Sökresultat:
350 Uppsatser om Energieffektivisering i köpcentret Sisjö Entré i Göteborg - Sida 19 av 24
VĂ€rme- och ventilationssystem: Den historiska utvecklingen och det arkitektoniska samspelet
Detta examensarbete berör vÀrme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur vÀrme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gÄng. Med hjÀlp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. MÄlet Àr att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att vÀrme- och ventilationssystemet ska vara lÀtt att underhÄlla och anvÀnda samt vara sÄ pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att fÄ ett bra resultat sÄ uppmÀrksammas alla möjliga faktorer som pÄ större eller mindre skala har inverkan pÄ systemen.
Energieffektiv torkning av klÀder : en studie av torktumlare med varm- respektive kallvattenanslutning
Tumble dryers and drying cabinets have to a large extent replaced the traditional way of drying clothes outdoors. They are faster, more convenient, require less space and can be operated regardless of weather conditions. This replacement has significantly increased residential energy consumption, due to the fact that tumbles dryers consume large amounts of electrical energy. In the USA 9 % of the households electric energy is consumed when drying clothes. Over 4 million tumble dryers are sold in Europe each year and 20 % of the residential electricity consumption in Sweden is used drying and washing clothes.
VÀrmeÄtervinning frÄn kylsystem : Uddeholm AB
SammanfattningUddeholm AB Àr en vÀrldsledande leverantör och tillverkare av verktygsstÄl med ca 3 500 anstÀllda vÀrlden över.Under de nÀrmaste Ären planeras ökad produktion och miljökrav blir allt hÄrdare. För att klara detta utförs en rad viktiga investeringar. En av dem Àr att minska utslÀppet av kylvatten och ta tillvara pÄ spillvÀrme frÄn produktionen.Projektet har utförts pÄ Granmelt som Àr en avdelning under stÄlverket. HÀr omvandlas stÄlskrot till kulor, Àven kallat granulat. Första steget i processen Àr att smÀlta stÄlskrot.
Energieffektivisering i befintlig bebyggelse Den ekonomiska och energibesparande potentialen med energieffektivisering i det Àldre byggnadsbestÄndet
Byggbranschen stĂ€lls inför stora prövningar med högt satta mĂ„l inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pĂ„verkan pĂ„ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsĂ€ttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssĂ€ttet (FemenĂas, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pĂ„ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksĂ„ ett stort behov av god förvaltning av vĂ„ra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vĂ€ldigt lĂ„ngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Ă„r 2020 Ă€r redan byggda (MiljövĂ„rdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpĂ„verkan (Byggsektorns kretsloppsrĂ„d, 2001), vilket stĂ€ller höga krav pĂ„ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Ă€r att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hĂ„llbar utveckling, men ocksĂ„ den eventuella problematik som rĂ„der med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.
Energieffektivisering i ridanlÀggningen i RÄneÄ
Om man vill minimera behovet av köpt energi Àr det bÀsta sÀttet att se till att sÄ lite vÀrme och luft som möjligt lÀcker ut ur byggnaden. En betydande del av vÀrmen i byggnader med normal standard gÄr förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill sÀga genom tak, vÀggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttÀthet i en byggnad ger bÀttre lönsamhet genom att den skapar en bÀttre inomhusmiljö och ger lÀgre energianvÀndning. Det krÀvs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvÀndning Àr den energi som köps in för normalt brukande under ett normalÄr och fastighetsenergi.
Energieffektivisering av Hotell Inlandia Norsjö
Detta arbete innefattar en undersökning av Hotell Inlandia i Norsjö pÄ uppdrag av Norsjö kommun för att hitta de delar som Àr gamla, ineffektiva och dÄliga för att sedan ta fram förslag pÄ förbÀttringar för att minska energiförbrukning, kostnader och förnya vissa delar.De delar som undersökts Àr:? VÀrmekÀllan? VÀrmesystem, radiatorer? Fönster? Ventilation? Vattenflöden i duschar och kranarEn undersökning av fönster och berÀkning av vÀrmeförluster genom dessa har gjorts för att se hur mycket uppvÀrmningsbehovet kan minska genom att byta till nya fönster med lÀgre vÀrmegenomgÄngstal, U-vÀrde. En offert har tagits fram pÄ nya fönster som anvÀnts för att jÀmföra med de gamla och genom att byta till nya fönster kan det faktiska Ärliga energibehovet minska med ungefÀr 33,8 MWh per Är och för att förstÄ ungefÀr hur mycket det Àr sÄ kan det jÀmföras med energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa som ligger pÄ 25 MWh per Är.BerÀkningar har gjorts pÄ dusch- och kranmunstycken för att se hur mycket besparingar som skulle kunna göras genom att byta ut gamla munstycken med högt flöde till nya vattensparande. Genom att byta ut de gamla duschmunstyckena som slÀpper ut ca 19 liter vatten per minut mot nya effektiva som slÀpper ut ca 6 liter per minut kommer uppvÀrmningskostnaderna för vattnet genom duschning att minska frÄn 3800 kronor till 1194 kronor. Detta gÀller om det bor tvÄ personer i ett rum som duschar 10 minuter per dag i ett helt Är.
