Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.

I denna uppsats jämförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översättningar till svenska och engelska. Det som undersöks är hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översättarnas val får..

Frågan kring hur mycket engelska lånord vi använder i vårt dagliga språk debatteras från och till. I denna uppsats redovisar jag en undersökning om ungdomars användande av engelska lånord i diskussioner kring musik på nätet. Det undersökta textmaterialet består av sex olika forum och gästböcker där man diskuterar musik från tre genrer. I varje genre finns en diskussion kring engelska/amerikanska artister och en diskussion kring svenska artister. Jag gjorde detta urval för att få ett lite bredare material eftersom jag antog att frekvensen lånord kunde skifta mellan de olika genrerna.Jag inleder med en kort beskrivning av de sex forum som ligger till grund för min undersökning.

Olika språk har olika ortografiskt djup och svenska språket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) språk än engelska språket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det främmande språket engelska från lågstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvärspråkliga överföringar mellan en förmåga i modersmålet och samma förmåga i det främmande språket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordläsning) på svenska och engelska hos elever med lässvårigheter och typiska läsare i årskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat på två grupper; 19 elever med lässvårigheter och 29 typiska läsare.

Andraspråksundervisning är en vital del av många elevers skolgång. I Thailand har detta aktualiserats, i och med att en ekonomisk gemenskap med engelska som huvudspråk är på väg att skapas av länder i regionen. Engelskkunskaperna är generellt bristfälliga i landet och den thailändska regeringen har därför utarbetat ett åtgärdsprogram, the English Speaking Year 2012 Program. Programmet antas leda till förändringar i skolorna som på sikt ska göra invånarna betydligt bättre på engelska. Syftet med examensarbetet var att undersöka engelskundervisningen vid en thailändsk grundskola som jobbar utifrån the English Speaking Year 2012 Program. Det avsågs att identifiera om åtgärdsprogrammet lett till förändringar i undervisningen och även åskådliggöra eventuella förändringar.

I denna uppsats presenteras en studie kring hur engelska ord i en för övrigt svensk text påverkar läsarens uppfattning av texten och dess författare. Två gymnasieklasser har fått läsa en text vardera, en helsvensk text med enbart svenska ord och en engelskinfluerad text som innehåller mer engelska lånord. Texterna är identiska förutom gällande just ordvalet. De har därefter fått svara på samma enkät som efterfrågade hur tillförlitlig, modern, intressant samt lätt- eller svårläst de har ansett att texten var. I enkäten ombads även eleverna att fylla i hur stort förtroende de kände för textförfattaren, hur gammal de trodde att hen var, samt om de trodde att hen var kvinna eller man.

AbstraktDetta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen.

Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska ? hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna.

I denna uppsats undersöks hur svenska översättare av engelska garantiavtal gårtillväga vid översättningen av shall och must. Problematiken kring användningen avshall i engelsk juridisk text är mycket omdiskuterad, och i denna uppsats ser jagnärmare på hur denna problematik påverkar översättare. Utifrån begreppen källspråksorienteringoch målspråksorientering undersöks hur översättarna hanterarshall och must i fyra översättningar av engelska garantiavtal. Resultaten visar att idet avtal där shall används både för att uttrycka förpliktelse och i den icke-rekommenderadeanvändningen i konstitutiva regler, så håller sig översättaren källspråksorienterattrogen originaltexten och översättaren överför på så sätt den icke-rekommenderadeanvändningen av shall. I de avtal där shall inte används för att uttryckapositiv förpliktelse går istället översättaren mer målspråksorienterat till väga.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar.

Syftet med vår studie är att ge en fördjupad förståelse av hur elever i läs- och skrivsvårigheter lär in ett nytt och främmande språk som engelska. Studien syftar även till att belysa skillnaden mellan inlärningen av engelska hos en elev i läs- och skrivsvårigheter och hos en elev utan läs- och skrivsvårigheter. Litteraturgenomgången ger en bakgrund och en förståelse av problemområdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare och specialpedagoger som är väl insatta i läs- och skrivsvårigheter och hur språkinlärning går till för elever i och utan dessa svårigheter.Resultatet av studien visar att det är mycket svårt för elever i läs- och skrivsvårigheter att lära in ett nytt och främmande språk. Dessa elever behöver därför en anpassad undervisning där deras behov och förutsättningar tas i beaktning. Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, som exempelvis datorn, är av stor vikt vid dessa elevers inlärning.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa två samtal, d.v.s. repetition av vad någon annan har sagt tidigare.Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av repetitioner förhåller sig samtalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna.