I got interested in this subject when I came in contact with VĂ€sttrafiks new paymentsystem myself during my visits in Gothenburg. I suspected problems with the informationmaterial regarding it and others seemed to share my opinion that the payment system wasdiffcult to understand. When I contacted VĂ€sttrafik and asked them about the paymentsystem they confirmed that some understanding diffculties had occurred. With thatconfirmation I decided to make it my project to look in to the matter.Some methods were used to identify the problems. The methods could again confirm thatthere were some problems with the payment system and that the information material wasa vital reason.

JÀrnvÀgsindustrin har under mÄnga Är varit ett verksamhetsomrÄde dÀr utvecklingen mer ellermindre stÄtt still. I dag har progressen dock Äter börjat röra pÄ sig. TÄgoperatörer runt om ivÀrlden satsar pÄ snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar frÄn sÄvÀl flyg- somvÀgtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom jÀrnvÀgsbranschenbibehÄlla den miljövÀnliga position, i förhÄllande till andra fÀrdmedel, som tÄgtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det dÀrför, i dagslÀget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under mÄnga Är bedrivit projekt för att minska tÄgens förbrukning av elektricitet.DÄ företaget, under gÄngen tid, varit föremÄl för Ätskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas sÄ resultatrikt som ambitionen efterstrÀvat.Avsikten med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla genomförda samt pÄtÀnkta aktiviteter inom omrÄdet för SJs energieffektivisering.

En av samhÀllets största utmaningar idag Àr vÄrt stora behov av energi och de relaterade miljöproblem som följer med en stor energiförbrukning. Byggbranschen stÄr idag för en tredjedel av Sveriges totala energikonsumtion och Àr dÀrmed med bransch som enskilt har den största totala pÄverkan för den svenska energiförbrukningen. Det finns bÄde nationella mÄl sÄ vÀl som ekonomiska och miljömÀssiga incitament att minska energiförbrukningen för aktörerna i branschen. Fokus har tidigare legat pÄ den fÀrdiga produkten som rör drift och förvaltning medan det finns större kunskapsluckor nÀr det kommer till byggnadsprocessen. Studiens övergripande mÄl var att bidra med kunskap om det totala energibehovet för byggnadsprocessen av kontorsbyggnader och andra lokaler. Syftet med studien var att presentera elförbrukningen och identifiera yckelkomponenter det första Äret vid uppförandet av kontorshuset Rosenborg 3.

Tasmania is a state in Australia, and is also the country?s largest island. It is separated from the main land by a 429 kilometer wide strait. Every year, a large amount of people, cars and goods are transported to the island using a government owned ferry line, which generates approximately 300 million Australian dollars to the state?s economy ,every year. This bachelor thesis investigates the possibility of reducing the fuel consumption for the ferry traffic to and from Tasmania, which would also reduce the overall cost.

I Sverige stÄr byggnader för nÀstan 40 procent av den totala energiförbrukningen och energibesparingspotentialen Àr enorm. Samtidigt dyker det upp mÀngder med aktörer som vill hjÀlpa fastighetsÀgare att energieffektivisera och allt fler energitjÀnster introduceras till marknaden. Möjligheterna för ett samarbete mellan fastighetsbolag och företag som erbjuder energitjÀnster har aldrig varit större, och en av dessa aktörer Àr energibolagen. Konkurrensen Àr dock hÄrd och för att sÀkerstÀlla sin konkurrenskraft pÄ marknaden krÀvs effektiva samarbeten, dÀr kundnöjdhet Àr i fokus, vilket i sin tur ökar behovet av kundkÀnnedom hos energibolagen.Syftet med denna studie Àr att hjÀlpa energibolaget Elkraft Sverige att förstÄ olika fastighetsbolags energisituation och behov av energitjÀnster, samt rekommendera hur de bör utveckla sitt energitjÀnsteerbjudande för att kunna bistÄ dessa kunder pÄ bÀsta sÀtt i framtiden.Detta gjordes genom att olika typer av svenska fastighetsbolag kartlades och analyserades med avseende pÄ deras energisituation, beslutsfattande gÀllande energifrÄgor samt behov av energitjÀnster. För att samla in data genomfördes först en litteraturstudie, sedan semi-strukturerade intervjuer med högt uppsatta beslutsfattare samt en enkÀtundersökning.Slutsatsen blev att Elkraft Sverige bör finslipa sina befintliga energitjÀnster och komplettera sitt begrÀnsade erbjudande genom att ingÄ externa allianser med kompetenta aktörer.

