Tillgänglighet i vårt samhälle innebär att alla, trots funktionsnedsättningar, ska kunna använda publika lokaler och övriga allmänna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgänglighetsfrågor då de arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under år 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgänglig för alla medborgare i slutet av år 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten i gallerior för personer med funktionsnedsättning.

Sexualitetens och den sexuella hälsans betydelse för människans välbefinnande är väl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte får den hjälp de önskar av sjukvården gällande sexuell hälsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstå vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsättningar för samtal om sexuell hälsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier.

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva många hinder för välbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebära trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den präglas av fördomar, brister i vården och problem i relationer till anhöriga. Coping innebär att hitta bemästringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom självbiografier beskriva hinder och förutsättningar för coping ur ett livsvärldsperspektiv hos människor som haft en stroke.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

Infärgning är en form av ämnesintegrering och avser samverkan mellan kärnämnet och karaktärsämnet inom gymnasieskolan. Vi vill se vilka möjligheter och hinder samt vilka lösningar denna yrkesgrupp har för arbetsformen infärgning. Resultatet av studien kan kort sammanfattas med att i möjligheterna såg lärarna att eleverna får en helhets syn och ökad motivation. De hinder lärarna upplever är tidsbrist och relevanta läromedel. Lärarnas lösningar beskrivs i första hand som schema lagd tid för samverkan och genomförande av projekt.

Uppsatsen ?Hur mår du lilla hjärnan?? syftar till att klargöra varför det finns få kvinnliga chefer på toppnivå inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie där vi utifrån teorier om glastaket, könsmärkta organisationer samt socialkonstruktivism, fastställer rådande ledarskapsdiskurs samt klarlägger de hinder som är mest relevanta. Studiens andra del är empirisk och består av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer från Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrån de aspekter vi har med oss från litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvärde gällande den ojämna könsrepresentationen på toppnivå. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen är under ständig förändring, men att vissa aspekter av den fortfarande är förankrade i det manliga.

Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet.Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder..

Bakgrund: När omvårdnadspersonal möter patienter som är immigranter med ett annat modersmål så räcker inte språkkunskaperna alltid till. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadspersonals upplevelser av att kommunicera med patienter som är immigranter med annat modersmål. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrån Röda Korsets Högskolas granskningsmall. Resultat: Utifrån det givna innehållet så sammanställdes resultaten under tre kategorier: Språkbarriären som hinder för vård, här uppmärksammas att ?språkbarriären? som uppstår i kommunikationen mellan omvårdnadspersonalen och patientkategorin immigranter, är ett hinder i vården.

Energieffektivisering är positivt ur såväl ett miljömässigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att främja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag med en energianvändning över 500 MWh. Checken används till att genomföra en kartläggning över företagets energianvändning.Den här studien syftar till att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar synen på hinder och drivkrafter för energieffektivisering i små och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger på intervjuer med personer på företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartläggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartläggningschecken som styrmedel.Studien visade att ekonomiska hinder och korta återbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger på fyra managementkonsultföretag varav två tillämpar en codification strategi och de andra två tillämpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av båda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgår att kunskapssystem och strategier hänger tätt ihop, och är beroende av vilken vikt företaget lägger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillämpade ställdes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, användarvänlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. Tillämpade företagen en personalization strategi ställdes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammanträden, telefonsamtal och e-post..

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte är att studera pedagogers inställning till lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt deras föresatser när det gäller att ge leken utrymme och använda den som redskap för lärande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta ämne överensstämmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som påverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten använts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrån problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt att deras strävan är att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begränsar möjligheterna till detta..

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.