Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvårdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan på bästa sätt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna på engelska. De granskades med hjälp av granskningsmallar.

Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Abstract (Engelska)The aim of this study is to investigate who is being emphasized, constructed and normalized as the addressee written for, in the text book ?Körkortsboken 2013?. Körkortsboken is used as the major textbook in the theoretical part of the education necessary to obtain a drivers? license in Sweden. Most people in Sweden obtain a drivers? license, sooner or later.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta..

Syftet med examensarbetet var att belysa elevers motivation för språkinlärning. I undersökningen lyfter vi fram hur pedagogerna använder sig av lek, dans och rörelse i sin engelskundervisning samt hur detta påverkar elevers motivation. Resultatet har tagits fram genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger som undervisar i engelska i grundskolans tidigare år. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att motivationen ökar genom dans, lek och rörelse. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer, till exempel bild, drama, musik och dans (Skolverket, 2006).

Föreliggande uppsats undersöker om det är så att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frågan om huruvida ett FN-mandat är en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrämjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller är detså att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerårig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU från tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör är viktig i detta perspektiv då dessatvå organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch åtta propositioner omfattande tiden från konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och häri söka efter indikatorer på antingen en fast och oförändrad, eller en pragmatisk och av utvecklingpräglad svensk politisk hållning är det möjligt att besvara den övergripande frågan. Den teoretiska utgångspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? är vald med tanke på dess fokusering på tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitära.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet.

Läxor är en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om läxorna och deras funktion.  Varför finns läxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi få svar på några av våra frågor angående läxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lärarnas medvetenhet angående vad som står i läroplanen.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta..

Syftet med studien var att undersöka vad lotsar, befälhavare och bogserbåtsbefälhavare ansåg om den verbala kommunikationen med hänsyn till säkerhet och effektivitet. Detta eftersom majoriteten av alla fartygsolyckor inträffar på grund av den mänskliga faktorn, där kommunikationen är en stor del. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med två lotsar, två befälhavare och två bogserbåtsbefälhavare. Genom de sex intervjuerna i studien gick det bland annat att utläsa att användandet av standardfraser och closed loop communication varierar. Om användandet inom dessa två områden blev bättre skulle säkerheten kunna ökas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kodväxling sker i Gun-Britt Sundströms roman Maken ? en förhållanderoman. Denna lingvistiskt orienterade studie utgår från Poplacks tre stadier: tag-kodväxling, intrasentiell kodväxling och intersentiell kodväxling. Den valda metoden för denna undersökning är närläsningsmetoden, en metod som sätter texten i fokus. I forskningsbakgrunden tar jag upp olika definitioner av ordet kodväxling.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

Samtidighetskonflikt, även känt under den engelska termen concurrency conflict, uppstår när två eller flera processer försöker uppdatera samma information i en databas vid samma tidpunkt. Processen som sparar ändringarna sist blir de ändringar som gäller och på så sätt kan viktigt information försvinna. Det finns flera tillvägagångssätt för att förhindra dessa problem med olika typer av samtidighetskontroller som kan ske i applikationen eller redan på databasnivå via lagrade procedurer.Metoden som används för att undersöka problemområdet har utgått från ett praktiskt arbete med en utökning av en existerande applikation, webbutiken RoyalDesign, skriven i ASP.NET (ASP-dotnet) Web Forms. Utökningen kräver samtidighetskontroll där användaren ska informeras av eventuella konflikter. Undersökningen avser att granska hur samtidighetskontroll implementeras och hanteras i applikationen.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.