Bakgrund: Cerebral pares är ett samlingsnamn för ett följdtillstånd efter en skada i den omogna hjärnan med funktionsnedsättning som varierar mycket i symptom och svårighetsgrad som följd. Den motoriska funktionsnedsättningen påverkas bl.a. av avvikande tonus, nedsatt koordination, nedsatt balans och muskelsvaghet. Tidigare har det i Sverige varit en generell uppfattning att styrketräning med vikter m.m. inte är lämpligt för barn.

Denna undersökning har sin utgång i en designpedagogisk situation där fokus ligger kring frågan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt där en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? Frågeställningen syftar främst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. Sammanhållning är ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. Underfrågan är: Hur ser eleverna på en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? På motsvarande sätt är det intressant att se hur pedagogens roll kan påverkas av en utarbetad workshop.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Studiens deskriptiva syfte är att undersöka och kartlägga vinterfriluftslivsutbildningen på lärosäten i Sverige som utbildar lärare i idrott och hälsa. Frågeställningen till detta syfte är: Hur är vinterfriluftslivsutbildningen på lärosätena beskriven och utformad gällande innehåll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjällanläggning och ekonomi? Studiens syfte är även att ur ett analytiskt perspektiv och utifrån Bernsteins teorier jämföra lärosätenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. Frågeställningen till detta syfte är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lärosätenas vinterfriluftslivsutbildningar?Metod: Studien har en kvalitativ ansats då metodvalet är dokumentanalys.

Vår grundläggande forskningsfråga är om miljöproblemens centrala betydelse i samhället återspeglas i att de också får ökat genomslag i journalistiken. För att få ett hanterbart svar på frågan har vi gjort en jämförande studie av miljöjournalistiken i två ledande svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Vi har undersökt innehållet i de båda tidningarna under en vecka vart tionde år från 1952 till 2012. Under dessa veckor har vi analyserat alla artiklar som handlat om miljöfrågor. Vi har använt materialet från den kvantitativa studien för att kunna se eventuella skillnader och likheter i tidningarnas miljörapportering. Vi har även genomfört en kompletterande kvalitativ delstudie där fyra miljöreportrar, två från vardera tidning, har intervjuats.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett globalt bekymmer inom sjukvården.   MRSA kan bland annat orsaka sårinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjärninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan år 2004).  MRSA-smittspridning sker även utanför sjukhus, till exempel bland hushåll, dagis, skolan, äldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera människor utan symtom och det finns inte fullständigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA från kroppen.  Patienter med MRSA bör vårdas i isoleringsvård för att undvika smittspridning och underlätta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvård och längre behandlingstid.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas med MRSA i sjukvården.Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lästes genom flera gånger och kategorier skapades från meningsinnehållet.  Sedan sammanställdes innehållet med gemensamma nämnare från samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrån det.Resultat: Resultatet visar att patienter som vårdas med MRSA upplever att smittan har stor påverkan på vårdupplevelsen, och resultatet kunde därför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vården, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens känslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, Känslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social påverkan av MRSA, Vårdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden.Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvärldsansats för att fördjupa förståelsen för patienternas upplevelse.

Introduktion/bakgrund: På ett företag där det förekommer truckar skall personalen enligt lag använda truckskor som skyddsutrustning. I nuläget använder personalen inte sina truckskor på arbetstid eftersom de anses vara obekväma och öka deras besvär från kroppen. Det har visat sig i en rad olika studier att användandet av sulor i skorna kan reducera besvär ländrygg och nedre extremitet. Syfte: Syftet var att studera vilka effekter en individanpassad sula kan ge på arbetsrelaterade besvär i ländrygg, höft, knä eller fot, hos personal med stående arbete. Metod: Studien genomfördes som en Single-System Experimental Design (SSED) med ABA-design.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.

SammanfattningSyfte & frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetränings eventuella effekt på motoriken hos elever i år 2. Vi ville även titta närmare på hur barnens motorik påverkades utifrån förmågan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination. Metod Studien utfördes på en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestående av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i årskurs 2. Studien pågick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelseträning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfällen. Utvärdering skedde med hjälp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen. Resultat Resultaten visar att en förbättring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och även hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat är något mer oförändrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbättring på stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbättringar på de stationer som innefattar enskilda grundformer.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att via ett maximalt och ett submaximalt cykelergometertest (Ekblom-Bak test) ta reda på maximal syreupptagningsförmåga hos relativt friska kvinnor och män i åldern 65 ? 78 år, samt att se hur väl det submaximala mätvärdet korrelerade med det direkt uppmätta maximala värdet. Målsättningen var också att jämföra testvärdena mellan två separata förtest och ett eftertest efter en 6 veckors träningsperiod. Frågeställningar: (1) Vilken maximal syreupptagningsförmåga har relativt friska kvinnor och män i åldern 65 ? 77 år? (2) Hur väl korrelerar det beräknade VO2max-värdet från det submaximala cykelergometertestet med direkt syreupptagningsmätning från ett maximalt cykelergometertest i den aktuella åldersgruppen.

Sandvik står inför många nya utmaningar då världen globaliseras. Sandviks strategiska plan syftar till att nå världsklass inom verksamheten och värdeskapande för aktieägarna. Sandvik Mining and Construction Köping AB är i startfasen när det gäller förbättringsarbete och 5S. 5S står för sortera, systematisera, städa, standardisera och se till.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man genomför en förändring på bästa sätt och applicera det på implementeringen av 5S på Sandvik Mining and Construction Köping AB. Målet med examensarbetet är främst att göra en nulägesbeskrivning samt utveckla och arbeta efter framtagen arbetsmodell.

Haptoglobin är ett viktigt akutfasprotein hos nötkreatur och anses fungera som en bra inflammationsmarkör. Runt kalvning avviker haptoglobinvärdena korna uppvisar men studier som gjorts visar inga entydiga resultat. En del menar att de ej sett någon förändring efter kalvning medan andra studier visar en kraftig ökning i koncentration, vissa har till exempel sett värden över 0,5 g/l hos friska kor efter normal kalvning. Syftet med studien var därför att undersöka haptoglobinkoncentrationerna hos kor efter kalvning. Detta för att se om det finns några skillnader mellan friska kor före och efter kalvning, mellan friska och sjuka kor och mellan äldre kor och förstakalvare efter kalvning.

Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen.

Till stor del bygger samhällsplanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans vid en förändring är det viktigt att berörda känner delaktighet i processen samt att informationen är tydlig och begriplig även för den som inte är kunnig inom området. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för dess tänkta genomförande. För att de berörda fastighetsägarna ska kunna läsa och förstå hur de påverkas av en detaljplan måste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tänkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien är att få svar på i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrågor förekommer och om kraven i 2011 års Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar år 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner många gånger är bristfälliga eller saknas helt.