Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestÄ av nÄgon form av rörelse utöver Àmnet idrott och hÀlsa. Detta gör vi med hjÀlp av lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. Friskis & Svettis har för ÀndamÄlet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lÀrare i grundskolans tidigare Är och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mÄl-sÀttning till de 30 minuternas innehÄll, men det Àr till viss del samma som stÄr i kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med examensarbetet Àr att tillföra ny kunskap inom den svenska earnings management forskningen genom att undersöka kapitalstrukturens eventuella korrelation med earnings management. Uppsatsen har en kvantitativ metodansats, paneldata regressionsanalys anvÀnds för att genomföra studien. Arbetet grundar sig i tidigare forskning pÄ earnings management omrÄdet. Vidare prövas Debt-to-Equity teorin mot den svenska marknaden. Den empiriska undersökningen utgÄr frÄn 231 företag listade pÄ den svenska börsen under tidsperioden 2003-2007 och en negativ korrelation konstateras mellan earnings management och kapitalstruktur.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Hem- och konsumentkunskap Àr med sina 525 lektionstimmar ett stort Àmne i sÀrskolan. Elever i sÀrskolan kan inte undervisas som en homogen grupp pÄ grund av deras olika kunskapsnivÄer och förutsÀttningar. Detta stÀller höga krav pÄ lÀraren i sitt undervisningssÀtt, dÄ hen mÄste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nÄ mÄlen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Hem- och konsumentkunskap anvÀnder och förhÄller sig till recept för sÀrskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns kring receptanvÀndningen. Undersökningen utfördes med hjÀlpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetadepÄ sÀrskolan i en stad i Mellansverige. LÀrarna i denna studie pÄpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som Àr anpassat för elever isÀrskolan.

Undersökningens syfte Àr att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i lÀromedel i svenska som andrasprÄk. Dessa lÀroböcker Àr för mÄnga vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige dÄ böckerna inte bara ger information om sprÄket utan ocksÄ om svenska traditioner, levnadssÀtt och hur man klarar sig i samhÀllet.I resultatet framgÄr att lÀroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invÄnare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del Àr relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer ocksÄ vilket kan vara ett problem dÄ lÀsaren, d.v.s. invandraren fÄr en skev och vinklad bild av verkligheten..

Syftet med denna studie var att skildra lÀrares uppfattningar av teknikÀmnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrÄn den definition av Àmnesdidaktiken som Àgnar sig Ät undervisningsinnehÄllets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frÄgor. LÀrare frÄn tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkÀter till lÀrare, anvÀnda en Àmnesdidaktisk ansats, för att nÄ fram till kunskap om hur lÀrare uppfattar undervisningen i teknikÀmnet. LÀrarnas uttalanden visar exempel pÄ hur tekniken gör nÄgot eller utför nÄgot (praktiskt) som förenklar vardagen.

Uppsatsen behandlar den svenska Försvarsmaktens reformering frÄn invasionsförsvar till insatsförsvar utifrÄn ett teoriprövande perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det krÀvs en förstÄelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgÄngspunkter för att förklara reformering eller om det Àr tillrÀckligt att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att fÄ en djupare förstÄelse av reformeringen? Uppsatsen visar pÄ att realismens och konstruktivismens teoretiska förklaringskraft till reformeringen Àr tillfredstÀllande samt att den svenska sÀkerhetspolitiska retoriken domineras utav en nyttomaximerande logik. DÀrav Àr slutsatsen att det inte krÀvs en förstÄelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgÄngspunkter för att förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det rÀcker att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att fÄ en djupare förstÄelse av reformeringen..

MÄnga invandrare i Sverige har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare sÄ kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien Àr att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljÀra Sfi- skolan.

Varje Är trÀder ca 50 000 mÀnniskor ur Svenska kyrkan och avsÀger sig dÀrmed rÀtten att begravas i Svenska kyrkans ceremoniella ordning och lokaler. Man trÀder ut ur kyrkans ordning, och ut ur kyrkans rum, men man trÀder inte in i nÄgot annat. Mitt kandidatarbete Àr ett försök att visa pÄ en annan ordning och andra rum. .

Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslÀrare i Stockholms lÀn resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslÀrare arbetar fyra av lÀrarna pÄ F-5 skolor och tvÄ arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att mÄlet för simkunnighet ligger i Är 5. Vi har haft som kriterier att lÀrarna skall vara utbildade idrottslÀrare och att vi skulle försöka fÄ till stÄnd intervjuer frÄn olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur idrottslÀrarna förhÄller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrÄn sina förutsÀttningar och det som stÄr föreskrivet i kursplanen för idrott och hÀlsa.

Informationsflödet Àr stort i dagens samhÀlle, stora delar av det innehÄller information om sex och samlevnad. SamhÀllet och skolan ska spegla varandra, dÀrför behöver sex och samlevnad ha en sjÀlvklar roll i skolan. Syftet Àr att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sex- och samlevnadsundervisning i skolÄr 5 och 6, hur de vÀljer lÀrandeobjekt och vad de tar upp. Uppsatsen utgÄr frÄn ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus pÄ begreppet lÀrandeobjekt som handlar om vad som ska behandlas pÄ lektioner. Undersökningen har en kvalitativ ansats genomförd i form av intervjuer med nio lÀrare som undervisat i sex och samlevnad.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften nÀr det gÀller Àmnet elevens val.Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden.Elevens val omnÀmns inte över huvud taget i lÀro- och kursplanen och enligt skollagen Àr syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera Àmnen. Kraven pÄ Àmnet Àr att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgÄ frÄn gÀllande lÀro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av Àmnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv gÄr det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse.Tidigare forskning i detta Àmne Àr mycket begrÀnsad vilket innebÀr att den empiriska undersökningen fÄr stor betydelse.