Sök:

Sökresultat:

869 Uppsatser om Energieffektiva byggnader. - Sida 2 av 58

Timmerhusets historia och framtid : En studie av timmerhusets energianvändning

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.Endast 8? timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:? Användning av grövre timmer? Utvändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervägg med isolering emellan.

Energieffektiva värmesystem : Lösningen till att nå energimålen i byggbranschen?

Sweden has an environmental goal to achieve until the year 2020. To achieve this goal the construction business has to take an initiative to use the modern techniques that are available to lower the energy consumption I buildings. There?s also a debate going on today regarding the energy demands set by the Swedish government through Boverket, some communities throughout Sweden thinks that the demands are to low and have therefore set up own demands regarding energy in buildings.The possibility to construct energy-saving buildings is today very great, with energy-efficient heating-systems and dense climate envelope. The interest to raise energy-efficient buildings have also increased as a consequence that the population have become more aware about their impact on the environment.

Övertemperatur i lågenergihus

Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus.

Energikartläggning och energieffektiviseringav Sörbyskolans förskola : Simuleringar genomförda med IDA ICE 4.61

Samhället idag är beroende av energi för att fungera och att eftersträva utveckling av förnybar energi bör ha högsta prioritet. År 2013 produceras 81,6% av världens totala energi av fossila bränslen. Bostads- och servicesektorn står idag för 38 % av Sveriges totala energianvändning. På grund av att bostäder och lokaler står för så stor del av energianvändningen är det väldigt viktigt att ha noggrann koll på energiprestandan av byggnader och lokaler samt vilka energieffektiviseringar som kan utföras.Sörbyskolan är belägen i södra delen av Gävle och fastigheten ägs och förvaltas av Gavlefastigheter. År 2015 planerar Gavlefastigheter en renovering av Sörbyskolan och vill ta fram energieffektiviseringsförslag.

Miljöbyggnad nivå Silver : Fallstudie brf Stenhuggaren

De senaste decennierna har miljö och hållbarhet fått en större betydelseför bygg- och fastighetsbranschen. En rad miljöcertifieringar förbyggnader har vuxit fram.Miljöbyggnad enligt Sweden Green Building Council (SGBC) är ettsvenskt certifieringssystem för att certifiera byggnader inom Energi,Inomhusmiljö och Byggvaror. En certifierad byggnad enligtmiljöbyggnad kan erhålla betyg guld, silver eller brons.Fallstudie har gjorts av brf Stenhuggaren, ett bostadsprojekt där 47bostadsrätter ska byggas, där byggherren HSB Göta:s ambition är attcertifiera byggnaden för Miljöklassning nivå Silver, som är ett led i attnå företagets övergripande klimatmiljömål.Arbetet har bestått av litteraturstudier, intervjuer med medverkandekonsulter i projektet, studier av konsulternas resultat av projekteringensamt undersökning av vad entreprenören ska göra i det praktiskagenomförandet av byggnationen för att säkerställa att uppställda målnås. Manual 2.1 (utgåva 120101) Bedömningskriterier förnyproducerade byggnader, enligt SGBC, har utgjort en del avunderlaget i denna rapport.En av slutsatserna som kommit fram i arbetet är att entreprenörensarbete i produktionen med miljöklassning inte har den betydelse somförfattaren antog inledningsvis, utan det huvudsakliga arbetet ligger iett gediget arbete vid projektering.Att utveckla miljö-och hållbarhetsarbete i projektering kan skapa godförutsättning för att fler byggnader på sikt blir miljöklassade. Detta kan iett längre perspektiv innebära kvalitativa och hållbara byggnader..

Energideklaration av Svenska kyrkans byggnader i Växjö : utredning, deklaration och fördjupning nattkyla

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i Växjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingår det även att ge åtgärdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har också utförts. Examensarbetet är uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrån verksamhet och byggnadstyp och därefter utreds om de ska energideklareras.

