Syftet med denna uppsats är att studera hur utvalda läroböcker i engelska för grundskolan uppfyller läroplanens krav på jämställdhet och likabehandling samt hur förekomsten är av respektive kön, av människor med olika utländsk bakgrund, sexuell läggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra läroböcker i engelska för år 9, där såväl bild som text granskades. Resultatet visar att den värdegrund som skolan ska förmedla enligt gällande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom läromedlen. Religion, sexuell läggning eller funktionshinder omnämns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. Då det i svensk rätt i princip saknas explicit reglering av området kompareras det svenska rättsläget med det engelska och amerikanska för att studera och jämföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker därmed besvara huruvida utländska tankesätt inom förevarande område kan tillämpas även inom den svenska rätten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frågan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jäv. Fokus ligger här på så kallad självkontrahering, eller self-dealing på engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen själv ingår avtal med bolaget.

Den här studien undersöker hur min gymnasieklass på en kommunal skola i år ett på Fordon- och transportprogrammet, FT med 24 elever, upplever en intervention med infärgning av yrkesämnet i engelskkursen. Bakgrunden till studien är att jag har upplevt problem med att få eleverna motiverade till att jobba med engelskan och visa intresse för det vi gör. Många elever söker enligt Skolverket till FT för att de är skoltrötta och intresserade av bilar och motorer och inte av teoriämnen. Forskning i Sverige och internationellt visar på att man jobbar med infärgning med goda resultat. Man har till exempel i USA även startat universitetskurser för lärare som vill lära sig om infärgning.

Syftet med vårt arbete var att få en uppfattning om hur språklärare i engelska och svenska ser på varierande undervisningsmetoder som ett sätt att skapa motivation bland sina elever. För att få reda på detta har vi gjort en enkätundersökning (enkäter med öppna frågor) bland sex språklärare på en skola, åk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 år. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nämligen behov, intresse och lust att lära. Resultatet visar att alla lärarna är överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lära.

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna.Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt.

I uppsatsen förenas två perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nämnare. Syftet är att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers språkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men också som språkform med ett slags egenvärde. Undersökningen har baserats på två, av mig iscensatta, engelsklektioner i en åttondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats.

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. Då det i svensk rätt i princip saknas explicit reglering av området kompareras det svenska rättsläget med det engelska och amerikanska för att studera och jämföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker därmed besvara huruvida utländska tankesätt inom förevarande område kan tillämpas även inom den svenska rätten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frågan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jäv. Fokus ligger här på så kallad självkontrahering, eller self-dealing på engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen själv ingår avtal med bolaget.

Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) förespråkar en flerstammig klassrumsinteraktion där en monologisk kommunikation med en lärare som överfor kunskap till eleverna ersätts med en dialogisk kommunikation där elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. Därav behöver läraren ställa så kallade autentiska frågor ? frågor som söker en tolkning, erfarenhet, åsikt, känsla eller annan information av den tillfrågade och som inte har något givet rätt eller fel svar som den som ställer frågan känner till i förvag. Autentiska fragor i språkundervisningen förespråkas också av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med få autentiska frågor leder till att eleverna lär sig en engelska som är radikalt annorlunda från den verkliga världens engelska. Men det är inte bara läraren som står för alla frågor i klassrummet ? även läromedel står för en stor del av de frågor som eleverna stöter på i undervisningen.

Uppsatsen undersöker möjligheten att producera översättningar av godtagbar kvalitetfrån engelska till svenska med hjälp av två automatiska maskinöversättningsprogram.Trots att forskning bedrivits i flera decennier har man inte lyckats framställaett automatiskt översättningssystem som kan prestera lika bra som mänskligaöversättare. Men all forskning har inte varit förgäves. Även om datorn än så längeinte kan ersätta mänskliga översättare sägs den kunna fungera som ett tidsbesparandeverktyg vid översättning. Språkteknologin har nämligen utvecklat översättningsstödi form av översättningsminnen och termbanker som är mer pålitliga änautomatiska översättningsprogram eftersom de baseras på översättarens tidigare arbeten.Utvecklingen av ett fullkomligt översättningsprogram har avstannat och forskaremenar nu att den även har ändrat inriktning. I dag sägs målet med ett automatisktmaskinöversättningsprogram vara att framställa så kallade grovöversättningar.Dessa grovöversättningar måste ha två olika sorters kvaliteter: begriplighetskvalitetoch redigeringskvalitet.

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjarförstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kananvändas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åttaartiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk.Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk ochandraspråk, boksamtal, gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt ökamotivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barnsordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas ärde ord man lägger mer tid på.

Denna uppsats handlar om översättning av personlig litterär stil och undersöker hur utvalda stildrag i romanen Special Topics in Calamity Physics har översatts till svenska. Romanen är skriven av den amerikanska författaren Marisha Pessl och gavs ut 2006. Den svenska översättningen Fördjupade studier i katastroffysik är gjord av Eva Johansson och gavs ut första gången 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de två stildragen intertextualitet och figurativt språk har översatts från engelska till svenska och hur källtextens stil därigenom har överförts till måltexten.Materialet består av tre kapitel i källtexten och deras motsvarigheter i den svenska måltexten. I uppsatsen har exempel på intertextualitet i form av källhänvisningar till fiktiva litterära verk analyserats, liksom referenser till filmer, pjäser och annan populärkultur.

AbstraktDetta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen.

I denna uppsats gör jag en tillbakaöversättning av en svensk artikel, som är överfördtill engelska, och jämför sedan de två svenska texterna för att uppmärksamma demest frekventa språkliga skillnaderna som är av vikt för textens innehåll ochfunktion. I enlighet med artikelns argumenterande stil, som bygger på värdsligafakta, ägnas diskussion åt skiftningarna i verbuttryckens stilnivå, värdeladdning ochinnebörd, samt de bortfall och tillägg som uppstått, och som mestadels rör satskonnektoreroch kulturella aspekter.Resultatet visar att verbuttrycken i stort håller samma stilnivå i tillbakaöversättningen,att i de fall det rör sig om metaforiska uttryck har den konceptuellametaforiken oftast hängt med i översättningsprocessens båda steg fast ibland antagitannan form, och att den engelska måltexten i flera fall infört metaforiska uttryckutan motsvarighet i källtexten, vilka sedan bevarats i tillbakaöversättningen. Detta ären orsak till att ungefär hälften av tillbakaöversättningens verbuttryck skiljer sig rentbetydelsemässigt från källtextens, och en annan orsak är det faktum att måltextenantagit mer generella beteckningar som förlorat betydelsedjup vid översättningentillbaka till svenska. Vissa satskonnektorer och perspektivmarkörer har fallit bort iden engelska måltexten, och andra har lagts till i endera av översättningarna, vilketinnebär en retorisk förlust respektive vinst för texten. Det har också skett kulturellatillägg eller bortfall som en följd av texternas olika målgrupper, den svenskarespektive den internationella..

Allmänheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom området onlinespel och engelsk språkutveckling. I ämnesplanen för engelska i Lgy 11 går det att urskilja att det engelska språket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella områden, som i detta arbete är onlinespel. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur ungdomars engelska språkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förståelse för lärandets villkor utanför skolans undervisning utifrån onlinespel.