Hammenhög är vida känt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfält, grässkulpturer och idéträdgårdar. Allt detta fanns på den fastighet som på 1930-talet kom att kallas Gullåker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades Gullåkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.

Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11. Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma.

Enköpings vattenpark anlades i slutet av 1990-talet som en del i arbetet med att förhindra en hotande övergödning av Östersjön och Mälaren. Dess huvuduppgift är att rena ungefär hälften av Enköpings dagvatten innan det når ut till Mälaren. Förutom denna aspekt har syftet även varit att skapa en attraktiv plats för Enköpings invånare att vistas i och omkring. Min kontakt med parken, från att ha växt upp i närheten, cyklat förbi den under flera års tid, till att faktiskt arbeta i den, fick mig att fundera kring dess övriga men inte fullt så uttalade funktioner. Detta ledde fram till de två frågeställningarna; - Vilken relation har besökaren till Vattenparken och vad betyder den därigenom för dem? För att söka svar på dessa frågeställningar ägde inledningsvis samtal rum med kommunens chef för Vatten & Avlopp, som varit delaktig under hela arbetet med Vattenparken.

Syftet med min uppsats är att göra en jämförelse av hur lärare ochandraspråkselever i årskurs 7-9 säger sig arbeta med ordinlärning ochinlärningsstrategier i ämnena svenska som andraspråk, engelska ochmoderna språk (franska, spanska och tyska). Som underlag för minstudie har jag valt att genomföra en elevenkät samt lärarintervjuer. Denklassificeringsmodell för språkinlärningsstrategier jag valt att utgå ifrånär utformad av Rebecca L. Oxford (1990).Trots att lärarna redogör för en undervisning som i många avseendengår hand i hand med de teorier som finns om ordinlärning visar det sigatt eleverna är relativt begränsade i sin användning avinlärningsstrategier. Det jag kommit fram till är att lärarna måstetydliggöra för eleverna varför det är bra att använda sig av strategiersamt hur och i vilka sammanhang de skall användas.Citatet nedan är en fri översättning av Henry Adams uttryck ?Theyknow enough who know how to learn? vilket jag anser speglar mittarbete på ett bra sätt (Oxford 1990:135)..

I denna uppsats studeras engelska och svenska texter på EU:s hemsida. Syftetär att ta reda på vilka syntaktiska, semantiska, kulturella samt innehållsmässigaskillnader och likheter det finns mellan källtext och måltext då detfinns restriktioner såsom utrymme och måltexten inte får avvika för mycketfrån källtexten. Resultatet visar att översättaren ibland har varit tvungen att geavkall på framförallt syntax och semantik för att måltexten ska bli lättförståeligoch ligga på rätt nivå för sitt syfte, nämligen att informera allmänhetenom EU:s arbete..

Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK).

Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.

I denna uppsats jämförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översättningar till svenska och engelska. Det som undersöks är hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översättarnas val får..

Larsberg på Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovåningars skivhus, tre lägre lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. Området anlades som hus i park, på det viset att man lade bostadshusen i en stor båge kring befi ntlig natur som genomskars med gångvägar och kantades med extensiva gräsytor. De öppnare ytornas solitärträd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken fi nner man en stor kvalitet i den ständiga glänta som skapas mellan vildare natur och det gräsbeklädda landskapet. Tyvärr håller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen är funktioner dubbelt inramade av växter och staket.

Frågan kring hur mycket engelska lånord vi använder i vårt dagliga språk debatteras från och till. I denna uppsats redovisar jag en undersökning om ungdomars användande av engelska lånord i diskussioner kring musik på nätet. Det undersökta textmaterialet består av sex olika forum och gästböcker där man diskuterar musik från tre genrer. I varje genre finns en diskussion kring engelska/amerikanska artister och en diskussion kring svenska artister. Jag gjorde detta urval för att få ett lite bredare material eftersom jag antog att frekvensen lånord kunde skifta mellan de olika genrerna.Jag inleder med en kort beskrivning av de sex forum som ligger till grund för min undersökning.

Olika språk har olika ortografiskt djup och svenska språket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) språk än engelska språket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det främmande språket engelska från lågstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvärspråkliga överföringar mellan en förmåga i modersmålet och samma förmåga i det främmande språket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordläsning) på svenska och engelska hos elever med lässvårigheter och typiska läsare i årskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat på två grupper; 19 elever med lässvårigheter och 29 typiska läsare.

Andraspråksundervisning är en vital del av många elevers skolgång. I Thailand har detta aktualiserats, i och med att en ekonomisk gemenskap med engelska som huvudspråk är på väg att skapas av länder i regionen. Engelskkunskaperna är generellt bristfälliga i landet och den thailändska regeringen har därför utarbetat ett åtgärdsprogram, the English Speaking Year 2012 Program. Programmet antas leda till förändringar i skolorna som på sikt ska göra invånarna betydligt bättre på engelska. Syftet med examensarbetet var att undersöka engelskundervisningen vid en thailändsk grundskola som jobbar utifrån the English Speaking Year 2012 Program. Det avsågs att identifiera om åtgärdsprogrammet lett till förändringar i undervisningen och även åskådliggöra eventuella förändringar.