Energiprestanda för lågenergihus : Hur bra stämmer de projekterade energivärdena?

År 2011 stod bostadssektorn för dryga 34 % av Sveriges totala energianvändning. För att lyckas med Sveriges mål med att sänka energiintensiteten med 20 % till år 2020 kommer lågenergihusen att spela en viktig roll. Det har aldrig byggts så många lågenergibyggnader jämfört med nybyggda hus som under år 2012. Enligt en rapport hade nästan 40 % av 65 nyproducerade eller ombyggda lågenergihus i Sverige avvikelser från det projekterade energivärdet jämfört med det verkliga värdet när byggnaden väl hade tagits i drift. Studien har utgått ifrån Peabs byggprojekt i Division Väst där lågenergihus och passivhus har behandlats. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapsnivån i byggbranschen genom att kartlägga hur bra energieffektiva hus klarar de projekterade värdena.

Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad : Referensobjekt; Kvarteret Skeppshandeln 1, Hammarby Sjöstad

Byggnader och dess användare står för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara på jordens resurser och minska energiförbrukningen är det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrågas hållbara byggnader allt mer av hyresgäster vilket innebär att fastighetsägarna, för att vara konkurrenskraftiga, måste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader.Miljöbyggnad är ett sätt att miljöcertifiera både nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och är till för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Miljöbyggnad är indelad i fyra klassificeringsnivåer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, där BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).

Energihushållning i byggnader : Historik och utveckling

Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem.

Kulturhistorisk inventering av bebyggelse och miljö för områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen är inventerad och värderad sedan tidigare, men övriga delar av staden är i behov av samma arbete.  Målet är att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlättar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och värderas bebyggelsen och miljön i områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad.  Genom fältobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen är av varierande karaktär.

ENERGIBEHOVET I EN KONTORSBYGGNAD : En studie om bela?ggningsgradens inverkan pa? energibehovet

Fo?r att mo?jliggo?ra ha?llbara och energieffektiva byggnader sta?lls det ho?ga krav pa? energibehovet i kontorsbyggnader. Inledningsvis presenteras de faktorer som pa?verkar energibehovet i byggnader fo?r att sedan o?verga? till utfo?randet av studien. Syftet med studien var att studera vilken pa?verkan som bela?ggningsgrad och antal belagda kontorsplatser har pa? energibehovet i en kontorsbyggnad i Stockholm.

Utvecklingsmöjligheter för fjärrvärmens affärsmodell : Genom användning av byggnader som värmelager

Ett vanligt problem för fjärrvärmeföretag är svängningar i den dagliga efterfrågan på fjärrvärme. När efterfrågetoppar sker i fjärrvärmenätet behöver fjärrvärmeföretagen oftast använda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs på både dyra och miljöovänliga bränslen. Ett sätt att åtgärda detta problem har traditionellt varit att använda en ackumulatortank som värmelager. Men med ny och billigare mät- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat växa fram där istället byggnader kan användas som värmelager.Syftet med examensarbetet är att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att använda byggnader som värmelager i ett fjärrvärmesystem och jämföra det med att använda en ackumulatortank som värmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjärrvärmeföretag och fastighetsägare för att möjliggöra användningen av byggnader som värmelager.

Lågenergihus : Att bygga energisnålt

A large proportion of the energy consumption is in the building industry and a large part goes to heating our homes and premises. In the developing countries' development now threatens the large consumption of energy in our earth's climate. It is in the West world that we must be good role models in terms of energy efficiency. One solution to reduce energy consumption for heating of buildings may be to continue to build low energy houses and passive houses, but it is also about rebuilding the buildings that currently have high energy consumption such as the old Million program Houses. These buildings will be standing many years and their energy consumption will not diminish over time by itself and energy prices will certainly not diminish in the future.

Vårdprogram för kulturhistoriska byggnader : En studie

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram.

Åtgärdsförslag för erosionsskador i Kölaälv

Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->