UtvÀrdering av energibesparingspotential vid tillÀmpning av vÀrmepump i diskmaskin : OBS! Sekretessbelagd tills vidare
För ett genomsnittligt smÄhus i Sverige idag gÄr ca 5000 kWh till hushÄllsel. Av dessa 5000 kWh gÄr 7% till att driva diskmaskiner. Effektiviseringen av diskmaskiner har framförallt strÀvat efter en lÄg vatten- och energianvÀndning, en kort processtid samt en effektiv rening av disken.Det finns dock grÀnser för hur effektiva diskmaskinerna kan göras med traditionell teknik. DÀrför har producenter under de senaste Ären börjat se sig om efter mindre traditionella metoder som till exempel bruket av en vÀrmepump för att fÄ ned energiförbrukningen.Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att ta fram systemlösningar för vÀrmepump i diskmaskin samt att utvÀrdera energibesparingspotentialen i denna tillÀmpning.MÄlet har varit att ta fram och beskriva de möjliga systemlösningar som uppstÄr vid en idégenerering. Att vÀlja ut tvÄ lösningar för nÀrmare undersökning, att bestÀmma en lÀmplig kompressoreffekt samt att berÀkna energibesparingen dessa lösningar ger.En litteraturstudie har gjorts av teknik och tillÀmpningar inom omrÄdet, som till exempel vÀrmevÀxlaranvÀndning i diskmaskiner samt anvÀndandet av vÀrmepumpar i andra vitvaror.
EnergikartlÀggning av Ankarsrum Industries
I denna rapport framgÄr vilken energibesparing som Àr möjlig i vissa processer hos Ankarsrum Industries. Hypotesen var att sÀnka företagets energikostnader med 30 %.Företagets analyserade stödprocesser omfattar tryckluft, belysning och ventilation och lokalkomfort. Tryckluftsproduktionen kostar idag 259 000 kronor om Äret. Företaget har ett tryckluftslÀckage som uppgÄr till 113 000 kronor. Om lÀckage tÀtas och en ny kompressor investeras kan företaget spara 160 000 kronor per Är.Belysningen i företagets lokaler bestÄr av flera olika typer av armaturer med varierande kvalitet.
Underlag för övergÄng frÄn ventilstyrt till frekvensstyrt rörsystem
Sedan 2000-talet har Sveriges största kraftvÀrmeverk MÀlarEnergi, har övergÄtt frÄn ventilstyrda rörsystem till frekvensstyrda i sina stora pumpsystem. PÄ detta sÀtt har över 30 miljoner kronor samt över tusen ton CO2 sparats. Idag har MÀlarEnergi tillsatts en utredning i syfte till att se över möjligheten att genomdriva en liknande energieffektivisering för sina mindre pump- och rörsystem. DessvÀrre saknas det korrekta data över tryckfallen i dessa mindre system, eftersom mÄnga av dessa Àr byggda under slutet av 1970-talet. Detta examensarbete handlar om att ta fram ett underlag för val av nya pumpar till ett valt pump- och rörsystem, AMP41-42.
Energianalys pÄ Volvo Aero
Detta examensarbete har genomförts pÄ Volvo Aero i TrollhÀttan och bestÄr av tre delar: en kartlÀggning av processventilationens uppbyggnad pÄ ett antal utvalda maskiner och berÀkning av dess energiÄtgÄng, en jÀmförelse ur energieffektivitetssynpunkt mellan ett nyutvecklat maskinkoncept som kallas MultiTask-Cell och traditionell tillverkning, sist har en tomgÄngsanalys gjorts i verkstaden för att identifiera vad som anvÀnder elenergi dÄ ingen produktion sker.För att kunna genomföra uppgifterna har mÀtningar av elanvÀndningen gjorts pÄ bÄde maskinnivÄ och transformatorer, detta för att kunna berÀkna energianvÀndning pÄ utvalda maskiner och Àven fÄ en helhetssyn över verkstadens energianvÀndning. Det har Àven gjorts datainsamling och intervjuer för att fÄ grepp över processventilationens funktion och uppbyggnad.Det finns tvÄ varianter pÄ processluften, ett dÀr konstant relativt högt luftflöde anvÀnds och ett nÀr man genom varvtalsreglering av flÀkten anvÀnder ett lÀgre grundflöde som forceras en viss tid vid spindelstopp. Ur energisynpunkt Àr metoden med grundflöde och forcering att föredra dÄ det leder till bÄde mindre energiförluster genom processluften och en stor minskning av flÀktens elbehov. Det har Àven rÀknats ut en teoretisk energibesparing vid införande av vÀrmeÄtervinning för tvÄ maskingrupperingar.JÀmförelsen mellan MultiTask-cellen och traditionella maskiner har gjorts genom att mÀta den energi det krÀvs för att tillverka en detalj för respektive tillverkningssÀtt. MultiTask-cellen visade sig anvÀnda cirka 25 % mindre energi Àn de traditionella maskinerna för tillverkning av samma typ av detalj.TomgÄngsanalysen visar pÄ ett högt effektuttag Àven dÄ det ej sker nÄgon produktion pÄ Volvo Aero.