Detta arbete Àr utfört hos Videum AB i VÀxjö i syfte att visa pÄ skillnader i energiförbrukning mellan deras ventilationssystem samt hur lÄng tid det skulle ta för en möjlig investering i ett nytt ventilationssystem att Äterbetala sig.För att uppnÄ detta utfördes berÀkningar pÄ olika faktor som bidrar till den totala energianvÀndningen hos ventilationssystemet. I denna undersökning behandlas flÀktar, golvaggregat och vÀrmeförluster genom ventilation. Den största pÄverkande faktorn i den totala energiförbrukningen Àr vÀrmeförluster genom ventilation.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr billigare att anvÀnda i VAV-system Àn ett CAV-system under rÄdande förhÄllanden enligt vÄra berÀkningar. En Ärlig besparing pÄ 29465 kronor per vÄning vid byte frÄn CAV-system till VAV-system uppnÄs. Det Àr vÀrt att byta ventilationssystem Àven fast att investeringskostnaden inte sparar in sig under dess livstid.

Detta examensarbete utfördes vÄren 2015 pÄ uppdrag av VÀsterbottens lÀns landsting. Syftet med arbetet har varit att hjÀlpa landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mÄl för fastighetsbestÄndets specifika energianvÀndning Är 2050, utföra en omvÀrldsanalys av andra landstings energianvÀndning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. MÄlet 2050 har bestÀmts utifrÄn planerade ÄtgÀrder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbÀttringar pÄ byggnader med höga U-vÀrden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjÀlp frÄn Sweco Systems AB i UmeÄ. Resultatet visade pÄ att landstinget kan nÄ en specifik energianvÀndning pÄ 215 kWh/m2 till Är 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvÀndningen med 23 % jÀmfört med Är 2009.

The present climate discussion has made energy efficiency an interesting topic. Saving energy does not only help the climate but also saves money for the energy consumer. The purpose of this thesis was to examine the potential of heat recovering from milk cooling. Two milk farms, one with voluntary milking system, VMS, and the other with conventional milking system was used to measure interesting temperatures and electricity consumptions. The numbers were used both to do theoretical calculations and to construct a SIMULINK model. To calculate the potential for heat at milk farms theoretical calculations were made in MATLAB using a reference farm with different combinations of heat recovery and pre cooling. The farm was assumed to keep a dwelling house with the annual heat consumption 18165 kWh.

I allt större utstrÀckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utslÀpp av vÀxthusgaser, frÀmst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) faststÀllde genom sina miljömÄl att en klimatstrategi skulle upprÀttas för att fÄ kÀnnedom om hur verksamheten pÄverkar klimatet via utslÀpp av koldioxid samt tÀnkbara ÄtgÀrder för förbÀttring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsÀttningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge sÄvÀl ekonomiska som miljömÀssiga vinster.Studien syftar till att med hjÀlp av backcastingmetoden upprÀtta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta ÄtgÀrder för LiU. Det empiriska materialet bestÄr utav statistik inhÀmtad frÄn 2006: Ärs data frÄn: energianvÀndning, tjÀnsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har Àven inhÀmtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.De slutsatser som dragits genom denna studie Àr att det med hjÀlp av backcasting Àr möjligt att skapa en klimatstrategi.

Detta projekt har gÄtt ut pÄ att se över befintlig utrustning ur effektivitetssynpunkt, med avseende pÄ belysning, uppvÀrmning och motordrift.Belysningen Àr i form av:Yttre omrÄdesbelysning, monterade dels pÄ stolpar och dels pÄ fasadInre belysning i verkstÀder, lysrörsarmaturer monterade i takDessa har setts över och deras drifttimmar har tagits fram varefter alternativa armaturer, ljuskÀllor och styrningar faststÀlldes, detta för att optimera energiÄtgÄngen.Grupper, i de lokala centralerna vid spillvattenpumpstationerna, som tillhör belysning och uppvÀrmning har segregerats och mÀtningar har genomförts varefter vissa förbÀttringsÄtgÀrder har vidtagits. Vi har hÀr sammanstÀllt tidigare givna data samt gjort egna mÀtningar för att sedan dra slutsatser och ge förslag pÄ förbÀttringar.Vissa motorer tillhörande dels vattenpumpar och dels luftpumpar har kontrollerats med avseende pÄ dess effektivitet. Motorer vid renvattenstationen BerggÄrden tillhörande pumpar har klassificerats enligt den nya standarden IEC 60034-2-1. Förslag pÄ nya motorer med motsvarande prestanda har givits varefter kalkyler pÄ besparingar gjorts.Ny skruvteknik hos blÄsmaskiner lokaliserade vid Nykvarns reningsverk, har gjort att besparingsberÀkningar visar goda förutsÀttningar för investeringar och dÀrmed en energisnÄlare drift..

