Detta examensarbete är genomfört i samarbete med Thorbjörn Birging. Birging arbetar med RFID[1] och är även VD för CombiQ på Science Park i Jönköping. Under lång tid har han velat skapa en produkt som hjälper människor med sömnproblem, depression, ångest och stress. Författarens roll som ingenjörsstudent blev att utveckla hans ide till en färdig produkt. Birging upptäckte efter att ha läst en artikel om sömnproblem att det finns studier som visar att det är enklare att somna med ett svagt ljud i rummet för att andra personer i rummet inte skall störas.

Dagvatten definieras som ytavrinnande regn- spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk. Fram till 1970-talet ansågs dagvatten enbart som ett hydrauliskt problem som löstes genom att leda bort dagvatten från tättbebyggt område så snabbt som möjligt. Under 1970-talet uppstod diskussionen om dagvattnets eventuella föroreningsinnehåll och undersökningar av dagvattnet gjordes och bekräftade misstankarna om att dagvattnet inte är så rent som man tidigare trott.I Örebro kommun har arbetet med att rena dagvattnet pågått sedan i början av 1990-talet. Engrupp sammansatt av personer från flera olika avdelningar och förvaltningar sattes sammanför att titta på problemet i ett regionalt perspektiv. Till följd av denna grupps arbete byggdessju reningsdammar för att minska dagvattnets påverkan på recipienterna Svartån och Lillånvilka båda leder ut till sjön Hjälmaren.Syftet med det här examensarbetet var att ta fram skötselplaner för de befintliga dammarna i Örebro kommun.

Addressing increasing global environmental problems requires greater resource efficiency, and one way of working towards this is through industrial symbiosis. Industrial symbiosis means that companies collaborate through sharing of resources for collective benefits. The documented benefits of working with industrial symbiosis indicate that there is potential for companies to operate commercially with facilitation of industrial symbiosis. An interesting company to study within this context is Econova. Econova operates within the recycling and gardening industry and has been identified as a possible catalyst for industrial symbiosis.

Under hela människans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhället i stort och vår syn på naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med så kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intåg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav på att alla gravsättningar skulle ske i vigd jord på kyrkogårdarna. Kyrkogården fungerade endast som en plats att förvara de döda och någon medveten trädplantering eller annan utformning fanns ej.

Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydénUtgivningsår: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt.

Syftet med detta arbete är att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtänkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrån olika överväganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba reträtt från Alnarpslunden? Arbetet bygger dels på ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels på mina egna studier av lundinriktad litteratur, äldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet består av tre delar: Del 1 Några huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden från islossning till nutid. Skede 1 Från inlandsis till bosättning Marken koloniseras av träd och växter för att tusentals år senare glesas ut av både människan och stora gräsätare. Skede 2 Från den första gårdsetableringen till tiden som svensk kungsgård Så småningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat på mäktiga mäns ägor har den skonats från systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de närbelägna byarna med ved och virke. Skede 3 Från Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anläggas här. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 åren har ytan trädbeklädd mark på Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lång träd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del två beskriver lundens användning ur olika perspektiv både inom och utom SLUs verksamhet.

Stormwater in urban areas has been treated as a problem for a long time. The large proportion of impermeable surfaces inhibits the water from infiltrating in the ground to the same extent that it does in nature. This causes intensive surface flow during rain, which in turn causes inconveniences such as decreased accessability, floods and increased risk of desease spreading. Drainage through pipes is the traditional and usually functional metod for storm water disposal. That is as long as water flows are moderate. But precipitation varies naturally in amount and intensity and additional impermeable surfaces make some pipes insufficient for heavy or lasting precipitation.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

Addressing increasing global environmental problems requires greater resource efficiency, and one way of working towards this is through industrial symbiosis. Industrial symbiosis means that companies collaborate through sharing of resources for collective benefits. The documented benefits of working with industrial symbiosis indicate that there is potential for companies to operate commercially with facilitation of industrial symbiosis. An interesting company to study within this context is Econova. Econova operates within the recycling and gardening industry and has been identified as a possible catalyst for industrial symbiosis.

