Detta examensarbete i energiteknik har utförts på uppdrag av företaget ABB och avdelningen Energy Efficiency under våren 2013. Syftet med arbetet är att ta fram ett underlag för energianalyser där åtgärder kan föreslås och prioriteras efter ålder på byggnader. De typer av byggnader som undersöks är flerbostadshus och kontorslokaler. En road map har tagits fram för att skapa en översikt över de senaste 100 årens fastighetsteknik. Därefter har en analys gjorts över teknikutvecklingens påverkan på energianvändning med fokus på byggnadens ingående komponenter i ventilations- och värmesystem, inom belysning och i klimatskärmens uppbyggnad. Förslag på åtgärder med energibesparingspotential föreslås och prioritering av dessa görs för olika tidsepoker.

The climate changes that are occuring in the world have resulted in that the EU callingfor a 20 % reduction in energy consumption to the year 2020, to reach that goal theEU want the public sector to go forth as a good example. Västfastigheter owns andmanage the hospital buildings in the Västra Götaland region. To be able to reducetheir energy usage Västfastigheter has hired several consulting firms to chart out theenergy consumption on each hospital building. The biggest energy savings potentialhave been calculated and what the cost will be to perform each action. The energyaudit have been completed and stand as the decision basis for Västfastigheter?s choiceon which action packages that should be implemented.

Detta examensarbete berör värme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur värme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gång. Med hjälp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. Målet är att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att värme- och ventilationssystemet ska vara lätt att underhålla och använda samt vara så pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att få ett bra resultat så uppmärksammas alla möjliga faktorer som på större eller mindre skala har inverkan på systemen.

Tumble dryers and drying cabinets have to a large extent replaced the traditional way of drying clothes outdoors. They are faster, more convenient, require less space and can be operated regardless of weather conditions. This replacement has significantly increased residential energy consumption, due to the fact that tumbles dryers consume large amounts of electrical energy. In the USA 9 % of the households electric energy is consumed when drying clothes. Over 4 million tumble dryers are sold in Europe each year and 20 % of the residential electricity consumption in Sweden is used drying and washing clothes.

SammanfattningUddeholm AB är en världsledande leverantör och tillverkare av verktygsstål med ca 3 500 anställda världen över.Under de närmaste åren planeras ökad produktion och miljökrav blir allt hårdare. För att klara detta utförs en rad viktiga investeringar. En av dem är att minska utsläppet av kylvatten och ta tillvara på spillvärme från produktionen.Projektet har utförts på Granmelt som är en avdelning under stålverket. Här omvandlas stålskrot till kulor, även kallat granulat. Första steget i processen är att smälta stålskrot.

Byggbranschen ställs inför stora prövningar med högt satta mål inom klimat- och energipolitiken och en omfattande påverkan på naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsättning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssättet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar på miljöanpassad nyproduktion, finns det också ett stort behov av god förvaltning av våra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas väldigt långsamt; drygt 90 procent av de hus som finns år 2020 är redan byggda (Miljövårdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan (Byggsektorns kretsloppsråd, 2001), vilket ställer höga krav på fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport är att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hållbar utveckling, men också den eventuella problematik som råder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

Om man vill minimera behovet av köpt energi är det bästa sättet att se till att så lite värme och luft som möjligt läcker ut ur byggnaden. En betydande del av värmen i byggnader med normal standard går förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill säga genom tak, väggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttäthet i en byggnad ger bättre lönsamhet genom att den skapar en bättre inomhusmiljö och ger lägre energianvändning. Det krävs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvändning är den energi som köps in för normalt brukande under ett normalår och fastighetsenergi.

Detta arbete innefattar en undersökning av Hotell Inlandia i Norsjö på uppdrag av Norsjö kommun för att hitta de delar som är gamla, ineffektiva och dåliga för att sedan ta fram förslag på förbättringar för att minska energiförbrukning, kostnader och förnya vissa delar.De delar som undersökts är:? Värmekällan? Värmesystem, radiatorer? Fönster? Ventilation? Vattenflöden i duschar och kranarEn undersökning av fönster och beräkning av värmeförluster genom dessa har gjorts för att se hur mycket uppvärmningsbehovet kan minska genom att byta till nya fönster med lägre värmegenomgångstal, U-värde. En offert har tagits fram på nya fönster som använts för att jämföra med de gamla och genom att byta till nya fönster kan det faktiska årliga energibehovet minska med ungefär 33,8 MWh per år och för att förstå ungefär hur mycket det är så kan det jämföras med energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa som ligger på 25 MWh per år.Beräkningar har gjorts på dusch- och kranmunstycken för att se hur mycket besparingar som skulle kunna göras genom att byta ut gamla munstycken med högt flöde till nya vattensparande. Genom att byta ut de gamla duschmunstyckena som släpper ut ca 19 liter vatten per minut mot nya effektiva som släpper ut ca 6 liter per minut kommer uppvärmningskostnaderna för vattnet genom duschning att minska från 3800 kronor till 1194 kronor. Detta gäller om det bor två personer i ett rum som duschar 10 minuter per dag i ett helt år.

För ett genomsnittligt småhus i Sverige idag går ca 5000 kWh till hushållsel. Av dessa 5000 kWh går 7% till att driva diskmaskiner. Effektiviseringen av diskmaskiner har framförallt strävat efter en låg vatten- och energianvändning, en kort processtid samt en effektiv rening av disken.Det finns dock gränser för hur effektiva diskmaskinerna kan göras med traditionell teknik. Därför har producenter under de senaste åren börjat se sig om efter mindre traditionella metoder som till exempel bruket av en värmepump för att få ned energiförbrukningen.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta fram systemlösningar för värmepump i diskmaskin samt att utvärdera energibesparingspotentialen i denna tillämpning.Målet har varit att ta fram och beskriva de möjliga systemlösningar som uppstår vid en idégenerering. Att välja ut två lösningar för närmare undersökning, att bestämma en lämplig kompressoreffekt samt att beräkna energibesparingen dessa lösningar ger.En litteraturstudie har gjorts av teknik och tillämpningar inom området, som till exempel värmeväxlaranvändning i diskmaskiner samt användandet av värmepumpar i andra vitvaror.

I denna rapport framgår vilken energibesparing som är möjlig i vissa processer hos Ankarsrum Industries. Hypotesen var att sänka företagets energikostnader med 30 %.Företagets analyserade stödprocesser omfattar tryckluft, belysning och ventilation och lokalkomfort. Tryckluftsproduktionen kostar idag 259 000 kronor om året. Företaget har ett tryckluftsläckage som uppgår till 113 000 kronor. Om läckage tätas och en ny kompressor investeras kan företaget spara 160 000 kronor per år.Belysningen i företagets lokaler består av flera olika typer av armaturer med varierande kvalitet.

Sedan 2000-talet har Sveriges största kraftvärmeverk MälarEnergi, har övergått från ventilstyrda rörsystem till frekvensstyrda i sina stora pumpsystem. På detta sätt har över 30 miljoner kronor samt över tusen ton CO2 sparats. Idag har MälarEnergi tillsatts en utredning i syfte till att se över möjligheten att genomdriva en liknande energieffektivisering för sina mindre pump- och rörsystem. Dessvärre saknas det korrekta data över tryckfallen i dessa mindre system, eftersom många av dessa är byggda under slutet av 1970-talet. Detta examensarbete handlar om att ta fram ett underlag för val av nya pumpar till ett valt pump- och rörsystem, AMP41-42.

Detta examensarbete har genomförts på Volvo Aero i Trollhättan och består av tre delar: en kartläggning av processventilationens uppbyggnad på ett antal utvalda maskiner och beräkning av dess energiåtgång, en jämförelse ur energieffektivitetssynpunkt mellan ett nyutvecklat maskinkoncept som kallas MultiTask-Cell och traditionell tillverkning, sist har en tomgångsanalys gjorts i verkstaden för att identifiera vad som använder elenergi då ingen produktion sker.För att kunna genomföra uppgifterna har mätningar av elanvändningen gjorts på både maskinnivå och transformatorer, detta för att kunna beräkna energianvändning på utvalda maskiner och även få en helhetssyn över verkstadens energianvändning. Det har även gjorts datainsamling och intervjuer för att få grepp över processventilationens funktion och uppbyggnad.Det finns två varianter på processluften, ett där konstant relativt högt luftflöde används och ett när man genom varvtalsreglering av fläkten använder ett lägre grundflöde som forceras en viss tid vid spindelstopp. Ur energisynpunkt är metoden med grundflöde och forcering att föredra då det leder till både mindre energiförluster genom processluften och en stor minskning av fläktens elbehov. Det har även räknats ut en teoretisk energibesparing vid införande av värmeåtervinning för två maskingrupperingar.Jämförelsen mellan MultiTask-cellen och traditionella maskiner har gjorts genom att mäta den energi det krävs för att tillverka en detalj för respektive tillverkningssätt. MultiTask-cellen visade sig använda cirka 25 % mindre energi än de traditionella maskinerna för tillverkning av samma typ av detalj.Tomgångsanalysen visar på ett högt effektuttag även då det ej sker någon produktion på Volvo Aero.

Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå tillverkar kraftliner med sina två pappersmaskiner. I dagsläget transporteras tamborer, rullar med kraftliner, mellan pappersmaskinerna till rullmaskinerna med traverser. Traversanvändningen i produktion ger slitage med hög underhållskostnad som följd, vilket de vill minska. Detta examensarbete utförs för att erhålla en marknadsundersökning på alternativa transportsystem. I undersökningen jämförs kostnaderna för alternativens system mot kostnaderna för det befintliga systemet.

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stå på, men för att detta ska vara intressant krävs lönsamhet. Då energipriserna varierar och kraven på energieffektivisering blir hårdare, ökar intresset i gårdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med åren blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk på 2 MW har en investeringskostnad på ca 30 miljoner, en summa som är så hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre näringsidkare. Men nu har intresse väckts från mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete är att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gårdsverk. För att besvara frågan görs en fallstudie. I fallstudien räknas på ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gårdsverk från WindEn Sweden AB.

Idag fokuserar företag mer och mer på att energieffektivisera sina verksamheter då det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster i detta. För att minska energiförbrukningen i samhället är det bra att börja med dess infrastruktur. För att funktionen hos ett avloppsreningsverk ska vara god samtidigt som energikostnaderna hålls nere är bland annat valet av rätt pumpar och blåsmaskiner för den aktuella driftsituationen av största vikt. Att hitta balansen mellan funktion och energieffektivitet hos en kombination av maskiner är dock ett tidskrävande arbete. Genom två fallstudier och matematisk modellering var syftet med detta examensarbete att bestämma huruvida det är möjligt att grovt uppskatta livscykelkostnaden hos olika kombinationer av pumpar och blåsmaskiner i varierande driftsituationer.