Inomhusklimatet har en avgörande roll för människans hälsa och välmående då människor befinner sig inomhus i nästan halva sitt liv. Det finns flera aspekter till hur det ska erhållas ett bra inomhusklimat men de mer betydelsefulla aspekterna är både god luftkvalitet och termisk komfort. Samtidigt som innebörden av reducering av energianvändning har en viktig roll i dagens utveckling. Då det ständigt arbetas med att försöka reducera energianvändningen i syfte till att underlätta för miljö- belastningen, väcker det frågor om hur den termiska komforten påverkas av detta.Rapportens syfte kommer därmed ligga i identifikation av uppvärmningssystem för ett givet flerbostadshus i Stockholmsområdet med fokus på termisk komfort och energianvändning. Utvärderingen baseras på olika typer av inverkan från diverse system som har utförts med beräkningssprogrammet IDA ICE.

Fler och fler passivhus byggs i Sverige. Med välisolerade hus kan det dock uppkomma problem med höga inomhustemperaturer sommartid. Majoriteten av alla småhus som kan definieras som passivhus byggs idag med lätt stomme av trä. Detta gör att man går miste om den termiska energilagring som sker i en betongstomme. Termisk energilagring i byggnader är fördelaktigt och ger ofta upphov till jämnare inomhustemperaturer och ett lägre uppvärmningsbehov. Genom att montera vaxgranulatskivor på innerväggar och i tak kan även en lätt stomme få betongstommens goda termiska egenskaper.

Projektet har genomförts på uppdrag av Micronic Laser Systems AB och är genomfört somett examensarbete. Projektets mål och syfte ät att skapa den inledande dokumentationen ienlighet med ISO 14001. Dokumentationen som framställs kommer att lämpa sig som utgångspunkt vid vidare arbete med miljöledningssystemet ISO 14001. I rapporten kan en teoretisk studie av alla delar inom miljöledningssystemet ISO 14001 läsas. Dock genom begränsningen har examensarbetet inriktat sig på planeringsfasen av ISO 14001.

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad fråga på sista tiden. Fokus har varit stort på både bostäder och kontor. I den här rapporten granskas handelslokaler, särskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsättningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som väljs. Handelslokaler i Michigan använder 30 % mer energi än svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvärmningsenergi. På det området har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste årtiondena.

Företaget Nordic Light designar och tillverkar belysning till företag och butiker världen runt. I många butiker är det viktigt att ha rätt belysning för att visa upp de varor som ska säljas. I en klädesbutik kan elförbrukningen svara för ungefär 70 % av den totala elförbrukningen. Belysningen avger nästan lika mycket värme till omgivningen som effekten den förbrukar. Den värmer helt enkelt klädesbutikerna och många gånger lokalerna runtomkring.

Enligt ett beslut från EU-kommissionen ska åtgärder genomföras för att energianvändningen inom EU ska minska. Minskningarna ska motsvara ungefär 20 % av dagens energianvändning och ska uppnås till år 2020 (Europeiska Kommissionen, 2011). En sektor som använder stora mängder energi är byggbranschen som står för nästan en tredjedel av energianvändningen i samhället (Brogren, 2012). Den största delen av energin används inte under uppförandetiden utan under byggnadernas efterföljande livstid. Det finns därför stora besparingar att göra om energin som krävs för att upprätthålla ett tillfredsställande inomhusklimat minimeras.

På uppdrag av Hifab AB har detta examensarbete utförts under vårterminen 2015. En ny livsmedelsbutik ska etableras i Umeå, där Hifab AB har anlitats som generalkonsult av Coop Nord. I dagsläget finns endast ett utkast på hur byggnaden ska se ut eftersom byggnationen av butiken beräknas starta våren 2016. Detta innebär att det finns stora möjligheter att undersöka smarta energilösningar som kan appliceras på den framtida butiken. För att erhålla energistatistik att utgå från användes en Coop-butik i Kramfors som invigdes våren 2012 som referensbutik i detta projekt.Syftet med detta arbete var att undersöka olika energialternativ och energieffektiviserande byggtekniska lösningar för den planerade butiken.

Syftet med detta examensarbete var i huvudsak att undersöka möjliga energieffektiviseringsåtgärder för de av Trafikverkets teknikhus som har till uppgift att säkerställa järnvägsdriften i Sverige. Störst fokus låg på framtida nybyggnationer av teknikhus men även nuvarande teknikhus undersöktes i viss mån. I arbetet analyserades även mätdata från fyra olika teknikhus runt om i landet i syfte att undersöka omgivningens påverkan på inomhusklimatet, hur bra den önskade inomhustemperaturen uppehålls i teknikhusen samt hur väl installerade värme- och kylsystem fungerar. Trafikverket är en svensk myndighet som bland annat har ansvar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket jobbar aktivt med att minska energianvändningen och miljöpåverkan i sin verksamhet.

En stor del av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler. Ur en nationell synvinkel är energieffektiviseringar i befintliga byggnader därför en potentiellt viktig del för att kunna nå de satta klimatmålen till år 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vätskeburet värmesystem efter en kurva som beror på utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar även hänsyn till andra parametrar, såsom byggnaders värmetröghet och lokala väderprognoser. Ett exempel på ett sådant system är Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angående hur stor Energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens värmetröghet ger upphov till består till största del av referensfall som jämför byggnaders energianvändning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvändning och inomhusklimat påverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders värmetröghet.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika.