I rapporten beskrivs sjöfarten, och sjöfartsindustrin i allmänhet för att sedan göra ett djupdyk i den tidiga fartygsprojekteringsprocessen, där propellerdesignen står i speciellt fokus. Efter projekteringsstudien, där genomförbarheten av en oljetransport mellan Bandar Abbas och Nynäshamn utreds, studeras möjligheten att exploatera nya oljekällor i Arktis.Propellermodellering visar en möjlig metod för propellerdesign där med hjälp av enkla antaganden rörande Energibalans, strömning och bladgeometri fås resultat vilka visar propellereffektiviteten vid uppfyllandet av den krävda propellereffekten. Modelleringsmetoden används senare i fartygsprojekteringen som ett riktmärke för att välja en lämplig standardpropeller ur kataloger.Oljetransportscenariot som utreds innefattar val av lämpligt fartyg, antal fartyg som behövs, huvuddimensioner hos fartygen, propellerval och motorval, samt stabilitets och motståndsberäkningar. För att uppfylla den efterfrågade leveransen av råolja till Nynäshamn anses det nödvändigt att två fartyg byggs då storleken hos fartygen begränsas från hamnrestriktioner i Sverige. Fartygen som projekteras får båda en lastkapacitet på 150 000 ton och respektive fartyg förväntas transportera olja från Bandar Abbas i Iran till Nynäshamn, Sverige, inom loppet av en månad.

Övervikt hos hund är ett växande problem med en rapporterad incidens på 22-40 %. Tillståndet definieras som ett överskott av fettvävnad i kroppen, beroende på rubbad Energibalans. Överviktiga individer drabbas ofta av sekundära hälsoeffekter så som diabetes mellitus och insulinresistens, andningsbesvär, förhöjt blodtryck, ortopediska tillstånd och njurproblem. Överviktiga hundar har även kortare livslängd än normalviktiga hundar. Överviktiga hundar har abnormala lipoproteinvärden med högre plasmakoncentrationer av både triglycerider och kolesterol jämfört med normalviktiga hundar. De har också en rubbad balans av så kallade adipokiner som utsöndras av fettvävnaden.

Utfodringen av dagens tamhästar tillmötesgår allt för sällan hästens behov av långa ättider och korta uppehåll mellan de olika ätperioderna. Många hästar som får tillräckligt långa ättider ges ofta fri tillgång på grovfoder, vilket istället kan resultera i att hästarna hamnar i en positiv Energibalans och risken för att utveckla fetma ökar. Syftet med den här studien har därför varit att klargöra, och få underlag för rekommendationer kring hur hästens ättid, foderkonsumtion och ätbeteende påverkas då tillgängligheten till grovfodret försvåras med hjälp av småmaskiga hönät och grovfoderhäckar med trådgaller (?Matreducerare??). I studien användes åtta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhästar och fem ridhästar av halvblodstyp, med en genomsnittlig ålder på 14 år. Studien utfördes som ett changeover försök, där varje häst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönät, i matreducerare och direkt på golvet.

Bakgrund: Det finns många faktorer som är viktiga för att bygga upp och bibehålla ett starkt skelett. En belastande fysisk aktivitet, framförallt i ungdomsåren, har ett positivt samband med en ökad styrka i skelettet. Dock kan hög fysisk aktivitet kombinerat med en rad riskfaktorer istället leda till osteoporos och ökad risk för stressfrakturer. Stressfrakturer är vanligt bland idrottare och har sats i samband med riskfaktorer som ett lågt energiintag, många sprungna mil per vecka och ett lågt intag av kalcium och D-vitamin.Syfte: Syftet med studien var att undersöka energi- och näringsintaget hos idrottare som drabbats av stressfraktur samt vilken information de fått om kost vid träning.Metod: Totalt rekryterades sex personer varav fyra valde att fullfölja studien. Uppskattat energi och näringsintag undersöktes med hjälp av kosthistoriska intervjuer vilka sträckte sig en månad bakåt i tiden från intervjutillfället.

