Middle managers in social care find themselves in a middle position. The middle management position involves demands from several interested parties. The demands affect and generate feelings both within themselves and within others and the middle managers have to deal with them all.The aim of this study was to investigate the social care middle manager?s personal experiences of emotions in work.We have completed interviews with four middle managers who are assigned to carry out social care. When doing the interviews we used an interview guide divided into different interview areas.

Detta arbete handlar om synen på världsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa kulturskolor ser på och arbetar med genrenvärldsmusik och etnisk musik. Av intresse är också att studera hur eller om de följer ellerkänner till kulturrådets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp världsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet världsmusik samt teorier om hur kulturer förändras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre Enhetschefer från tre olika kulturskolor som erbjuder världsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika åsikter om ämnet, särskilt angående terminologin inom området såsom exempelvis begreppet världsmusik.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra Enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlägga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i Luleå kommun ur de anställdas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation består av både öppna och dolda värderingar, där de öppna är organisationens syfte, policys, mål och uppdrag. Dolda värderingar är det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill säga hur uttalade öppna värderingar och policys tillämpas. Frågeställningarna är följande: Vilka attityder och värderingar har de anställda till sitt arbete och hur upplever de anställda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer ställdes frågor till tre Enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgänglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka konsekvenser tillämpningen av Lag (2008:962) om valfrihetssystem kan få den kommunala hemtjänstens verksamhet och dess organisationskultur. I ett valfrihetssystem konkurrerar ett antal godkända leverantörer med eller utan kommunen om att utföra hemtjänstinsatserna. Då kostnaden för hemtjänsten är detsamma oavsett utförare är det endast kvaliteten de har att konkurrera med.Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med Enhetschefer för kommunal hemtjänst i kranskommuner till Göteborg. Ytterligare avgränsning av kommunerna har skett med hjälp av summan på dess stimulansbidrag.Konsekvenserna av valfrihetssystemet förutspås uppkomma först efter ett antal år, då fler kommer välja privata utförare. Inom vissa kommuner finns det mer oro, inom andra mindre.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur kommunens organisation påverkar möjligheten till en helhetssyn. Vidare vill vi också undersöka om en fungerande eller icke fungerande samverkan kan påverka helhetssynen. För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå ifrån tre frågeställningar.? Hur anser handläggarna att en indelning i specialiserade enheter kan påverka helhetssynen kring enskilda personer?? Hur beskriver handläggarna att samverkan fungerar mellan olika enheter inom socialtjänsten?? Krävs samverkan för att kunna ha en helhetssyn?Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Urvalet var både målstyrt och ett bekvämlighetsurval och innefattade handläggare och Enhetschefer som arbetar med myndighetsutövning inom socialtjänsten.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad det innebar att vara chef i socialt omsorgsarbete och hur de hanterar utmaningarna som de ställs inför. Vi var också intresserade av att ta reda på om könet spelar någon roll i ledarskapet. Vi valde att inrikta studien på äldreomsorgen. Forskningsmetoden byggde på kvalitativa intervjuer och tidigare forskning. Fyra intervjuer gjordes med chefer inom äldreomsorgen i en mellanstor stad i norra Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer under ett möte förmedlar sina intentioner till de anställda och hur de uppfattas. Ledarskap är ett relativt komplext och svårdefinierat ämne som inte lämpar sig att fånga upp via enkäter. Vi har därför valt att göra en fallstudie där vi avgränsat oss till ett specifikt möte i en organisationsförändring på Försäkringskassan. Vår empiri är baserad på intervjuer med tre Enhetschefer, medarbetare samt en observation. Vi är intresserade av att i en specifik situation försöka fånga vad chefer faktiskt gör och inte bara vad de säger att de gör.

Uppsatsen undersöker hur Enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det Enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för Enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

 Den här uppsatsen är resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsättningarna för livskvalitet på särskilda boenden för äldre, ett eftersatt forskningsområde år 2009. De frågor som jag ville besvara var vilka tillvägagångssätt som användes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstås ur ett individperspektiv. Utgångspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vända mig till särskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex Enhetschefer inom äldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbättra det sociala innehållet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker Enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker Enhetscheferna hos de personer som ska anställas?Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex Enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra Enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

En organisations styrning och uppföljning har tidigare främst skett genom finansiella nyckeltal. En modell som vuxit fram under senare år är balanserat styrkort. Metoden bygger på enkelhet, både chefer och anställda ska förstå innebörden en organisationens strategier. Luleå kommuns socialnämnd har infört balanserat styrkort. I deras verksamhetsplan för 2005 ? 2007 beskrivs att det finns en stor samstämmighet om värdet av att arbeta utifrån denna modell och målsättningen är att balanserad styrning ska införas på alla arbetsplatser.