GrÄgÄsen Àr en av de arter, bland de stora vÀxtÀtande fÄglarna, som orsakar skador inom jordbruket varje Är. För att effektivt kunna bedriva ett skadeförebyggande arbete och dÀrmed mildra konflikterna krÀvs kunskap om gÀssens ekologi. För att kunna förutsÀga betestryck och styra gÀssen i landskapet Àr kunskaper om vad som styr gÀssens val av födosöksplatser viktiga. Denna studie, som genomförts vid Kvismaren i NÀrke och Hornborgasjön i VÀstergötland, fokuserade pÄ att undersöka betydelsen av faktorer som kan pÄverka gÀssens Äkerval. De faktorer som studerades var 1) avstÄnd till övernattningsplats, 2) fÀltets storlek och avstÄnd till skogskant, 3) mÀnsklig störning och 4) odlad gröda.

SamhÀllet idag riktar sig mer och mer mot en av de stora miljöfrÄgorna - vad ska vÀrlden göra för att minska koldioxidutslÀppen? En början Àr att minska ner pÄ energikonsumtionen i hemmen men Àven industrier borde undersöka vad de kan förbÀttra. VÄra boenden och lokaler stÄr för en ganska stor del av det totala energianvÀndandet i Sverige. MÄlet med studien Àr att undersöka hur mycket energi en Àldre industrifastighet kan spara genom olika investeringar och ÄtgÀrder. Genom olika utredningar och berÀkningar presenteras olika alternativ pÄ besparingsÄtgÀrder. MÄnga Àldre byggnader borde ses över, var och vad de kan minska sin energikonsumtion pÄ.

I dagens samhÀlle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industrilÀnderna att minska sina utslÀpp med drygt fem procent i genomsnitt under Ären 2008-2012, jÀmfört med 1990 Ärs nivÄ. MÄlet om BegrÀnsad klimatpÄverkan Àr ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmÄl. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmÄlet pÄ den lokala nivÄn. För att kunna klara av energiförsörjningen och nÄ mÄlen mÄste landets energikonsumtion sÀnkas.

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄr för 40 % av Sveriges totala energianvÀndning och för cirka 50 % av den totala elanvÀndningen. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar allt högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader sÄvÀl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten Àr nÄgot byggindustrin strÀvar efter idag. Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trÀvillor utifrÄn modulbyggande. Syftet Àr att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krÀvs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trÀvillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

MiljöpÄverkan idag Àr ett faktum och stÀndigt kommer energieffektivare produkter, Àven hus. Idag byggs hus med fokus pÄ snÄl energianvÀndning för att minska pÄfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvÀndningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. LÄgenergihusen Àr en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lÄgenergihus Àr passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus.

Sammanfattning Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spÄr en framtid dÄ Sveriges klimat till större del prÀglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebÀra. SÄ vÀntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer pÄverka samhÀllet.Materialet studien bygger pÄ har inhÀmtats frÄn flera hÄll, men frÀmst kommer det frÄn SMHI, tidningsartiklar, rÀddningstjÀnster och kommuner. Sedan har en sammanstÀllning gjorts dÀr de identifierade hÀndelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien Àr avgrÀnsad till att endast inkludera hÀndelser under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti eftersom flest hÀndelser av intensivt regn bedöms intrÀffa dÄ.Resultatet visar stor geografisk spridning av intrÀffade regn, och liten kronologisk spridning.