Tamborhantering
Smurfit Kappa Kraftliner i PiteÄ tillverkar kraftliner med sina tvÄ pappersmaskiner. I dagslÀget transporteras tamborer, rullar med kraftliner, mellan pappersmaskinerna till rullmaskinerna med traverser. TraversanvÀndningen i produktion ger slitage med hög underhÄllskostnad som följd, vilket de vill minska. Detta examensarbete utförs för att erhÄlla en marknadsundersökning pÄ alternativa transportsystem. I undersökningen jÀmförs kostnaderna för alternativens system mot kostnaderna för det befintliga systemet.
Vindkraftverk pÄ gÄrdsnivÄ
Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin
verksamhet ytterligare ett ben att stÄ pÄ, men för att detta ska vara intressant krÀvs
lönsamhet. DÄ energipriserna varierar och kraven pÄ energieffektivisering blir hÄrdare,
ökar intresset i gÄrdsbaserad elproduktion.
Vindkraftverken har med Ären blivit allt större och investeringssummorna har blivit
högre. Ett vindkraftverk pÄ 2 MW har en investeringskostnad pÄ ca 30 miljoner, en
summa som Àr sÄ hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre
nÀringsidkare. Men nu har intresse vÀckts frÄn mindre elkonsumenter att investera i
mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k.
gÄrdsverk. För att besvara frÄgan görs en fallstudie.
I fallstudien rÀknas pÄ ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gÄrdsverk frÄn WindEn
Sweden AB.
Energieffektiva maskinval : HjÀlpmedel för projektering av pumpar och blÄsmaskiner till avloppsreningsverk
Idag fokuserar företag mer och mer pÄ att energieffektivisera sina verksamheter dÄ det finns bÄde ekonomiska och miljömÀssiga vinster i detta. För att minska energiförbrukningen i samhÀllet Àr det bra att börja med dess infrastruktur. För att funktionen hos ett avloppsreningsverk ska vara god samtidigt som energikostnaderna hÄlls nere Àr bland annat valet av rÀtt pumpar och blÄsmaskiner för den aktuella driftsituationen av största vikt. Att hitta balansen mellan funktion och energieffektivitet hos en kombination av maskiner Àr dock ett tidskrÀvande arbete. Genom tvÄ fallstudier och matematisk modellering var syftet med detta examensarbete att bestÀmma huruvida det Àr möjligt att grovt uppskatta livscykelkostnaden hos olika kombinationer av pumpar och blÄsmaskiner i varierande driftsituationer.
UppvÀrmningssystem för att pÄskynda hÀrdning av betong : Ett arbete om vilka anordningar som finns för att vÀrma byggarbetsplatser och deras energiÄtgÄng
Ă
r 2004 förbrukades 5 037 800 MWh energi i byggsektorn. Idag pratas det mycket om energieffektivisering i förvaltningsskedet. Denna rapport inriktar sig mer pÄ hur energiförbrukningen kan minskas under bygget, nÀrmare bestÀmt hur valet av uppvÀrmningssystem för att pÄskynda hÀrdningen av betong pÄ byggarbetsplatsen kan minska energianvÀndningen. EnergianvÀndningen Àr nÄgot som pÄverkar bÄde ekonomin och miljön, det Àr dÀrför aktuellt att spara pÄ energin dÀr det Àr möjligt. Det finns en rad olika uppvÀrmningsanordningar för att torka betong, att vÀlja den mest lÀmpade för bygget Àr av stor vikt. BÄde ur ett tidsperspektiv och Àven ur energibesparingsperspektiv.
Analys av massapumps- och mixerarbete vid MetsÀ Board Sverige AB, Husums Fabriker : EnergibesparingsÄtgÀrder vid blekeri 4 & 5 med jÀmförelse mot ny utrustning
Husums plant has a selection of different pulp pumps at bleaching plant 4 and 5. The displacement- (HC-pump, Sund Defibrator PTD-60) and centrifugalpumps (MC-pump, MCA 42-200, MCP 30/20) are of interest in this report. The centrifugal pumps are controlled by throttle valves, which result in an energy loss. Chemical mixers are used to mix ClO2 into the pulp before proceeding into a holding tower where the bleaching process occurs.The energy demand of the different positions has been measured or calculated to be used in comparisons against new equipment. Quotations were requested and delivered from Valmet and Sulzer.