Detta arbete Àr utfört hos Videum AB i VÀxjö i syfte att visa pÄ skillnader i energiförbrukning mellan deras ventilationssystem samt hur lÄng tid det skulle ta för en möjlig investering i ett nytt ventilationssystem att Äterbetala sig.För att uppnÄ detta utfördes berÀkningar pÄ olika faktor som bidrar till den totala energianvÀndningen hos ventilationssystemet. I denna undersökning behandlas flÀktar, golvaggregat och vÀrmeförluster genom ventilation. Den största pÄverkande faktorn i den totala energiförbrukningen Àr vÀrmeförluster genom ventilation.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr billigare att anvÀnda i VAV-system Àn ett CAV-system under rÄdande förhÄllanden enligt vÄra berÀkningar. En Ärlig besparing pÄ 29465 kronor per vÄning vid byte frÄn CAV-system till VAV-system uppnÄs. Det Àr vÀrt att byta ventilationssystem Àven fast att investeringskostnaden inte sparar in sig under dess livstid.

Detta examensarbete utfördes vÄren 2015 pÄ uppdrag av VÀsterbottens lÀns landsting. Syftet med arbetet har varit att hjÀlpa landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mÄl för fastighetsbestÄndets specifika energianvÀndning Är 2050, utföra en omvÀrldsanalys av andra landstings energianvÀndning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. MÄlet 2050 har bestÀmts utifrÄn planerade ÄtgÀrder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbÀttringar pÄ byggnader med höga U-vÀrden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjÀlp frÄn Sweco Systems AB i UmeÄ. Resultatet visade pÄ att landstinget kan nÄ en specifik energianvÀndning pÄ 215 kWh/m2 till Är 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvÀndningen med 23 % jÀmfört med Är 2009.

The present climate discussion has made energy efficiency an interesting topic. Saving energy does not only help the climate but also saves money for the energy consumer. The purpose of this thesis was to examine the potential of heat recovering from milk cooling. Two milk farms, one with voluntary milking system, VMS, and the other with conventional milking system was used to measure interesting temperatures and electricity consumptions. The numbers were used both to do theoretical calculations and to construct a SIMULINK model. To calculate the potential for heat at milk farms theoretical calculations were made in MATLAB using a reference farm with different combinations of heat recovery and pre cooling. The farm was assumed to keep a dwelling house with the annual heat consumption 18165 kWh.

I allt större utstrÀckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utslÀpp av vÀxthusgaser, frÀmst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) faststÀllde genom sina miljömÄl att en klimatstrategi skulle upprÀttas för att fÄ kÀnnedom om hur verksamheten pÄverkar klimatet via utslÀpp av koldioxid samt tÀnkbara ÄtgÀrder för förbÀttring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsÀttningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge sÄvÀl ekonomiska som miljömÀssiga vinster.Studien syftar till att med hjÀlp av backcastingmetoden upprÀtta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta ÄtgÀrder för LiU. Det empiriska materialet bestÄr utav statistik inhÀmtad frÄn 2006: Ärs data frÄn: energianvÀndning, tjÀnsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har Àven inhÀmtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.De slutsatser som dragits genom denna studie Àr att det med hjÀlp av backcasting Àr möjligt att skapa en klimatstrategi.

Detta projekt har gÄtt ut pÄ att se över befintlig utrustning ur effektivitetssynpunkt, med avseende pÄ belysning, uppvÀrmning och motordrift.Belysningen Àr i form av:Yttre omrÄdesbelysning, monterade dels pÄ stolpar och dels pÄ fasadInre belysning i verkstÀder, lysrörsarmaturer monterade i takDessa har setts över och deras drifttimmar har tagits fram varefter alternativa armaturer, ljuskÀllor och styrningar faststÀlldes, detta för att optimera energiÄtgÄngen.Grupper, i de lokala centralerna vid spillvattenpumpstationerna, som tillhör belysning och uppvÀrmning har segregerats och mÀtningar har genomförts varefter vissa förbÀttringsÄtgÀrder har vidtagits. Vi har hÀr sammanstÀllt tidigare givna data samt gjort egna mÀtningar för att sedan dra slutsatser och ge förslag pÄ förbÀttringar.Vissa motorer tillhörande dels vattenpumpar och dels luftpumpar har kontrollerats med avseende pÄ dess effektivitet. Motorer vid renvattenstationen BerggÄrden tillhörande pumpar har klassificerats enligt den nya standarden IEC 60034-2-1. Förslag pÄ nya motorer med motsvarande prestanda har givits varefter kalkyler pÄ besparingar gjorts.Ny skruvteknik hos blÄsmaskiner lokaliserade vid Nykvarns reningsverk, har gjort att besparingsberÀkningar visar goda förutsÀttningar för investeringar och dÀrmed en energisnÄlare drift..

Den hĂ€r rapporten har skrivits som en del av ett examensarbete pĂ„ energiingenjörsprogrammet pĂ„ Högskolan i Halmstad under vĂ„ren 2014. Examensarbetet har genomförts i samarbete med AB FĂ€rdig Betong samt ÅF Infrastructure AB i Göteborg.Syftet med projektet Ă€r att undersöka energibesparingspotentialen hos AB FĂ€rdig Betongs produktionsanlĂ€ggning pĂ„ Ringön i Göteborg.Projektet har inneburit en energikartlĂ€ggning av en industriell produktionsanlĂ€ggning för lösbetong. UtgĂ„ngspunkt för energikartlĂ€ggningen har varit energiledningssystemet ISO 50001, med mĂ„lsĂ€ttningen att ta fram en teknisk energikartlĂ€ggningsrapport i enlighet med standarden.AnlĂ€ggningen har analyserats ur ett energibesparingsperspektiv. Data- och informationsinsamling samt mĂ€tningar har genomförts för att ta fram indata som berĂ€kningsunderlag. Genom berĂ€kningar har sedan möjliga energibesparingspotentialer och Ă„tgĂ€rdsförslag tagits fram.Den totala energibesparingspotentialen för anlĂ€ggningen innebĂ€r en besparing pĂ„ 223 MWh av anlĂ€ggningens totala energianvĂ€ndning pĂ„ 857 MWh Ă„r 2013, vilket motsvarar en minskning med omkring 26 %.AllmĂ€nna slutsatser Ă€r bland annat att all produktionsutrustning bör placeras inom klimatskalet, att all uppvĂ€rmning bör vara temperaturreglerad samt att ett mer lĂ„ngsiktigt energiperspektiv behövs i anlĂ€ggningen.Energibesparingsmöjligheterna för anlĂ€ggningen Ă€r mycket goda och investeringskostnaderna Ă€r i allmĂ€nhet lĂ„ga..

This thesis investigate how energy efficient measures has spread throughout the data centers in Sweden. These questions are put up against a theoretical use of such concepts such as green IT, technological evolution, large technical systems and knowledge dissemination. These theories are used to answer the questions that are encountered during the study, such as how green IT is approached, how big of a role environmental thinking has had in the evolvement of these new technologies. The study has been conducted in a longitudinal manner, it is an observation of the phenomenon that is data centers over a longer period of time. 23 non structured interviews spanning over 27.5 hours of recorded material have been conducted alongside a study of archived material.

MÄlet Àr att identifiera och ge fullstÀndiga ÄtgÀrdsförslag pÄ energieffektiviseringar för att minskaenergianvÀndningen med 25 % och dÀrmed uppnÄ kraven för Green Building. De fullstÀndigaÄtgÀrdsförslagen ska redovisa ekonomi-, miljö- och hÀlsoaspekter.För att uppnÄ syftet med examensarbetet har ett konsekvent tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts för attidentifiera potentiella energieffektiviseringar för Smaland Airport. Med hjÀlp av den bakomliggandestudien ?Energieffektiviseringar Smaland Airport 2010-2011? analyserades kartlÀggningen avflygplatsens system och processer.Den totala energibesparingen för Smaland Airport uppgÄr till 646,1 MWh eller 22,04 % vilket fallerinom ramen för Sveriges klimatmÄl med en sÀnkt energianvÀndning pÄ 20 % fram till och med 2020frÄn 2008 Ärs nivÄ. För att uppnÄ denna besparing krÀvs investeringar pÄ 2,78 Mkr.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

I ett samhÀlle som prÀglas av diskussioner kring klimatförÀndringar, energikris och överkonsumtion Àr aktörer pÄ alla nivÄer skyldiga att bidra till ett effektivare energiutnyttjande. Klart Àr att Sveriges energikonsumtion mÄste sÀnkas för att klimatmÄlen ska kunna uppnÄs och denna rapport Àmnar undersöka hur detta kan göras pÄ kommunal skolnivÄ, en instans med knappa resurser men goda effektiviseringsmöjligheter. MÄlet var att frambringa förslag pÄ ÄtgÀrder och förÀndringar som kan bidra till att minska energiförbrukningen i svenska skolor. Objektet för fallstudien Àr Bergshamraskolan, en relativt stor skola belÀgen i Solna kommun utanför Stockholm. Skolan byggdes pÄ 60-talet och har sedandess genomgÄtt ett fÄtal upprustningar och renoveringar, energistandarden var dÀrför genomgÄende lÄg. Utredningen inleddes med en omfattande litteraturundersökning dÀr tidigare forskning och liknande arbeten granskades.

Vattenfall Heat Uppsala runs the waste incineration plant in Uppsala, which produces district heating, process steam, district cooling and electricity. Vattenfall Heat Uppsala has decided to introduce an energy management system with the aim to increase the energy efficiency of the plant. The basis in such a system is to make an energy mapping.In this thesis an energy mapping has been performed at the waste incineration plant with the aim to identify and determine the size of energy flows. The investigated energy flows are used fuel, produced and used steam, produced district heating and cooling. Also the use of electricity to run the processes has been investigated.

Volvo Trucks is the second largest manufacturer of heavy trucks, with factories in several countries and with around 21 000 employees. At the plant in Tuve, trucks have been built since 1982 and the activity mainly consists of producing side members and to assemble and packing kits of trucks. In 2005, the factory in Tuve launched the ambition to be the first carbon dioxide neutral vehicle factory in the world. This will be implemented by streamlining and investing in renewable energy. The aim of this degree thesis is to map the usage of energy within production, and also to prepare a method to measure key figures (use of energy per produced unit).

The municipality in Uppsala has set up goals for the future work concerning climate-and energy issues. As one way to achieve these goals the municipality started aproject called Uppsala climate protocol. During one of the project meetings anabatement map was presented. The map showed what savings in carbon dioxide andmarginal costs for different actions can be made. Statistics show that 40 % of thepopulation in Uppsala lives in a condominium.

The purpose of this thesis was to make an energy survey and quantify energy flows of individual unit operations associated with the biogas production in Uppsala Vatten och Avfall AB:s biogas plant, located at KungsÀngens gÄrd. Moreover, large consumers of energy would be identified and analyzed. The objective of this energy survey was to obtain a detailed understanding of the energy use in the biogas production.The energy survey was divided into two parts: electricity and heat. Each part was treated separately and with somewhat different approach. To estimate the electricity usage during the projcet the rated power of each selected unit operation was noted and multplied with thenmeasured time of usage.