Syftet med arbetet var att belysa hur lÀrare arbetar förebyggande mot lÀssvÄrigheter, samt hur de arbetar med elever som hamnat i lÀssvÄrigheter. I vÄr undersökning har vi intervjuat fem lÀrare som arbetar pÄ lÄgstadiet, dock med olika utbildningar. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder sig av varierande arbetssÀtt och material till elever i lÀssvÄrigheter. MÄnga lÀrare tar hjÀlp av specialpedagogen vid utformningen av undervisningen till elever i lÀssvÄrigheter. Vidare visade undersökningen att lÀrarna anvÀnder sig av LUS- lÀsutvecklingsschemat för att kontinuerligt följa upp elevernas lÀsutveckling och med hjÀlp av detta schema kan de sÀtta in hjÀlp vid rÀtt tillfÀlle.

Det finns rapporter om att elever dagligen hoppar över skollunchen. En del Àter nÄgot annat istÀllet andra Àter inget alls. Syftet med undersökningen Àr att studera lunchvanorna hos elever i Ärskurs nio i GöteborgsomrÄdet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ totalt 148 elever frÄn Ätta olika klasser. EnkÀterna kompletterades av tvÄ parintervjuer och en gruppintervju för att fÄ utförligare information.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att finna vĂ€gar att stĂ€rka och utveckla sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvkĂ€nsla hos elever med lĂ€ttare intellektuella funktionshinder i gymnasiesĂ€rskolan, med hjĂ€lp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras förĂ€ldrar. Resultatet av vĂ„r undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgĂ„ng problematisk, i större eller mindre omfattning. ÖvergĂ„ngen till gymnasiesĂ€rskolan har genomgĂ„ende varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och förĂ€ldrar framför mot skolan Ă€r att det stĂ€lls för lĂ„ga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna pĂ„ ett riktigt sĂ€tt behövs ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt hos alla som arbetar i skolan..

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige dÀr avsikten Àr att jÀmföra elever i olika Äldrars uppfattningar angÄende elektriska kretsar. Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att ta reda pÄ vilka uppfattningar svenska elever i olika Äldrar har angÄende den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i Är 5, i Är 9 och pÄ gymnasiets 3:e Är intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrÄn KÀrrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angÄende elektriska kretsar och dels med hjÀlp av en fenomenografisk metod.

Arbetets syfte Àr att utreda de hjÀlpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvÄrigheter. Den metod som anvÀnds för att uppfylla syftet Àr kvalitativa intervjuer pÄ tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklÀrare pÄ vardera skola. Resultatet baseras dock pÄ Ätta intervjuer pÄ grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att pÄ de skolor dÀr pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ specialpedagogik utformas hjÀlpinsatser för elever i specifika matematiksvÄrigheter. DÀr det rÄder motsÀttningar mellan pedagogers syn pÄ specialpedagogik utformas inte relevanta ÄtgÀrder för elever i specifika matematiksvÄrigheter.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur loggboken kan anvÀndas i skolan och vilka attityder lÀrare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lÀrare i skolÄr sju till nio. De tio eleverna delades in i tvÄ grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar Àven pÄverka elevernas instÀllning till loggboken.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Informationsso?kningar av olika slag sker dagligen va?rlden o?ver och so?kresultatet kan ma?nga ga?nger vara sa? stort att anva?ndarna har sva?rt att veta vilka so?kresultat som a?r relevanta. I denna uppsats har syftet varit att underso?ka hur so?kresultat kan filtreras och sorteras med hja?lp av platsbaserad so?kning fo?r att det ska bli mer relevant fo?r anva?ndaren. Genom litteraturstudie och intervjuer har det blivit mo?jligt att ta reda pa? hur ett so?kresultat skulle kunna filtreras och sorteras fo?r att mo?ta anva?ndarnas fo?rva?ntningar.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med matematikbegÄvning vill bli bemöttaav skolan/lÀrare för att behÄlla sin motivation och lust att lÀra. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för Àmnet? Vad har eleverna sjÀlva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lÀrare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begÄvning? Hur gör elever för att motivera sig sjÀlva? För att fÄsvar pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever frÄn lÄg-, mellan- och högstadiet, samt tvÄ högskolestuderande.Studien visar bland annat att nÄgra av dessa elever anser att nivÄgruppering Àr ett bra sÀtt för attbehÄlla sin lust att lÀra för Àmnet, dÄ de arbetar i en grupp dÀr alla ligger pÄ samma nivÄ. Detsom fÄr dessa elever att tappa motivationen Àr dÄ lÀraren ger dem repetitionsuppgifter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med hörselnedsÀttning som anvÀnder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de fÄr tillgÄng till de hjÀlpmedel och verktyg som de Àr berÀttigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar pÄ att de deltagande pedagogerna har kÀnnedom om vilka behov elever med hörselnedsÀttning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna sÄ bra förutsÀttningar som möjligt till inlÀrning och utveckling.