Projektet har genomförts som ett examensarbete i civilingenjörs utbildning med inriktning mot energi. Arbetet har genomförts vid New Bolidens smältverk, Rönnskärsverken, i Skelleftehamn.Syftet med detta examensarbete var att finna ett ekonomiskt mer optimalt körsätt på fumingverket med avseende på zink och energiproduktion samt förbättra dess samverkan med energicentralens energibehov. Största producenten av ånga och fjärrvärme på Rönnskärsverken är fumingverket.Olika driftförhållanden påverkar både produktionen av ånga och fjärrvärme. Tillgängligheten på zinkrik slagg samt reducerad ångproduktion vid tappning av slagg påverkar mest. Vid låg produktion av ånga i fumingverket och stor förbrukning på Rönnskär, samt stor konsumtion av fjärrvärme används oljepannor för att upprätthålla behovet.

I Skattkärr har en konstgräsplan projekterats med uppvärmning för att kunna användas vintertid då snö och kyla sätter stopp för aktiviteter på en ouppvärmd konstgräsplan. I Skattkärr finns inte möjligheten att ansluta anläggningen till ett fjärrvärmenätverk. Tekniken som valts för att värma planen är istället en typ av geoenergi där PVC-rör ligger under konstgräsplanens ytskikt. Intill planen finns totalt 31 borrhål. Ur borrhålen hämtas värmen från berget med kollektorslangar och leds ut till en rörslinga under planen.

Världens energiförbrukning ökar ständigt. Detta ger upphov till stora miljöproblem där klimatförändringen är ett av de största problemen. Hushållens energiförbrukning står idag för en betydande del av den totala energianvändningen. Det är därför viktigt att effektivisera hushållens energianvändning för att reducera deras påverkan på miljön. Vitvaror, som står för en stor del av hushållens energianvändning, har en stor potential att energieffektiviseras.

I denna studie utreds hur bränngas kan produceras via indirekt förgasning av biomassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersätta el och olja vid olika förbrukare på ett massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen västvärlden måste lösa detta århundrade är energiförsörjningen. Medallt hårdare krav på utsläpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara bränslen allt merintressanta. Biomassa och framförallt trä kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika långa transporter av fast biomassa bör resursen förädlas innan denanvänds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning är en erkändtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod där slutprodukten till exempel kan bli bränngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

SammanfattningÖver hela världen pågår arbetet med att lösa framtidens energiförsörjning. I Sverige tillverkarLantmännen ett förnyelsebart biodrivmedel i form av etanol via sitt dotterbolag Agroetanol.Lantmännens etanol tillverkas via fermentering av spannmål och processen lämnar efter sig ettantal biprodukter bland annat värme och koldioxid. Dessa biprodukter kan användas i sambandmed odling av alger och syftet med denna studie är att utreda om Lantmännen har någraförutsättningar att bedriva en lönsam algodling för biobränsleproduktion.Slutsatsen är att det utifrån nuvarande premisser inte finns några förutsättningar förLantmännen att i dagsläget starta en algodling för biobränsleproduktion. Den tekniskautvecklingen som krävs är att skördandet och bearbetningen av biomassan måste bli effektivare.Det är också viktigt att biprodukten kan utnyttjas till djurfoderproduktion eller något annat somger ekonomisk vinning. Ett noggrant urval av en passande algart krävs och det måste finnaspassande odlingssystem för storskalig odling att köpa, vilket inte är fallet idag.

Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en värmeverksanläggning. En betydande parameter för god driftgång är valet av bränsle. För rosterpannor eftersträvas en homogen och kontinuerlig bränslesammansättning för en säker drift. Vanligt förekommande är därför att blanda flera olika bränsletyper för att erhålla den önskade bränslesammansättningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjärrvärmenätet.

Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en värmeverksanläggning. En betydande parameter för god driftgång är valet av bränsle. För rosterpannor eftersträvas en homogen och kontinuerlig bränslesammansättning för en säker drift. Vanligt förekommande är därför att blanda flera olika bränsletyper för att erhålla den önskade bränslesammansättningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjärrvärmenätet.