Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett Enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Bakgrund: Den 10 mars 2000 blev Sverige ett av de sista västländerna att tillåta noterade bolag att återköpa egna aktier. Intresset för denna nya möjlighet har varit stort bland svenska börsbolag och fram till idag har ett femtiotal bolag återköpt egna till ett värde av åtskilliga miljarder. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur ett bolags återköp av egna aktier påverkar aktiekursen. Genomförande: Vi har studerat litteratur och artiklar om ämnet återköp. Vi har undersökt 48 företags återköp och dess kursutveckling en månad efter avslutat återköp.

Ett problem i offentlig miljö, som Habiliteringscenter Stockholm, är att enkelt och tillfredställande kunna informera de som vistas där hur de ska agera i händelse av brand. Denna information ska vara utformad så att alla som vistas där har möjlighet att begripa den. Detta är speciellt viktigt för offentliga miljöer där personer med funktionsnedsättning vistats. Metod som användes var att utföra en mindre litteraturstudie inom områdena befintlig brand/larm- och utrymningsrutiner, utvecklingstörning, kommunikationsteori och Habiliteringscenter Stockholm, för att få underlag till hur de tänkta rutinerna och informationsbroschyren skulle kunna se ut. Därefter arbetades det fram förslag som diskuterades och utvärderades av Rose-Marie Trillkott och Jan Gustafsson.

Syfte: Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida skillnader föreligger mellan den av granskade företag upplevda nyttan av revision och revisionsbyråernas åsikt om vad de tillför företag. Frågeställningen blir således vad företagen känner att de får ut av revision, kontra vad revisionsbyråerna känner att de tillför och om det finns en skillnad.Metod: En huvudsakligt kvalitativ studie har genomförts med intervjuer. Representanter från tre stora revisionsbyråer har intervjuats om sina åsikter, fyra mindre bolag har också tillfrågats.Teori: Materialet som insamlades under intervjuerna har analyserats utifrån främst förväntningsteori.Empiri: Materialet presenteras uppdelat på respondent och ämnesområde.Slutsats: Den mest framträdande gemensamma nämnaren för nyttan av revision visar sig vara rådgivningen gällande skatte- och momsfrågor. Trots revisionsbyråernas framhållande av bredden på de tjänster de kan erbjuda och allt de kan hjälpa företagen med i dess dagliga verksamhet finner vi att de mindre bolagen vi har intervjuat mest är intresserade av rådgivningsdelen. För de mindre bolag som har stora externa intressenter, exempelvis statliga uppdragsgivare och finansiärer, var den påskrivna revisionsberättelsen även värdefull.Att revision är nödvändigt var de mindre bolagen ense om, dock upplevdes den vara alltför dyr.

Värdering till verkligt värde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS är en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att värdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvärde eller verkligt värde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt värde.För att belysa problematiken med värdering och redovisning till verkligt värde används förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur kreditinstituten genomför värderingar och hur de påverkas när börsnoterade bolag redovisar till verkligt värde. Syftet med uppsatsen är att utröna om det föreligger några risker när verkligt värde appliceras på förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjänstemän på kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur kreditinstituten ser på och hanterar värdering och redovisning till verkligt värde.Kreditinstituten använder sig av värderingsmodeller för att värdera enligt verkligt värde vilket inte är i enlighet med värderingstrappan.

Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag- med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten.Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena ErgulBakgrund: Regeringen beslöt år 2010 om att avskaffa revisionsplikten för små bolag. Bland dessa företag är aktiebolag den mest betydande då dessa är mer framträdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagändring var att det Europeiska rådet ville reducera de administrativa kostnaderna för små bolag. Redovisnings- och revisionskostnader är framförallt besvärliga för små bolag och därför skulle denna typ av företag gynnas av lagändringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att påverka det lilla aktiebolaget utan även dennes intressenter.

