The purpose of this work is to study a circulation project in Enköping municipality, where the society?s rest products are used to make beneficial products. In Enköping the rest products from waste treatment plants and private sewers are used to fertilize and irrigate Salix plantations that later are harvested and burned at the local combined heating and power plant, ENA Energy AB, to produce electricity and heat. Possibilities to apply this kind of project ona municipality in Russia are also explored.Guryevsk municipality in Kaliningrad region was chosen since there is a need to improve energy systems and reduce emissions to water and air. This municipality strives to become environmentally friendly.

Odling av mikroalger för framställning av biogas är ett relativt outforskat område. Den forskning som hittills utförts har påvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag går till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena både näringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutsläpp (rökgaser från industrin) då de tar upp föreningar innehållande kväve, fosfor och kol från dessa källor. Den producerade biogasen kan ersätta fossila bränslen. Dessutom skapas en rötrest som kan återföras till odlingsmarker vilket sluter näringskretsloppet.

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem är elenergi. När priset på elektriciteten i vinter har varierat från cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det här har fått många att vilja se över vilka möjligheter de har att påverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats närmare för att beskriva lantbrukarnas beteende är prissäkring, energieffektivisering och investeringar i egen Energiproduktion.

Då både arbetet för att sänka koldioxidutsläppen och för att öka andelen förnybar Energiproduktion påverkar energimarknaden, finns anledning att misstänka att vissa konflikter kan uppstå mellan de båda målen. I uppsatsen används en modell av elmarknaden med två utbudsnivåer och två efterfrågenivåer, för att undersöka vilka effekter som kan förväntas av dubbla miljömål. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att stöd till förnybara energislag inte minskar utsläppen av CO2 förutsatt att handel med utsläppsrätter redan bedrivs..

Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i dagens samhälle, så även i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader är långt mer energieffektiva än byggnader som uppfördes för bara något årtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar på de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnåla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hämta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt ägd Energiproduktion för el via vindkraft och värme via solfångare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. På det sättet kan man uppnå större volymer, minska energiförluster och få en mer rationell Energiproduktion med stordriftsfördelar jämfört med fastighetsspecifika energilösningar så som exempelvis bergvärme.Skanska tänker sig att dessa anläggningar på ett eller annat sätt långsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som är anslutna till anläggningen. Det har dock efter granskning av gällande fastighetsrättslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svår att åstadkomma rent fastighetsrättsligt.

Sammanfattning/Abstract Världens energisystem är huvudsakligen baserade på fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen medför olika konsekvenser för miljön såsom ökad växthuseffekt och försurning. Kostnaderna för dessa miljökonsekvenser är vanligen externa och därmed sällan inkluderade i priserna på marknaden. Mot denna bakgrund är det samhällsekonomiskt intressant att analysera hur resursanvändning och energi-produktion påverkas ifall dessa kostnader internaliserades i priserna på världens energi- och råvarumarknader. Som teoretisk bakgrund för analysen presenteras en ekonomisk teori för optimal resursanvändning.

Livscykelanalys används som metod för att undersöka produkter eller tjänster från ?vaggan tillgraven?. Med hjälp av mjukvaruprogrammet SimaPro utförs en livscykelanalys på förbränning av avfall med energiutvinning. Resultatet jämförs med en livscykelanalys som utförs på biogasproduktion från matavfall, för att visa vilken av processerna som har mer positiv påverkan på miljön. Resultatet visar att förbränning av avfall bidrar till minskad miljöpåverkan med 63,9 kg CO2-ekvivalenter per ton avfall.

Minskad klimatpåverkan genom mindre användning av fossila bränslen är centralt i miljöpolitiken. För Jämtlands län finns ett regionalt miljömål om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmålet att biobränsleproduktionen inom jordbruket ska öka från 0 TWh år 2005 till minst 0,2 TWh år 2015. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmålet. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har därefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och Energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, där implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.

SammanfattningUnder 2000-talet har hotet mot miljön och klimatet nått oss med stormsteg och en omställning till ett hållbart samhälle är ett krav och omställningen förväntas bli lång. I ljuset av miljöhotet utvecklas nya investeringssektorer med fokus på att stilla den ökande efterfrågan på produkter och tjänster som minskar miljöpåverkan, en av de mest populära investeringssektorerna med fokus på miljön är Cleantech. Cleantech är en ny investeringskategori som kom till Sverige runt år 2005.Begreppet och investeringskategorin, Cleantech härstammar från USA och organisationen Cleantech Group LLC. Cleantech Group delar upp Cleantech i elva olika segment på följande sätt; (1) Energiproduktion, (2) Energiförvaring, (3) Energiinfrastruktur, (4) Energieffektivitet, (5) Transport, (6) Vatten & Avfallsvatten, (7) Luft & Miljö, (8) Material, (9) Tillverkning/Industriell, (10) Jordbruk, (11) Återvinning & Avfallshantering. För att Cleantech-bolag skall utvecklas så används ofta riskkapital från VC-bolag.

