The Scanian woodfences has been determined by two mainly elements: Scania's composition of tree species, with a large element of deciduous forest, and the local building tradition which has more in common with the European continent than the Swedish tradition. By examining responses from ethnological question lists deriving from the first half of the 1900s, combined with literature studies, I have been able to deepen and broaden the knowledge behind the various fencing design. In addition I ?ve constructed maps which could illustrate their historical geographic distribution.I have come to the conclusion that there was three main types of woodfences that was most common until the barbed wire was introduced in the early 1900s and later on replaced the elderly woodfences. Common for the three main types is that the base material was made out of Juniperus communis, this largely because of its durability against rot.

Miljöundervisning har funnits lÀnge och idag Àr det fokus pÄ hÄllbar utveckling som har sitt ursprung frÄn 1970- och 1980-talet. Det Àr ett begrepp har kritiserats av mÄnga för sin komplexitet. HÄllbar utveckling har fÄtt mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya lÀroplanen Gy11. Hur vÀl anpassade Àr dÄ de nya lÀroböckerna för syfte och centralt innehÄll för kursen naturkunskap 1b inom omrÄdet hÄllbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella lÀroböckerna för kursen naturkunskap 1b lÀsts i fem omgÄngar, en analys av textens innehÄll, frÄgor och illustrationer har utförts.

NÀr Sverige blev medlem i dÄvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gÀllande i svensk lag. I mÄnga fall har detta skett utan större problem men i vissa frÄgor har det uppstÄtt skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta pÄ detta fenomen, nÀrmare bestÀmt pÄ hur EU och Sverige under en lÄng tid inte kunde nÄ en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsÀttningar som ledde fram till den svenska licensjakten pÄ varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrÄn nÀr den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt pÄ varg trots EU-kommissionens protester..

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen 15 hp, lsv 410Ämne: Svenska sprĂ„ketTermin: Vt 15Handledare: Inga-Lill Grahn.

Kunskapsbedömningar i trÀningsskola ska utgÄ frÄn en lÀroplan utformad specifikt för elever i trÀningsskola. Den ska utgÄ frÄn elevens förutsÀttningar. Syftet med denna studie Àr att lÄta lÀrare i trÀningsskola beskriva hur de utför kunskapsbedömningar. I studien beskriver lÀrare sitt arbete med kunskapsbedömningar i trÀningsskola. Studien beskriver ocksÄ vad lÀrare anvÀnder för verktyg och vilken betydelse de anser att kunskapsbedömningar i trÀningskola har.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som arbetar i trÀningsskola.

Syftet Àr undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att fÄ ökad kunskap om vilken pÄverkan den har pÄ organisationens interna sÄvÀl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur pÄverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehÄllsanalys av medietexter frÄn en dags- respektive kvÀllstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhÀllet, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vÄr analys och vÄra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som rÄder bestÄr organisationen av en mÀngd identiteter som Àr svÄra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan pÄ organisationens image. Det pÄgÄende arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt sÄvÀl som externt..

During a political election the public?s interest in politics and political journalism increases significantly. During the American presidential election in 2012 a big amount of articles on that topic were published in two of Sweden?s largest newspaper, Svenska Dagbladet and Aftonbladet. Political journalism tends to frame politics as sports, game and scandals rather than focusing on the political issues.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahĂ„lla en förstĂ„else av ett antal ledarskapsutbildningar som finns pĂ„ den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrĂ„n teorier kring det sĂ„ kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjĂ€nande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mĂ„ngfald har anvĂ€nts. Syftet med undersökning Ă€r att beskriva och konkretisera innehĂ„llet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds pĂ„ den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna..

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Svenska kyrkans stÀllning har onekligen förÀndrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av Ärhundradet. Kyrkan gÄr nu ett nytt Ärhundrade till mötes genom att göra en del förÀndringar inom organisationen. Dessa förÀndringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gÀller det innehÄllsmÀssiga utan nÀstan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka mÀnniskan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förÀndrar och förnyar det kyrkliga innehÄllet t.ex. traditioner, riter m.m.?* Om en förÀndring krÀvs vad ska dÄ förÀndras och vad ska vara kvar?* Hur nÄr man en vettig förÀndring?.

I denna uppsats jÀmförs skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder med avseende pÄ avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar Àr hÀmtade frÄn de olika fondernas hemsidor. JÀmförelser görs under tvÄ olika tidsperioder, 18-respekive 48 mÄnader. MÄtt som berÀknas Àr genomsnittlig Ärsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utlÀndska hedgefonderna inte skiljer sig mycket Ät i det första intervallet.

Denna studiers syfte Àr att fÄ inblick i hur lÀrare och elever tÀnker kring betygsÀttningen i Àmnet bild och hur den nya lÀroplanen Lgr 11 har pÄverkat lÀrarnas bedömning i Àmnet. Genom litteratur behandlas en historisk bakgrund av betyg i Àmnet bild, likheter och olikheter av Lpo 94 och Lgr 11 och röster om det nya betygsystemet. Studien bygger pÄ litteratur och intervjuer av fyra bildlÀrare och Ätta högstadieelevers tankar kring betyg och bedömning i Àmnet bild. Den första undersökningen skedde under 2010, dÄ tvÄ lÀrare och fyra elever intervjuades. Den andra undersökningen skedde under 2013, dÄ intervjuades tvÄ nya lÀrare och fyra nya elever. Resultatet av studien visar att i detta tidiga skede av den nya lÀroplanens införande, sÄ vÀljer lÀrarna att följa sin egen vÀg i undervisningen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva och analysera svenska bankers etablering i Kina med fokus pÄ regelverk, nÀtverksbildning och bankernas verksamhet. Vidare skall ett par tÀnkbara framtidsscenarier utforskas. Vi har anvÀnt hos av en kvalitativ metod dÀr vi har koncentrerat oss pÄ ett fÄtal djupintervjuer för att sedan komplettera med telefonintervjuer och e-postenkÀter. Fyra svenska banker har legat till grund för vÄr deskriptiva studie. Kinas öppnande mot omvÀrlden har inneburit att utlÀndska företag givits möjligheter att etablera sig inom landet.

Vi vill nyansera Lars-Göran Malmgrens (1996) tre Àmneskonceptioner och pÄvisa möjligheten av en litteraturbaserad erfarenhetspedagogik som har andra och mer tidsenliga bildningsidéer Àn Malmgrens "svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne".VÄrt syfte Àr att i görligaste mÄn konkretisera detta svenskÀmne, som vi har valt att kalla svenska som ett litterÀrt bildningsÀmne. Avslutningsvis har vi stÀllt upp kriterier för detta litterÀra bildningsÀmne, dÀr vi vÀver samman teori och empiri för att ge en bild av hur ett sÄdant Àmne skulle kunna se ut..

Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: ? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras? ? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk? ? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.