Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga Enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga Enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Betydelsen av ett gott chefskap inom äldreomsorgen är av stor vikt för medarbetarna, de boende och verksamheten. Omvårdnadsarbetet påverkas av chefens sätt att arbeta och det krävs därför att chefen är medveten om vad som utgör ett bra chefskap. Intervjuerna i denna studie är utförda med sju Enhetschefer inom äldreomsorgen i Sverige. Syftet var att undersöka hur Enhetschefer inom svensk äldreomsorg uppfattar sitt chefsarbete inom detta verksamhetsområde. Resultatet visade att arbetssätt, relationer, förhållningssätt och utvecklingsarbete är faktorer som enligt dessa chefer utmärker ett bra chefskap.

Svenskt abstract: Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad Enhetschefer på en socialförvaltning efterfrågar för kompetensutveckling avseende sin personal, samt deras förhållningssätt gentemot kompetensutvecklingars innehåll och utförare. Jag vill med denna uppsats belysa Enhetschefernas attityder till, och kunskap om, olika typer av kompetensutveckling för sin personal. Detta görs med hjälp av intervjuer med Enhetschefer och förklaras utifrån organisationsteori med inriktning på ett instrumentellt perspektiv. Resultat i denna uppsats visar att det Enhetscheferna efterfrågar är beroende av hur organisationsstrukturen är utformad, vilken kompetens som finns idag och vilken kompetens som fattas i organisationen.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur Enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där Enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio Enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun.

Att arbeta inom omsorgen innebär en tät kontakt med andra människor. Vid arbete tillsammans med andra människor finns det ett behov av att kunna samarbeta med varandra. Det är den funktionshindrade som ska stå i centrum för all omsorgsverksamhet. Det är enhetschefen som har det övergripandet ansvaret över verksamheten, men det är personalen som arbetar närmast den funktionshindrade och som ser vilka behov som finns. Syftet för uppsatsen är att beskriva hur samarbetet mellan Enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut idag och hur de vill ha det i framtiden när parterna inte är lokaliserade på samma arbetsplats.

För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur Enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av Enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre Enhetschefer och fem distriktssköterskor.

Intresset för uppsatsens ämne växte fram under författarens praktik på SDF Västra Hisingens HR-kontor där Enhetscheferna visade tecken på att ha otillräckliga kunskaper om det systematiska arbetsmiljöarbetet som de var ansvariga för.Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl det systematiska arbetsmiljöarbetet är implementerat hos Enhetscheferna i SDF Västra Hisingen samt vilka faktorer som påverkade implementeringen mest. Syftet genererade frågeställningarna "Hur väl är det systematiska arbetsmiljöarbetet implementerat hos Enhetscheferna i SDF Västra Hisingen?" och " Vilka faktorer påverkade denna implementering mest?"Teori: Inom implementeringsteorin fann författaren ett flertal olika faktorer som kan påverka hur väl ett projekt eller beslut blir implementerat eller inte. Av dessa användes totalt åtta stycken faktorer för att kunna analysera hur väl det systematiska arbetsmiljöarbetet blev implementerat hos Enhetscheferna och vilka som påverkade implementeringen mest. Metod: För att få fram ovanstående användes en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät (se Bilaga 1).

Denna c-uppsats handlar om hur Enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som Enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur Enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex Enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten.

Syftet med examensarbetet är att få en förståelse för hur den tid som Enhetschefer (Enhetschefer inom omsorg och rektorer) ägnar åt administrativt arbete påverkar deras ledarskap. Studien utförs på uppdrag av fackförbundet Vision och Lärarförbundet eftersom de menar att Enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att Enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem från att fokusera på sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation är dessutom utsatt, då de måste hantera krav från många olika håll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer på Enhetschefer i Göteborgs Stad.

Syftet med studien är att beskriva hur Enhetschefer på äldreboenden i en svensk kommun beskriver arbetet med äldres välbefinnande och hur de konkretiserar den samma.  Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod i form av semi- strukturerade intervjuer tillsammans med 8 Enhetschefer. Intervjuerna har transkriberats och kodats genom innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och olika teoretiska ramar till begreppet välbefinnande. Enhetscheferna som deltog i studien valde att beskriva arbetet med personalen som det främsta sättet att bidra till äldre välbefinnande.

Syftet med studien var att studera skillnader mellan Enhetschefers och övrig personals upplevelse av sin nuvarande arbetsmiljö inom äldrevården. Totalt 692 personer ingick i undersökningen. Upplevelsen mättes i 10 dimensioner och inom varje dimension räknades t-test. Det fanns signifikanta skillnader i dimensionerna Stimulans, Tankearbete, och Praktiskt arbete (p=0,000). Tankearbete och Stimulans värderades högre av Enhetschefer i motsats till övrig personal vilken värderade Praktiskt arbete högre.Behovet av vårdpersonal inom äldreomsorgen ökar, dels på grund av befolkningens ökande livslängd och dels på grund av att yngre personer inte är intresserade av att stanna inom äldrevården.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Socialförvaltningen inom Luleå kommun har en fungerande introduktion av Enhetschefer med utgångspunkt i introduktionsteorier och även i Socialförvaltningens egna introduktionsplan. Frågeställningar som ska besvaras är: Hur går introduktionen till? Hur upplevs introduktionen? Följs introduktionsplanen? Kan introduktionen samt introduktionsplanen förbättras? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med enhets- och verksamhetschefer. Resultaten visar att socialförvaltningens introduktionsplan är i god överensstämmelse med både introduktions- och socialisationsteorier men den följs inte alltid vid en introduktion utan används mer som en mall. De flesta av Enhetscheferna var nöjda med sin introduktion men för de som inte var det berodde det på att introduktionen ibland var bristfällig.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större än deras befogenheter. Förutom lagar, bestämmelse och riktlinjer, räknade Enhetscheferna upp både ekonomiska och teknis-ka begränsningar som hindrade dem från att genomföra sitt uppdrag på ett för dem tillfreds-ställande sätt. Dessa begränsningar påverkade till viss del även kommunikationsstrukturen på arbetsplatsen. Studien visar att många faktorer påverkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svårt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil när man som mellanchef har begrän-sade möjligheter att påverka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansåg att det finns för få empiriska studier som undersöker hur Enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.

Syftet med studien var att undersöka hur Enhetschefer för äldreboenden hanterar konflikter som kan uppstå inom personalgruppen. Studien genomfördes i en mellanstor kommun i Sverige. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjufrågorna har varit av öppen karaktär och tematiserade efter studiens syfte och frågeställningar. Frågeställningarna var: Hur definierar Enhetscheferna en konflikt? Vilken roll har Enhetscheferna vid uppstådda konflikter inom personalgruppen? Vilka resurser har Enhetscheferna gällande konflikthantering och konfliktlösning inom personalgruppen? Hur hanterar Enhetscheferna konflikter inom personalgruppen? Resultatet visar att Enhetschefernas uppfattning och definition av vad en konflikt är stämmer väl överens med det som har återfunnits i litteraturen.