Satsningar på förnyelsebar Energiproduktion är en viktig del i strävan efter ett mer hållbart samhälle. Att ta till vara på energin i solinstrålningen är både miljövänligt och relativt enkelt. Syftet med detta arbete har varit att undersöka möjligheterna att integrera solenergi i Umeå Energis mindre fjärrvärmenät i Hörnefors.De alternativ som har studerats är två olika anslutningsmöjligheter av solfångaranläggningar till fjärrvärmenätet. Med det första anslutningsalternativet, som kallas primäranslutning, kan en solfångaranläggning leverera värme direkt ut på fjärrvärmenätets primärledning, vilket gör att solvärmen blir tillgänglig för alla abonnenter på nätet. Med det andra alternativet, som kallas sekundäranslutning, kan en solfångaranläggning endast leverera värme till en abonnent, i detta fall ett badhus.Förutom de olika anslutningsalternativen har också olika typer av solfångare undersökts.

Syftet med detta arbete är att analysera hur Ringhals reaktor II kan ersättas med hållbar Energiproduktion. Detta görs genom att analysera vilka produktionstekniker som är kommersiellt gångbara i Sverige. Sedan analyseras dessa utifrån dess geografiska och tekniska begränsningar i regionen Västra Götaland och Halland för att bestämma hur den nya energimixen kan utformas. Utifrån energimixen simuleras sedan Energiproduktionen i elzon 3, SE3, under varje timme över ett år för att undersöka om den nya produktionen kan möta efterfrågan och huruvida elnätet kommer att belastas hårdare på grund av eventuell ökad transmission till/från andra delar av landet. Från energimixen beräknas även vad produktionskostnaden för elektriciteten blir för den alternativa produktionen. Resultatet visar att den föreslagna energimixen klarar av att ersätta Energiproduktionen från Ringhals reaktor II med endast en marginell ökning i transmission till/från regionen.

Umeå Energi har som mål att vara förnybara i allt de gör år 2018. Som ett led i detta arbete vill de veta vilken miljöpåverkan som sker från deras produkt fjärrkyla.I denna rapport har miljöpåverkan från Umeå fjärrkyla beräknats genom att ta fram nyckeltalen primärenergianvändning per levererad kylenergi och växthusgaser i koldioxidekvivalenter per levererad kylenergi. Miljövärderingen har framförallt baserats på rapporter från svenska myndigheter och branschorganisationer. Data till beräkningar har samlats från statistik och från Umeå Energis anläggningsrapporter.Fjärrkylans primärenergianvändning har beräknats till 0,94 kWh per kWh levererad fjärrkyla och utsläppen av växthusgaser till 63 g CO2 per kWh levererad fjärrkyla. En osäkerhetsfaktor vid beräkningen är uppskattningen av elanvändning för kylproduktion.

Syftet med denna rapport är att redogöra vilka möjligheter Sverige har för att ha en långsiktigt hållbar energiförsörjning i framtiden. Genom att lista olika energikällors fördelar och nackdelar och studera Tysklands omvandling mot förnybara energikällor har jag kommit fram till hur Sverige ska ersätta den förlorade effekten som försvinner när 3 av de svenska kärnkraftsreaktorerna ska avvecklas. För att Sverige ska kunna inneha en hållbar energiförsörjning har jag också studerat hur Sverige ska kunna få ner fossilberoendet i framförallt transportsektorn där det sker mest utsläpp från fossila bränslen.För att Sverige ska kunna fortsätta ha en konkurrenskraftig basindustri (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) behövs det billig och pålitlig elektricitetsproduktion. De förnybara energikällorna sol- och vindenergi är väderberoende och deras elektricitetsproduktion varierar vilket orsakar stora problem i elektricitetsproduktionen. Tysklands omvandling mot förnybara energikällor och avvecklingen av kärnkraften har gjort att tyskar får betala dyra elpriser på grund av elcertifikaten och de har fått bygga ut kol- och gaskraftverk.

De senaste åren har intresset för vindkraftsetableringar ökat i Västerbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det är glest befolkat. På uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordväst om Nordmaling. För att försäkra sig om vindförhållanden på platsen har vindmätningar gjorts under ca. ett och ett halvt års tid.

De senaste åren har intresset för vindkraftsetableringar ökat i Västerbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det är glest befolkat. På uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordväst om Nordmaling. För att försäkra sig om vindförhållanden på platsen har vindmätningar gjorts under ca. ett och ett halvt års tid.