Det hĂ€r examensarbetet Ă€r utfört pĂ„ uppdrag av Visualiseringscentrum i UmeĂ„. Syftet med studien har framför allt varit att fĂ„ svar pĂ„ tre frĂ„gor: • Finns det intresse och behov av att anvĂ€nda 3D visualisering vid kommunal planering och vĂ€gprojektering? • Finns det nĂ„gon teknik som, om det finns intresse och behov, kan anvĂ€ndas för att tillgodose de behoven? • Finns det nĂ„gra andra branscher dĂ€r 3D visualisering skulle vara intressant att anvĂ€nda? För att fĂ„ svar pĂ„ den första frĂ„gan har ett antal intervjuer av nyckelpersoner pĂ„ stadsbyggnadskontor, VĂ€gverket samt konsulter i bygg- och planeringsbranschen genomförts. Resultatet av dessa intervjuer visar att det finns ett intresse och ett antal tĂ€nkbara tillĂ€mpningar för 3D visualisering. Ett tĂ€nkbart anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€r i samband med offentliga visningar av planerade byggprojekt, vĂ€gar eller byggnader.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Syftet med detta examensarbete var att designa en ny serie till Nibes befintliga varumÀrke Contura. Nibe beskriver Conturas formsprÄk som rent, enkelt och feminint.Undersökningar om vad feminint formsprÄk betyder resulterade i en diskussion om att frÀmst designers och formgivare ej bör anvÀnda sig av orden feminint-/kvinnligt formsprÄk dÄ dessa ord stÀrker stereotypen om vad kvinnligt respektive manligt Àr.Under researchdelen var en infallsvinkel att tiden i framtiden kommer att vara Àn mer viktig. Att mÀnniskor, frÀmst i vÀstvÀrlden, kommer vilja ha mer tid utöver arbetet. Att fÄ mer tid till att vara hemma resulterar i mer fokus pÄ bostÀders utformande dÄ den boende vill ha ett trivsamt och personligt hem att vistas i. Utformningen av kaminen och andra produkter till hemmen blir viktiga dÄ de fÄr mer tid att betraktas av den/de boende.

Bakgrund: Den senaste tiden har en debatt blossat upp i media om huruvida det Àr rimligt att bostadsrÀttsföreningar fÄr tillÀmpa progressiva avskrivningar och om raka avskrivningar Àr ett bÀttre alternativ. BokföringsnÀmnden beslöt under vÄren Är 2014 att progressiva avskrivningar inte Àr en tillÀmplig avskrivningsmetod för byggnader. I media har mÄnga uttalat sig om vad detta kommer fÄ för effekt pÄ marknaden för bostadsrÀtter, men det har Ànnu inte utretts ur ett vetenskapligt perspektiv.Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med detta vetenskapliga perspektiv genom att analysera huruvida progressiva avskrivningar Àr en förutsÀttning för nyproduktion. I uppsatsen Àmnas Àven undersöka om detta skiljer mellan olika regioner i Sverige.Metod: För att besvara de i syftet stÀllda problemformuleringarna har en teoretisk modell utvecklats med grundantagandet att köpare av bostadsrÀtter ska vara indifferenta till vilken avskrivningsmetod som anvÀnds. Regler och praxis kring avskrivningar i bostadsrÀttsföreningar har kartlagts för att kunna ge modellen adekvat utformning.

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄr för 40 % av Sveriges totala energianvÀndning och för cirka 50 % av den totala elanvÀndningen. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar allt högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader sÄvÀl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten Àr nÄgot byggindustrin strÀvar efter idag. Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trÀvillor utifrÄn modulbyggande. Syftet Àr att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krÀvs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trÀvillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Investeringar krÀvs för att lantbruksföretagaren ska ha en möjlighet att följa utvecklingen och möjliggöra effektiviseringar i det dagliga arbetet pÄ gÄrden. För investeringar krÀvs kapital och ofta Àr lantbrukets investeringar kapitalkrÀvande. Det Àr maskiner och byggnader som behöver bytas ut, vilket kan slÄ hÄrt pÄ den redan pressade ekonomin. De senaste Ärens markpriser har stigit kraftigt vilket inneburit att bankerna varit villiga att lÄna ut mer kapital, eftersom gÄrdarna har haft möjlighet att sÀtta marken i sÀkerhet för lÄnen. MÄnga lantbruksföretag i Götaland drivs som kombinationsföretag och har bÄde skogs- och jordbruksproduktion som sina huvudsakliga produktionsgrenar. Alternativet för dessa företag Àr att anvÀnda inkomster frÄn skogsproduktionen till de kapitalkrÀvande investeringarna.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.