Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för mÄnga företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig pÄ kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar pÄ utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet Àr att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och pÄverkan i organisationen. Metoden för studien Àr personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, tvÄ internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Syftet med den hÀr studien var att skapa kunskap om vilka pÄverkansprocesser som uppfattas som centrala för att uppnÄ en jÀmn könsfördelning bland chefer i en statlig myndighet. Vidare undersöktes om likabehandlingsplanen ansÄgs ha nÄgon pÄverkan för att uppnÄ en jÀmn könsfördelning bland chefer. Datainsamlingsmetoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med sex anstÀllda pÄ olika befattningar i organisationen. Resultatet tolkades och förklarades dÀrefter utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Det framkom att det Àr flera samverkande faktorer i en organisation som kan Ästadkomma förÀndring men att nÄgra framstÄr som mer avgörande.

Syftet med studien Àr att analysera hur engagemang och underkastelse upprÀtthÄlls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur vÀrvningsprocessen pÄverkar upprÀtthÄllelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll pÄverkar medlemmarna. Studien belyser Àven hur Jehovas vittnen förhÄller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgÄr frÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer dÀr sju avhoppare frÄn Jehovas vittnen medverkade.

Empati uppstÄr av flera anledningar och individen kan försöka reglera graden. Engagemang Àr ett positivt uppfyllande arbetsrelaterat tillstÄnd medan utbrÀndhet Àr en förlÀngd respons pÄ interpersonella och kroniska emotionella stressorer i arbetet. Polismannens arbetsdag kantas av interpersonella stressorer som kan leda till utbrÀndhet, dÀr engagemang och empati kan ha betydelse. Studiens syfte var att undersöka om hög empati tillsammans med högt engagemang kan relateras till utvecklande av utbrÀndhet hos poliser. Studien var kvantitativ med tillgÀnglighetsurval; 55 poliser deltog frÄn en polismyndighet i Mellansverige.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och sÀljare pÄ samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan de bÄda grupperna gÀllande motivation och engagemang. En enkÀt utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. FrÄgeformulÀret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nÄ andra mÄl Àn ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundlÀggande idéer hÄller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad Àr det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte frÀmst Àr vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen Àmnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation.

Syftet med vÄr studie Àr att genom ett kulturperspektiv fÄ en förstÄelse för vad som kan pÄverka anstÀlldas syn pÄ begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats Àr en uppföljning av en tidigare enkÀtstudie som genomförts i den studerade organisationen. DÄ vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, dÀr mÀnniskan i sitt arbetsutövande förvÀntas upptrÀda som maskinens förlÀngda arm,söker vi ocksÄ förstÄ hur detta kan pÄverka de nÀmnda begreppen. Vi utgÄr ifrÄn kultur som en social konstruktion, det vill sÀga det Àr mÀnniskorna i organisationen som skapar, vidmakthÄller och Äterskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp mÀnniskor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Bakgrund: RÀtt kunskap och kompetens Àr ytterst central frÄga i ett kunskapsintensivt företag. Den samlade kunskapen Àr kunskapsföretagets viktigaste tillgÄng. De mÀnniskor som besitter denna kunskap Àr livsviktiga för företagets lÄngsiktiga överlevnad och fÄr inte slÀppas. För att kunna behÄlla och Àven utveckla medarbetarna inom företaget Àr det viktigt att medarbetarna kÀnner starkt engagemang för företaget sÄ att de stannar inom och arbetar mot företagets strategier och mÄl.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera engagemangspÄverkande faktorer i kunskapsföretaget SwedPower AB, samt testa tillÀmpbarheten av vedertagna engagemangsteorier.Genomförande: En kvantitativ tvÀrsnittstudie med hjÀlp av en enkÀtundersökning hos de anstÀllda pÄ SwedPower AB vilka Àr verksamma inom en kunskaps- och teknikintensiv bransch. Studiens resultat analyserades med hjÀlp utav statistiska berÀkningar i SPSS.Resultat: VÄr studie har visat indikationer pÄ att i den kunskapsintensiva organisationen SwedPower AB som prÀglas av en konsult karaktÀristiskt arbetsform pÄverkas en individs engagemang till stor del skilt frÄn vad andra engagemangsteorier menar.

 LÀrare tillhör den yrkesgrupp dÀr stressrelaterad ohÀlsa ökar som mest. Syftet Àr att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. UtifrÄn Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frÄgestÀllningarna om hur arbetsmiljöfaktorer Àr relaterade till stress och engagemang och förhÄllandet dem emellan. GrundskolelÀrare (N=57) skattades genom frÄgeformulÀr. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningar.

Denna studie uppmÀrksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jÀmför engagemang pÄ lokal nivÄ genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och IdrottssÀllskap med riksnivÄ och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fÀlt och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang pÄ sÄvÀl lokal som nationell nivÄ har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhÀllet.

Previous research has shown that there is a relationship between trust and organizational commitment. Our research questions were if the three trust-variables ability, benevolence and integrity predict organizational commitment differently. Further we examined if the length of employment affected the relationship between benevolence and organizational commitment. Due to the fact that past studies has shown that benevolence develop during a longer period of time than do the other trust-variables. We made a survey using questionnaires (n=50) in a ?caretaking facility? and using a multiple regression analysis we found that ability was a significant predictor (p=0.032) for organizational commitment.

CSR Àr ett begrepp som det senaste decenniet har blivit ett allt mer omdiskuterat Àmne. En av företagets mÄnga intressenter att ta hÀnsyn till Àr medarbetarna. Medarbetarnas engagemang kan förbÀttra företagets CSR-arbete, dÄ det genom medarbetarna blir enklare att förmedla Àmnet vidare till kunderna. Med hjÀlp av en kvalitativ studie Àr syftet med uppsatsen att undersöka hur Handelsbankens Upplands VÀsbys medarbetare uppfattar arbetat med socialt ansvarstagande gÀllande ansvarsfull kreditgivning. Vidare har vi undersökt hur medarbetarna blir involverad i arbetet.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda om det kontaktnÀtverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbÀttrar anstÀllningsmöjligheterna efter studierna, jÀmfört med kontaktnÀtverk som skapas utan frivilligt engagemang.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ ansats dÀr vi över telefon, i samsprÄk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkÀt och sedan utfört en jÀmförande analys mellan tvÄ urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestÄtt av personer som varit tidigare förtroendevalda vid nÄgon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats frÄn Uppsala universitet.Slutsatser: UtifrÄn vÄra avgrÀnsningar indikerar resultatet frÄn vÄrt urval att ett frivilligt engagemang förbÀttrar framtida anstÀllningsmöjligheter via kontakter. VÄrt resultat indikerar pÄ att personer som varit frivilligt engagerade i högre utstrÀckning bÄde erhÄller information om arbetstillfÀllen och hjÀlp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade trÀffat just genom sitt engagemang.  .

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare Àr viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgÄng och överlevnad pÄ marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrÄn grad av tillfredsstÀllelse av de tre grundlÀggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohÀlsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet pÄ arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkÀt skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns nÄgon skillnad i tillfredsstÀllelse av de grundlÀggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde anvÀndas som prediktor för deras sjÀlvskattade ohÀlsa.