Detta arbete har tagit sin utgångspunkt i frågeställningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett ämne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtätning av den urbana miljön. När flera funktioner måste rymmas inom samma yta är det relevant att fråga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlänkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. Frågeställningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet är hämtade ur en verklig kontext. Målet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter på en ej exploaterad tomt belägen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen är under utveckling av markägaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriområde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

Investeringarna i förnyelsebara energikällor har ökat mycket i Sverige under de senaste åren i takt med att frågor om miljö och hållbar utveckling fått ett allt större fokus i samhället. En energikälla som det görs stora investeringar inom i dagsläget är vindkraft och det kommer sannolikt att öka ännu mer då man bedömer att elproduktionen från vindkraft kommer att öka till 12 TWh per år från dagens nivå på 3,5 TWh. Detta skapar en intressant marknad för byggföretagen då man ska bygga fundament, vägar, kranplatser och lägga elkablar till vindkraftverken. På denna marknad verkar både de rikstäckande företagen och mindre specialiserade företag och det finns därmed ett stort intresse från byggföretagens sida av att kunna utveckla sin produktion och korta ner produktionstiden. Effektivisering gör det möjligt att vinna anbud och genomföra dessa projekt på ett framgångsrikt sätt.

Inom stadsdelsområdet Vantör finns ett nätverk med bilfria gångstråk som i många fall är inramade med park- eller naturmark. De nytillkomna stadsdelarna i Sverige byggda på 50 - och 60 ? talet karakteriseras också mycket av osammanhängande och utplacerade bostadsenklaver i ursprunglig bevarad natur. Dock har det offentliga vardagsrummet som tidsperiodens utemiljö planerades till att vara inte uppnåtts, och många av gångstråken inom Vantörs stadsdelar används inte i en större utsträckning. För att ta till vara stadsbygdens möjligheter med värden i den befintliga utemiljön och tillhandahålla trivsamma omgivningar för områdets boende, är det av intresse att uppmärksamma gångstråkens kvaliteter. Men även bristerna jämte mot brukarna av gångstråken är viktiga att förstå för samma orsak, och för att inte gångstråken på sikt ska utsättas för exploatering.

Fastighetsbolaget Klövern AB förvaltar 45 fastigheter i Karlstad kommun. Med stigande energipriser ökar behovet för Klövern att energieffektivisera sina fastigheter för att minska kostnaderna. Rapportens syfte är att undersöka tre av Klövern utvalda fastigheter med hög energiförbrukning. Målet är att presentera energibesparande åtgärder för Klövern att använda som beslutsunderlag för framtida investeringar. För åtgärdsförslagen görs LCC-analyser för att undersöka om de är lönsamma.

Blåsten i våra bostads- och grönområden i de skånska slättområdena har länge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde läggas ner mer resurser på att skapa lä. I jordbruksområdena får vinden fritt spelrum över slätten och i staden skapas turbulens och förstärkta vindar på grund av trånga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i ämnet läplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trädgård. I litteraturstudien har jag gjort en växtsammanställning i form av en tabell. Syftet med tabellen är att den ska vara till hjälp vid växtval till en läplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och består av ett jordbruk placerat i slättlandskapet söder om Lund i sydvästra Skåne. På platsen har de flesta träd försvunnit under de två senaste decennierna på grund av almsjukan då trädbeståndet till största del utgjordes av almar.

SAMMANFATTNINGIsbjörnen är mycket populär hos djurparksbesökare och en viktig symbol för klimathotet, trots detta finns fortfarande många frågetecken kring hur vi ger isbjörnar i djurparker hög välfärd. I litteraturen har vi länge talat om isbjörnar som solitära djur men trots detta låter vi dem ofta dela hägn med andra isbjörnar på djurparker. Det har observerats positiva effekter av grupphållning av isbjörnar, bland annat sänkt förekomst av stereotypa beteenden, men vi måste vidare utreda vilken påverkan det har på deras välfärd. Ytterligare problem för isbjörnar på djurparker är stereotypt vankande som har observerats hos flertalet karnivorer som i det vilda rör sig över stora områden eller hemytor. Syftet med denna studie var att titta på hur isbjörnarna på Orsa björnpark utnyttjar sitt hägn, vilka beteenden som kan observeras samt hur stor del av observationerna de spenderar tillsammans.