Den hĂ€r rapporten har skrivits som en del av ett examensarbete pĂ„ energiingenjörsprogrammet pĂ„ Högskolan i Halmstad under vĂ„ren 2014. Examensarbetet har genomförts i samarbete med AB FĂ€rdig Betong samt ÅF Infrastructure AB i Göteborg.Syftet med projektet Ă€r att undersöka energibesparingspotentialen hos AB FĂ€rdig Betongs produktionsanlĂ€ggning pĂ„ Ringön i Göteborg.Projektet har inneburit en energikartlĂ€ggning av en industriell produktionsanlĂ€ggning för lösbetong. UtgĂ„ngspunkt för energikartlĂ€ggningen har varit energiledningssystemet ISO 50001, med mĂ„lsĂ€ttningen att ta fram en teknisk energikartlĂ€ggningsrapport i enlighet med standarden.AnlĂ€ggningen har analyserats ur ett energibesparingsperspektiv. Data- och informationsinsamling samt mĂ€tningar har genomförts för att ta fram indata som berĂ€kningsunderlag. Genom berĂ€kningar har sedan möjliga energibesparingspotentialer och Ă„tgĂ€rdsförslag tagits fram.Den totala energibesparingspotentialen för anlĂ€ggningen innebĂ€r en besparing pĂ„ 223 MWh av anlĂ€ggningens totala energianvĂ€ndning pĂ„ 857 MWh Ă„r 2013, vilket motsvarar en minskning med omkring 26 %.AllmĂ€nna slutsatser Ă€r bland annat att all produktionsutrustning bör placeras inom klimatskalet, att all uppvĂ€rmning bör vara temperaturreglerad samt att ett mer lĂ„ngsiktigt energiperspektiv behövs i anlĂ€ggningen.Energibesparingsmöjligheterna för anlĂ€ggningen Ă€r mycket goda och investeringskostnaderna Ă€r i allmĂ€nhet lĂ„ga..

This thesis investigate how energy efficient measures has spread throughout the data centers in Sweden. These questions are put up against a theoretical use of such concepts such as green IT, technological evolution, large technical systems and knowledge dissemination. These theories are used to answer the questions that are encountered during the study, such as how green IT is approached, how big of a role environmental thinking has had in the evolvement of these new technologies. The study has been conducted in a longitudinal manner, it is an observation of the phenomenon that is data centers over a longer period of time. 23 non structured interviews spanning over 27.5 hours of recorded material have been conducted alongside a study of archived material.

Newly built urban environments are a prominent feature of contemporary Swedish cities, yet are often experienced as anonymous and difficult to feel belonging to. This study examined which physical and aesthetic characteristics of newly built urban environments in Gothenburg co-vary with experiences of placelessness, how these experiences vary between different types of urban environments, and how they relate to individuals' attachment to the city.The study was based on a quantitative survey of 98 respondents, distributed through Gothenburg-oriented groups on social media. Respondents assessed photographs of four newly built urban environments: Kvilleb?cken, Masthuggskajen, Fixfabriken and G?taverken using a placelessness index derived from six statements on a five-point Likert scale. The physical and aesthetic characteristics of each area were coded by the researcher along three dimensions: scale, level of detail, and compositional order.

MÄlet Àr att identifiera och ge fullstÀndiga ÄtgÀrdsförslag pÄ energieffektiviseringar för att minskaenergianvÀndningen med 25 % och dÀrmed uppnÄ kraven för Green Building. De fullstÀndigaÄtgÀrdsförslagen ska redovisa ekonomi-, miljö- och hÀlsoaspekter.För att uppnÄ syftet med examensarbetet har ett konsekvent tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts för attidentifiera potentiella energieffektiviseringar för Smaland Airport. Med hjÀlp av den bakomliggandestudien ?Energieffektiviseringar Smaland Airport 2010-2011? analyserades kartlÀggningen avflygplatsens system och processer.Den totala energibesparingen för Smaland Airport uppgÄr till 646,1 MWh eller 22,04 % vilket fallerinom ramen för Sveriges klimatmÄl med en sÀnkt energianvÀndning pÄ 20 % fram till och med 2020frÄn 2008 Ärs nivÄ. För att uppnÄ denna besparing krÀvs investeringar pÄ 2,78 Mkr.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.