The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural Encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching.An important element of my study is to understand students' emotional experiences.

Att arbeta som distriktssköterska innebär att utöva en akademisk profession med ett fördjupat ansvar för att leda och utveckla omvårdnaden inom primärvården. En av distriktsköterskans arbetsuppgifter är att möta olika patienter. Varje möte är unikt. Målet för dessa möten är att kunna erbjuda bra och tillförlitlig vård, att bygga en relation mellan distriktssköterskan och patienten. Syftet med studien var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av vårdande och icke vårdande möten.

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhälle. En god kommunikation är en viktig aspekt i omvårdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en påfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan påverka kommunikationen och vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

Bakgrund. Forskningsgenomgången visade sårbarhet som ett kontextuellt fenomen i möte mellan kontrahenterna sjuksköterska och patient utan att själva essensen i begreppet klargjordes, vilket indikerar att det saknas kunskap om begreppet sårbarhet.Syftet. Studiens syfte var att beskriva essensen av begreppet sårbarhet i omvårdandens sociala kontext, det mänskliga mötet.Metoden. Metoderna har utgått från modellen för begreppsanalys av Segesten (2011) och innefattat en induktiv och deduktiv kvalitativ ansats.Resultatet. (Begrepps)analysen resulterade i följande fynd: mottaglig för att skadas, hjärtesår, själasår, skyddslös; modet att vara sårbar, mänsklig värdighet, lyhördhet; ett ovisst livshot, sveket mot omvårdnadens kärna, den tillintetgjorda identiteten; den djupt mänskliga existensen, önskan om oföränderlighet, riktning mot en definitiv förändring.Slutsatsen.

Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Abstract? Background: ?Breast?cancer is the?most?common cancer for?women,?with?over 8000?of?cancer?cases?per?year.?Surgery?is the?most?common form?of?treatment. Basis?of?illness?and?the?loss?of?a?breast?can?be a?big?trauma for the?individual?and?affect?many?aspects.?Aim: The?aim?of?this?study?was?to?investigate?health-related?quality?of?life?and?psychosocial?situation and the?need?for support and?care?for?women?who?undergone?a?mastectomy?with?or?without?reconstruction.?Method: The?study?design?was?a?descriptive?study?with?qualitative?approach.?The?selection?was?strategically?consisting?of?the?eight?women?from?five?cities?which?had?undergone?mastectomy?with?or?without?reconstruction. The?interviews?were?semi-structured?individual?that?analyzed?using? content?analysis.?Results:All?of?the?women?felt?that?the?body?changed?after?the?mastectomy.? Feelings?of?insecurity?and?discomfort?were?common.?Among?those?who?underwent?reconstruction?were?all?dissatisfied?with?the?results.

It is increasingly important for cities to attract visitors, potential new residents and businesses. Jönköping is one of the cities working with place marketing, a strategy that intends to mediate a positive image of the city, in order to accomplish just that.People often have a need to preserve the memory of a trip into something tangible. Anyone visiting Jönköping Encounters a souvenir choice, much like the one in many other cities. Linked to the idea of positive place marketing, our work aims to investigate how we as product developers can create a product that en¬hances the image of Jönköping based on the thought that all residents are con¬sig¬nors. Accordingly, we develop three different products from the residents' own image of the city.Our research questions are:Based on the photographs, what image of Jönköping do the ambassadors mediate of their own city?As designers, what in Jönköping's history versus the image of Jönköping today, can we seize in order to give products for visitors a sense of authenticity?As designers, how can we use knowledge of place branding in the development of souvenirs?We performed interviews within three different aspects: history, souvenirs and place branding, all focused on the city of Jönköping.

The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency ? structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory.Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions.

The purpose of this paper is to create increased understanding of how pupils learn statistics. This includes gaining insight into pupils' use of their own experience and group experience to help to get a better understanding of statistical problem solving. The study's research questions are about how pupils learn to work with data in tables and diagram and how pupils learn to work with measures.The theoretical framework consists of two approaches to studying learning. One approach is based on pupils? cognitive conditions, called set-befores, and the pupils' previous experiences, called met-befores.

Ickeheterosexuella har en sämre hälsa än heterosexuella, framför allt en sämre psykisk hälsa. Rädsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vård. Därmed påverkas också hälsan. När sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete är det därför viktigt att vårdrelationen utvecklas på ett så bra sätt som möjligt. En positiv vårdrelation är väsentlig för att patienten ska kunna uppnå hälsa.

The purpose of this study is to investigate the lived experiences and treatment of Muslim women in their Encounters with the social services. The primal themes for this study was: How does Muslim women experience the treatment of their case in the social services in a situation of need? How can the encounter and experience with the social services affect the clients trust in the social services?  What is the ideal treatment of women with a Muslim identity by the social services?The aim of this study was to investigate and capture the respondents lived perceptions and experiences with the social services, and thus the qualitative interview methodology was implemented to answer the research questions and hypotheses. Seven interviews with Muslim women were conducted in various districts of Stockholm, a city in northern Sweden. Five of the respondents were of ethnic Swedish origin and two were of other ethic origin.The results show that the majority of the respondents experienced a negative response at least once when in contact with the social services.

Background: Having chosen to take a degree in international business, we have had many opportunities to meet people from different cultures. These Encounters have, we believe, made our lives richer, but they have not always been problem-free. When different cultures come together, the differences inevitably become apparent. Being among friends, one can maybe laugh at these differences or it may be a good opportunity to get people to talk to each other, taking the time to explain why they do things a certain way. Being at work and experience these differences might not at all have the same ice-breaking effect - rather the opposite sometimes.

Ickeheterosexuella har en sämre hälsa än heterosexuella, framför allt en sämre psykisk hälsa. Rädsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vård. Därmed påverkas också hälsan. När sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete är det därför viktigt att vårdrelationen utvecklas på ett så bra sätt som möjligt. En positiv vårdrelation är väsentlig för att patienten ska kunna uppnå hälsa.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menas påtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigt närvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremål för diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ?rätt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden och misskännanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Abstract Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday Encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.) Författare: Anette Nilsson Bakgrund: Fokuserar på ?det nära? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler. Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter. Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan? Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning.