Under år 2011 började den nya skollagen i Sverige tillämpas. Lagen markerar på ett tydligare sätt att skolan ska ta hänsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hålla en given budget och det gör att lärartätheten inte är tillräckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lärarnas arbetstid går åt till att dokumentera eleverna. Det handlar då inte bara om kunskapsinhämtning utan exempelvis åtgärder för att stävja mobbing, elevens hälsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.

Bakgrund. Kostens sammansättning får en stor betydelse för boende i Sverige då de inte tillgodogör sig D-vitamin från solen i samma utsträckning som länder vid ekvatorn, speciellt vintertid. Hela 80 % av den intagna mängden D-vitamin absorberas i tarmen, ändå visar forskning på att brist föreligger i större utsträckning bland boende över 55 breddgraden.Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur troligt det är att boende i Sverige uppnår rekommenderat dagligt intag av D-vitamin.Metod. För att besvara syftet utfördes en internetbaserad kvantitativ studie, baserad på en frekvensenkät.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om det med sagans hjälp gick att utveckla elevernas värdegrund rörande vänskap samt att stimulera deras fantasi och kreativitet. Vi genomförde utvecklingsarbetet i två femteklasser i Bodens kommun, i samband med den sju veckor långa slutpraktiken. Varje vecka inledde vi med att muntligt berätta en saga som sedan blev basen för vänskapsarbetet, i anslutning till detta arbetade eleverna med text, bild och drama vilket syftade till att stimulera fantasi och kreativitet. För att kunna utläsa en utveckling angående vänskap använde vi oss av portfolio som eleverna själva tillverkade. När det gällde studiet av fantasi och kreativitet nyttjade vi oss av informella observationer under de olika projekten.

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas motivation till att tala, kunde öka genom övningar som var inriktade på att stärka elevernas självförtroende. Vi gjorde undersökningen i en klass där vi i samråd med handledaren valde ut sex elever att koncentrera oss på för att underlätta vårt arbete. Dessa sex elever intervjuades två gånger, i början och i slutet av vår undersökning. Eleverna jobbade under fem veckor med grupp- och personstärkande övningar och parallellt med dessa fick de även göra en talövning per vecka. Under hela vårt utvecklingsarbete observerade vi eleverna, och de fick även föra loggbok efter varje övningstillfälle.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Ronden är en benämning på en arbetsform som sedan länge använts på vårdavdelningar inom sjukhusen. Syftet med studien har varit att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid ronden på en onkologavdelning för att öka förståelsen för individuella uppfattningar om känslan av delaktighet hos patienten. Avdelningens patienter har delats in i en Röd respektive Blå grupp. Den Röda gruppen har fungerat som försöksgrupp för en ny metod att genomföra ronden på. Metoden har inneburit att patienterna i den Röda gruppen personligen varit närvarande under en så kallad socialrond.

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av matematikundervisning som bedrivs utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena.

Större delen av vårt arbete baseras på en vecka då vår lägenhet blev ett gömställe för Sara, efter att släktingar som hotat henne till livet, ännu en gång hittat henne. Idag är begreppet hedersmord något de flesta känner till. Dock har vi svårt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord, beror det på religion, kultur eller gamla seder? Vad är bakgrunden till att män dödar kvinnor för att upprätthålla en familjs heder? Vi vill belysa detta ämne och påvisa konsekvenser som drabbar de utsatta.

Instudering med självtestning leder till bättre retention, jämfört med återupprepad läsning (testeffekten). Studiens syfte var att (i) replikera testeffekten i en ekologiskt valid miljö (ii) jämföra tyst outtryckt självtestning mot uttryckt vid instudering med en veckas retentionsintervall (iii) undersöka om fokus och engagemang påverkar retentionen av det inlärda materialet. Sjuttiotre elever fick studera en text och sedan göra ett sluttest efter 1-2 minuter och igen efter en vecka. En grupp fick enbart återupprepat läsa materialet i fem faser, en annan läste och fick därefter testa sig skriftligt medan en tredje läste och testade sig tyst för sitt inre. En signifikant skillnad erhölls mellan testning vid instudering mot återupprepad läsning vid de båda sluttesten.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8).

Mitt examensarbete har utförts på uppdrag av ATEA/Exait i Luleå, för Coop Norrbotten. Målet med arbetet har varit att designa, implementera och dokumentera en ny, förbättrad nätverkslösning för Coop Norrbottens butiker, samt att konstruera en detaljerad utrullningsplan för implementation i produktionsmiljö med minimala driftstopp. Min handledare på ATEA var Leif Häggström, seniorkonsult och specialist på brandväggar och nätverkssäkerhet. Jag har även arbetat nära den huvudansvarige för IT på Coop Norrbottens huvudkontor i Luleå; Per-Ola Björnfot.Kraven som fanns på den nya designen från Coop Norrbottens sida var att säkerheten på nätverket skulle förbättras avsevärt, och att strukturen även skulle göras mer modulär och resurseffektiv. Den utrustning som initialt var tillgänglig för designen var den som redan fanns i drift ute på Coops affärer: ?1x Cisco 1811 Integrated Services Router?1x 3Com 3226 L3 access-switch?1x HP Procurve 1800 PoE-switch?2x Trådlösa accesspunkter från Trapeze (Juniper)Utgångspunkten var, som nämnts ovan, att designen skulle baseras enbart på befintlig utrustning.

Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den.