs av de fördelar som den genererar i jämförelse med enskild programmering där arbetet delas mellan två programmerare och sedan integreras. I arbetet presenteras resultatet från en enkätundersökning som sju personer från fyra olika företag i Sverige har besvarat. Samtliga personer som besvarat enkäten har arbetat både med enskild programmering och parprogrammering. Vårt arbete bidrar till forskningsområdet programvaruteknik som intresserar sig för mjukvaruutvecklingsmetoder. På senare tid har detta forskningsområde också intresserat sig för lättrörlig mjukvaruutveckling där utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP) ingår. XP tillämpar parprogrammering och är en mjukvaruteknisk metod som har att göra med klassisk mjukvaruteknik som bl.a.

Statistik visar att antalet sökande till Omvårdnadsprogrammet (OP) blir allt färre. Behovet av utbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna studie är att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ? Omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja statusen och intresset för vårdyrken. Genom en enkät till elever på OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog, programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt få fram olika tankar och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frågor: Hur upplever en OPs klass, en pedagog, rektorn på OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? På vilka sätt påverkar OP-s elevurval och nivågrupperingar? Varför är OP-s nerlagd? Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen som mycket lyckad, då den gav en gedigen yrkesutbildning och särskild behörighet till många utbildningar på universitet och högskola.

Utvecklare av musikinstrument och gränssnitt för skapande av musik har de senaste decenniernaintegrerat koncept från MDI (människa-datorinteraktion) i utvecklingen. Flertalet av dessamusikredskap är riktade till amatörmusiker som inte är bildade inom musikteori, och är därförkonstruerade med enkelhet i fokus. Detta har medfört dimensionella begränsningar av denmusikaliska friheten användaren har vid användning av dessa redskap.Studien syftar till att utveckla och utvärdera ett gränssnitt på klaviatur som uppmuntraranvändaren att bättre nyttja sin egen kreativitet vid musicerande. Visualisering av musikskalorpå klaviatur är ett försök av författarna till denna studie att kombinera enkelheten somförekommer i flertalet moderna musikredskap med det mindre begränsade upplägg somkonventionella musikinstrument innehar.Studien omfattar en genomgång av publicerade artiklar och erkänd litteratur samt aktuellamusikredskap som används vid musicerande. Ett användartest för utvärdering av ettprototypgränssnitt har utformats utifrån de inhämtade kunskaperna.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna. Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken..

I denna studie undersöker vi hur förskolegårdar är tillgängliga för barn med funktionsnedsättning utifrån förskollärarna och förskolechefernas perspektiv samt hur kommunen ser på detta. Hur eventuella brister hanteras, så att alla barn kan vara delaktiga i aktiviteter på förskolegården. En central del i denna studie är tillgänglighet, som är en viktig del av förskolans verksamhet. Är inte utomhusmiljön tillgänglig för barn med funktionsnedsättning så kan de inte vara delaktiga på samma villkor. Pedagogerna är en viktig del att få barn med funktionsnedsättning delaktiga i aktiviteter på förskolegården även olika hjälpmedel kan vara till stöd för detta.

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Bakgrund: Att vara äldre innebär förluster av många olika slag, bland annat fysiska förmågor, förlust av närstående, och förmågan att upprätthålla eller skapa nya relationer. På ett äldreboende är den äldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra människor omkring sig. Trots det är det många äldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det är av betydelse att vårdaren är lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vårdrelationen. Problem: För många ensamma äldre är vårdrelationen den enda relationen de har.