Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

 I kursen Självständigt arbete 15hp under förskollärarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjälpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan är att underlätta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska språket för barn och vårdnadshavare med annat modersmål. Det ska även ses som ett redskap för pedagoger där de kan belysa de olika språken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord på olika språk. På hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag på förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen på förskolan. Det går även att ta del av vanliga föremål som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö.

I dagens Sverige växer ständigt den skara barn som har rätt till modersmålsstöd. Barn som har ett annat modersmål än svenska har enligt läroplanen för förskolan (Lpfö98) denna rättighet. Förskolans uppgift är, enligt läroplanen, att stödja utvecklingen av språk, kultur och identitet för dessa barn. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med barn som har två modersmål varav det ena språket är svenska i en kommun där inte modersmålsstöd ges av kommunen. Följs läroplanen? Jag har gjort studien med utgångspunkt i en rad aspekter som enligt tidigare forskning och erfarenheter verkar positivt vid arbete med modersmålsstöd.

Övergödning på grund av mänskliga utsläpp av närsalter, främst kväve och fosfor är ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. Blåmusslor lever av att filtrera växtplankton från vattnet och binder därigenom kväve och fosfor. På så sätt bidrar de till att minska övergödningen när de skördas. På den svenska västkusten används redan musselodlingar som reningsåtgärd för att motverka övergödningen. Det har också konstaterats att med den tillväxttakt som råder på västkusten är musselodlingar under vissa förutsättningar en kostnadseffektiv reningsåtgärd.

En metafor är en bild som påvisar likheter mellan två till synes olika företeelser, och som har för avsikt att göra omvärlden begripligare och intressantare, eller för att framhäva eller dölja information. Metaforen bär således med sig två budskap ? innehåll och stil ? som avser att informera samt väcka en känsla hos mottagaren. Ur ett översättningsperspektiv är metaforer intressanta att studera då de dessutom är kulturellt bundna och representerar etablerade och bestående betydelserelationer som ibland inte finns i måltextkulturen.I den här studien har en cocktailhandbok undersökts på grund av dess många metaforer. Jag har fokuserat på att analysera översättningen av etablerade flerordigametaforer, och författarens stil ligger till grund för själva analysen av översättningensekvivalens.

Detta kandidatarbetet är utfört på ett bolag som verkar i telekommunikationsbranschen. Operatörerna på kundtjänst arbetar med att ta emot samtal från Telekombolagets kunder, hjälpa dem med att lösa problem och ge tips och råd. En viktig del av arbetet är att operatörerna gör en analys av kunden för att kunna ge bästa möjliga råd. Rapporten behandlar hur en del av ett textbaserat program kan omarbetas till en grafisk applikation. Etnografiska metoder, i form av observationsstudier och intervjuer, och designtekniker, i form av mockup- och prototypmöten, har använts tillsammans med användarna av programmet.

B-uppsatsens syfte är att analysera hur Abecita genom en märkesutvidgning kan utvecklas för att nå ett nytt segment som skall utgöras av den unga trendiga kvinnan. Litteratur kring redan existerande uppbyggnad av varumärkens identitet och image har studerats för att efter ovan nämnda riktlinjer kunna presentera den unga trendiga kvinnan hos Abecita. Sortimentanalyser och trendanalyser av material och snitt som skulle kunna användas i underkläder för att attrahera en mer ungdomlig målgrupp ligger också till grund för produktutvecklingen. Engelsk titel: Product development through brand extension- how Abecita can reach a younger target groupEngelska nyckelord: product development, brand extension, line extension, product segment, underwearSammanfattning på engelska: The essay aims to analyse how Abecita through a brand extension can be developed to reach into a new target market that will consist of the young trendy woman. In order to theoretically design a new market, literature on existing brand image and identity have been studied in order to find the young trendy woman at Abecita.

År 2011 uppgick antalet personer som suiciderat i Sverige till 1387. Studier visar att den suicidbenägna patientens första kontakt med sjukvården är avgörande för hur det kommande vårdförloppet kommer att utvecklas. Ambulanspersonal är en av många yrkesgrupper som möter suicidbenägna patienter. Studier visar även på att om patienten möts av dåliga attityder så kan det medföra negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att översätta, re översätta och validera en engelsk enkät: the Suicide Behavior Attitude Questionnaire (SBAQ): för användning i den svenska ambulanssjukvården.

En betydelsefull period i många tonåringars liv är gymnasietiden. Avgångsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att välja yrke eller komma in på universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur självbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angående self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hälsa samt programvalet.

Skönlitteratur är ett naturligt inslag i svenskundervisningen, men hur är det i ämnena engelska, moderna språk, historia, religionskunskap och samhällskunskap? Genom en granskning av kursplanerna konstateras att det finns många öppningar för de lärare som är intresserade av att arbeta med litteratur i klassrummet, men är detta praxis ute på skolorna? Vilka attityder finns egentligen bland lärare och elever vad gäller att använda just litteraturläsning som ett alternativt undervisningsinslag? Denna uppsats behandlar bland annat dessa frågor. Från enkätundersökningar som besvarats av lärare och elever ges en bild av vilka attityder som finns kring användandet av skönlitteratur i olika ämnen på grundskolans senare del samt gymnasieskolan. Syftet är att se mellan vilka ämnen ett samarbete, där skönlitteraturen fungerar som grund, är rekommenderbart utifrån olika aspekter. Utgångspunkten för undersökningen är att skönlitteratur är en bra kunskapskälla, vilket stöds av den forskning som presenteras i uppsatsen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund klarar sig i skolan i England jämfört med Sverige. Syftet är också att se om olika undervisningssätt leder till olika resultat. För att besvara syftet har vi valt att göra en komparativ undersökning där vi jämför svenska och engelska skolor med hjälp av observation. Uppsatsen består av bakgrund där vi beskriver hur de båda skolsystemen är uppbyggda. Sen kommer en jämförelse av observationerna vi gjort i de båda länderna.

Uppsatsen behandlar användandet av videotext som text i egen rätt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgångspunkten är att ett sociokulturellt perspektiv på lärande är lämpligt eftersom avkodning av text är en aktiv process där lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och därmed lärande.Språkforskning och forskning kring användandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivåanpassade program effektiviserar ordinlärningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder på att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i växelverkan vid läsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, känsla och liknande. Undersökningen jämför om ordinlärningen utifrån en videotext ger mer eller mindre behållning än ordinlärning utifrån en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk språkkontakt i Öresundsregionen, bland annat på internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrågorna har varit följande: Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom transnationella nätverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats på tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.Kartläggningen visar att intresseorganisationer i hög utsträckning använder sig av grannspråk medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som språk på webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks språkvalet vara målgruppsanpassat d.v.s. svenska används till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien är en närstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förväntningar före flykten, deras tankar om språk, språkinlärning och huruvida dessa förväntningar uppfylls eller förändras efter permanent uppehållstillstånd i Sverige samt om tankarna om språk förändrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer från Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förväntningarna förändrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan när de kommit till Sverige något som de inte hade kunnat föreställa sig. Några informanter, vilka var analfabeter, har även fått en för dem helt ny identitet i den bemärkelsen att de nu mera ser sig själva som läsande och skrivande människor vilket de inte hade kunnat föreställa sig tidigare. De som inte gått i skolan tidigare i sina hemländer och inte kan något annat språk än sitt modersmål tycker att det är besvärligt att lära sig svenska, det känns märkligt i munnen att uttala ord och meningar på svenska.