Syfte: Denna uppsats kommer att behandla det ständigt växande problemet med företag som sysslar med bluffaktureringar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att förklara vad fakturaskojeri är, hur man kommer åt dessa verksamheter med hjälp av de lagar som finns, vilka rättsfall man kan stödja sig på samt om det kan behövas en lagändring.Metod: Vi kommer utifrån rättsfall på det aktuella ämnet besvara vår frågeställning. Genom att studera rättsfallen och se på de domslut som framkommit, vill vi utvärdera om lagen är tillräcklig. I övrigt använder vi oss av artiklar från näringslivet, rapporter från myndigheter, telefonintervjuer, lagtexter, lagutskottets betänkande samt doktrin.Slutsats: I takt med antalet ökande anmälningar mot företag som bedriver annons- och fakturaskojeri har problemet uppmärksammats allt mer. Bluffakturabolag är ett bolag som ställer ut fakturor som inte är beställda.

Bäst är inte bra. Det kan tyckas enkelt. Att en tidning som riktar sig till en befolkning som består av hälften män och hälften kvinnor också ska ha en jämn könsfördelning i nyheterna..

Vårt arbete har gått ut på att skapa två separata webbplatser. Vi har varit delaktiga i hela processerna från idéstadie till färdiga produkter. Webbplatserna vi tagit fram är Jag är fri - en kampanjhemsida åt RFSL, samt Laszlo & Tear - en presentationshemsida åt en musikduo. De två webbplatserna skiljer sig åt då vi klassar Jag är fri som samhällsnytta medan vi klassar Laszlo & Tear som underhållning. Vi såg dock en gemensam nämnare - att de skulle verka marknadsförande och att webbplatsbesökaren enkelt och tydligt skulle uppfatta syftet.

I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprättas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förändringar IAS/IFRS väntas bära med sig kommer i många fall att påverka bolagen och därmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrån sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s målsättning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svår att uppnå.Vi har utgått från en positiv ansats och i studien används en deduktiv metod då våra hypoteser baseras på tidigare forskning och redan existerande teorier. Vår studie grundas på en totalundersökning, där målpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill på Stockholmsbörsen.

Problembakgrund: Den traditionella investeringsstrategin består av bland annat Modern Portföljvalsteori och Capital Asset Pricing Model, men på grund av empiriska problem efterfrågas alternativa investeringsstrategier. Denalternativa investeringsstrategini denna uppsats består av småbolags-, värdebolags- och momentumeffekt. Detta innebär att forskning visat att investering i småbolag tenderar att ge högreavkastning än i stora bolag, att företag med högt värde tenderar att ge högre avkastning än tillväxtbolag och att man bör satsa på förra årets kursvinnare.Syftet: Syftet med denna uppsats är jämföra, småbolag med stora bolag, värdebolag med tillväxt bolag och årets kursvinnare med årets kursförlorare, på den svenska marknaden för åren 1996-2012, för att se om den ena ger högre avkastning än den andra. Vi vill se huruvida dessa effekter finns på den svenska marknaden.Metod: Vi har använt en kvantitativ studie och jämfört avkastningen mellan de båda grupperna. För att sedan se om vi finner någon signifikant skillnad har ett T-test använts.

Revisionsplikt råder idag i Sverige för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. De stora redovisningsskandaler som uppdagats de senaste åren på finansmarknaderna, som t.ex. amerikanska Enron, har lett till nya och hårdare krav på revision. Dessa hårdare krav har resulterat i högre kostnader för aktiebolagen, oavsett storlek, eftersom det tar längre tid för revisorn att utföra revisionen. I små bolag saknas dock vanligtvis den intressekonflikt som finns mellan aktieägare och bolagsledning i stora bolag eftersom ägarna i små bolag ofta driver verksamheten själva.

Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige.

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas.

Bakgrund: Penningflöden är, till skillnad från redovisat resultat, svåra att manipulera och därmed relevanta att redovisa. Redovisningsrådet har inför 1999 kommit med en ny rekommendation, RR 7:98, beträffande kassaflödesanalyser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för kassaflödesanalyser och traditionella finansieringsanalyser genom att studera deras framtagande, informationsinnehåll och användningsområde. Genomförande: Vi behandlar teorier,principer, tekniker och regler om finansieringsanalyser. Vi har även undersökt attityder till finansieringsanalyser hos svenska börsnoterade banker och skogsbolag samt analytikers åsikter om finansieringsanalyser i dessa branscher.