Sök:

Sökresultat:

1088 Uppsatser om Enklare revisionsförfarande - Sida 22 av 73

Ansvarsgenombrott och processbolag

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Projekt som arbetsform : en studie i att arbeta i projekt

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

NÀr grÀset blir tillgÀngligt : en studie av den fysiska miljöns roll vid sÀrskilda boenden och daglig verksamhet

NÀr en mÀnniska befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och vÀlbefinnande för personen Àn om miljön kÀnns otrygg. Personer med utvecklingsstörning pÄ en tidig utvecklingsnivÄ har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svÄrigheter Àr vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsÀttningarna göra att det Àr lÀttare att hantera olika intryck. Forskning har visat det Àr enklare att sortera naturliga ljud frÄn trÀd och fÄglar Àn brus frÄn bilar och mÀnniskor. DÀrför Àr det av stor vikt att dagliga verksamheter och sÀrskilda boenden har tillgÄng till en tillgÀnglig och för mÄlgruppen anpassad utemiljö, sÄ att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer pÄ en dagligverksamhet och sÀrskilt boende utförts och analyserats med hjÀlp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

Kontorslandskapet : hur pÄverkas kommunikationen och vad innebÀr det för den psykosociala arbetsmiljön?

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Socialpedagoger i verkligheten : en beskrivning av verksamma socialpedagogers arbetsomrÄde

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

InformationssÀkerhet i datorjournal : en studie med anvÀndaren i fokus

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Olika prestation - lika belöning : En studie av skillnader i den likvÀrdiga utbildningen pÄ gymnasieskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehÄll och utformning av planeringar, prov och betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket faststÀller att en likvÀrdig utbildning Àr ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhÀllets krav i stort. Riktlinjer för en likvÀrdig utbildning och ett likvÀrdigt innehÄll i undervisningen finns faststÀllt i gÀllande styrdokument för svenskt skolvÀsende.Uppsatsen bygger pÄ inskickat material frÄn 22 lÀrare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total pÄ 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lÀrare gör stor skillnad mellan programmen i upplÀgget av planeringar och prov.InnehÄllet i planeringarna Àr mÀrkvÀrt mindre pÄ de yrkesförberedande programmen gÀllande arbete med perioder, genrer och till exempel idémÀssiga strömningar, alla bÀrande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B.

Att förhindra mobbning : ett socialpedagogiskt förhÄllningssÀtt som redskap i det förebyggande arbetet

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Bergsjöhöjd : ett boende för Àldre hemlösa alhokolister

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Den strukturerade kroppen som ideal : subkultur eller friskvÄrd

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inkludering i skolan : LÀrares meningsskapande för möjligheter och förutsÀttningar till inkludering i skolan

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, Àven kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullstÀndigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder pÄ att den utbildning slutanvÀndarna fÄr och ett kontinuerligt ifrÄgasÀttande av organisationens vÀrderingar, Àven kallat double-loop learning (DLL), pÄverkar organisationens möjlighet till en fullstÀndig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie pÄ olika företag inom detaljhandeln, alla anvÀndare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstÄ vid en ERP-implementation.

Additiv tillverkning för serieproduktion : Under vilka förutsÀttningar lÀmpar det sig?

Additiv tillverkning, eller ?additive manufacturing? (AM) Àr den ISO-standardiserade termen pÄ tillverkningsmetoder som bygger detaljer genom att lagervis addera material. Det Àr en teknik som frÀmst har anvÀnts till prototyptillverkning och fortfarande gör men som mer och mer börjar fÄ fÀste som tillverkningsmetod för slutanvÀndningsprodukter. Syftet med denna rapport Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar AM lÀmpar sig som tillverkningsmetod för detaljer av plast. FörutsÀttningarna delas in i ett ekonomiskt, tekniskt och kunskapsmÀssigt perspektiv.

Hyresgarantier i Triple Netavtal

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Slitbanebetong för broar: Inventering och inverkan av krympning

AnvÀndning av direktgjuten slitbetong som farbana Àr ett intressant belÀggningsalternativ. Men för att kunna implementera alternativet i en större omfattning bör en Àndring pÄ formeln enligt bro 2004 del 62.323 för direktgjuten slitbetong göras. Detta pÄ grund av att formeln ger för hög stÄlfiber mÀngd. DÀrför Àr denna rapport en del av förbÀttringen av formeln.I rapporten gör författaren en inventering dÀr bl.a antal broar som har direktgjuten slitbetong som farbana, i vilka intervaller i bÄde lÀngd och broyta de finns samt var och nÀr dessa broar byggdes tas fram. Det görs Àven en inventering om vilka typ av skador dessa broar har.

Intellektuellt kapital : en studie i Föreningssparbanken

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->