Denna skrift Àr en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna Àr grundskolans sekretesslag utifrÄn pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som anvÀnds i undersökningen Àr frÄgeformulÀr som skickats ut till 255 lÀrarstuderande. 77 av de tillfrÄgade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervÀgande brist i lÀrarstudenters kunskaper.

Betygsliknande omdömen och elevers motivation Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare Är reagerar pÄ att bedömas med betygsliknande omdömen. FrÀmst har undersökningen Äsyftat att se hur elevers motivation pÄverkas av detta bedömningssÀtt och om omdömets utformning spelar nÄgon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer stÀlls elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsÀtt pÄ bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utstrÀckning pÄ vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur de bedöms.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sÀtt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Det innebÀr att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av tvÄ delar, en teoridel med en genomgÄng av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplÀgget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans vÀrld, dÄ kallad Den andra vÀrlden. Tanken utgÄr frÄn att eleven gör en resa genom olika landskap och dÀr fÄr besöka platser och trÀffa personer som Àr relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav nÄgra finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgÄ ifrÄn ett varierat lÀrande med grund i sÄvÀl upplevelsebaserat lÀrande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lÀrande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om geografilÀrarna som undervisar under grundskolans senare Ärskurser Àr behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolÀmnet geografi samt om geografilÀrarna följer kursplanen och hur mycket de lÄter lÀroböckerna styra undervisningen.Genom en enkÀtundersökning undersöktes vilka större moment geografilÀrarna undervisade om ute pÄ skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men Àr ÀndÄ vÀgledande dÄ respondenternas svar Àr lika varandra. Undersökningen visar att det lÀggs mindre vikt och tid pÄ de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjÀmförelser och att göra egna analyser av olika omrÄden och förhÄllanden med egna kartor, texter etc..

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.

Syftet med detta arbete Àr att studera utomhusundervisning inom biologiÀmnet i grundskolans senare Är. Arbetet syftar Àven till att faststÀlla Ekobussens roll i utomhusundervisningen. FrÄgestÀllningarna lyder som följande:?Vilken instÀllning har lÀrare till utomhusundervisning inom biologi??Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning??Vad fÄr elever ut av utomhusundervisning??Hur anvÀnder sig lÀrare av Ekobussen och vilken instÀllning har de till den?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en enkÀtundersökning med lÀrare och elever samt djupintervjuer av tre lÀrare.Resultatet i undersökningen visar att bÄde lÀrare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiÀmnet inte bedrivs i tillrÀcklig utstrÀckning. Orsaker till detta Àr bland annat osÀkerhet hos lÀrare, brist pÄ bra exkursionsplatser i nÀromrÄdet samt att det Àr schematekniskt svÄrt att fÄ tid att komma ut.Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi Àr att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att mÄnga sinnen stimuleras vilket underlÀttar inlÀrningen..

Syftet med detta examensarbete Àr att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare Är och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det Àr i sprÄkliga interaktioner uppfattningar om vÀrlden skapas. Metoden Àr kvalitativ och bestÄr av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare Är. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssÀtt och vi anvÀnder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmÀnna definitionen av utomhuspedagogik innebÀr att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet.

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom litteraturstudier och med utgĂ„ngspunkt i ett antal kĂ€nda motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsĂ€tt belysa olika teorier utifrĂ„n nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjĂ€lp av sekundĂ€rdata i form av litteraturer inhĂ€mta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. BĂ„de svensk och engelsk litteratur som Ă€r skri-ven av kĂ€nda författare inom Ă€mnet har anvĂ€nts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

Adler, Ann-Christiné (2009). Mötet mellan lÀrare och förÀldrar ? en undersökning av lÀrares och förÀldrars upplevelser av de informella samtalen med varandra. (The meeting between teachers and parents - An examination of teachers and parents experiences of the informal talks with each other). LÀrare har ett stort uppdrag som innefattar mÄnga olika former av arbetsuppgifter. En uppgift Àr att samarbeta med förÀldrar.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

I samband med att vÄr senaste lÀroplan lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förÀndring frÄn en regelstyrd till en mÄl- och resultatstyrd skola. I nuvarande lÀroplan anges mÄl och vÀsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta stÀller stora krav pÄ lÀraren, som bÄde personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förstÄelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma Ät den förstÄelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade fyra stycken lÀrare i grundskolans tidiager Är om hur de uppfattar sitt arbete utifrÄn Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lÀrarna uppfattar Lpo 94.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande sprÄkanvÀndning. Den forskningsfrÄga som vi har utgÄtt ifrÄn lyder: hur gör lÀrare sina didaktiska val kring sprÄkanvÀndning och hur motiverar de dessa? VÄr analys vilar i huvudsak pÄ en sociokulturell grund med utgÄngspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lÀrande och utveckling. Vi redogör Àven för tidigare forskning inom problemomrÄdet samt förmedlingspedagogisk teori som stÄr i kontrast till det sociokulturella synsÀttet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare i grundskolans tidigare Är. Informanterna arbetar pÄ tvÄ olika skolor dÀr elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, frÀmst gÀllande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

Olika sprÄk har olika ortografiskt djup och svenska sprÄket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) sprÄk Àn engelska sprÄket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det frÀmmande sprÄket engelska frÄn lÄgstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvÀrsprÄkliga överföringar mellan en förmÄga i modersmÄlet och samma förmÄga i det frÀmmande sprÄket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordlÀsning) pÄ svenska och engelska hos elever med lÀssvÄrigheter och typiska lÀsare i Ärskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat pÄ tvÄ grupper; 19 elever med lÀssvÄrigheter och 29 typiska lÀsare.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.