I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Inledning: Mycket diskussion har förts kring nedskrivningsprövningen av goodwill och de tydliga element av subjektivitet och bedömning som den präglas av. Då mer subjektivitet kännetecknar värderingen av goodwill än andra tillgångsposter leder det till att ledningen kan påverka nedskrivningen i större utsträckning än vad gäller nedskrivningen av andra tillgångar. Syfte: Studien syftar till att jämföra en teoretiskt framräknad diskonteringsränta och företagens egna diskonteringsränta, och en eventuell skillnad mellan dessa diskonteringsräntor. Ett antal förklaringsvariabler kommer undersökas för att se om dessa kan förklara en eventuell differens.Metod: I studien har en kvantitativ undersökningsmetod använts där redovisningsmässiga siffror har hämtas in samt studerats med hjälp av CAPM-modellen.Analys och slutsats: Analysen fastställer att det förekommer en skillnad mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta. Studiens slutsats är att det som är mest bidragande till de kraftiga skillnaderna mellan diskonteringsräntorna är utformningen av IAS 36. Detta beror till största del på att värderingen av goodwill baseras på osäkra antaganden och bedömningar. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie men över en längre tidsperiod eller undersöka andra faktorer i nedskrivningsprövningen än diskonteringsräntan.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i matematik inom grundskolan. Vi har undersökt hur en ämnesintegration kan se ut och vilka konsekvenser den kan ge. Datainsamlingen genomfördes utifrån intervjuer som var av halvstrukturerad form. Undersökningen genomfördes på en skola som använder sig av ämnesintegration som ett kontinuerligt inslag i matematikundervisningen. Samarbetet leds av en matematiklärare och en danslärare, även rektorn på skolan utgör en del av samarbetet.

Syftet med denna studie var att klargöra eventuellt samband mellan nutrition och trycksår genom att söka svar på de tre frågorna: Har nutritionen någon betydelse för uppkomst och läkning av trycksår? Vilka näringsämnen behövs för att förhind-ra uppkomsten och främja läkningen av trycksår? Finns de något samband mellan malnutrition och/eller ätsvårigheter och trycksår? Metoden för denna litteraturstu-die innefattade systematisk databassökning och manuell sökning av artiklar från referenslistor. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskning i ämnet har analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i följande fyra tema: Nutri-tionens betydelse, energiintagets betydelse, vitaminers och mineralers betydelse samt bifynd. Analysen indikerar på samband mellan förbättrad nutrition och både minskad incidens och förbättrad läkning av trycksår..

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvägledarens eventuella samarbete med elevvården. En av anledningarna till att jag valt detta tema är att det finns så lite skrivet om Syv integrerat med elevvården. Jag ställer bland annat följande frågor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur ställer man sig som Syv till det elevvårdande arbetet? Svaren till dessa frågor har jag samanställt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till är att eleverna har en hel del förändringar framför sig som bör bejakas av relevant personal på skolan..

Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av närhet i en relation och hur denna närhet påverkar hur kunder upplever levererad tjänstekvalitet. Detta har gjorts med utgångspunkt i bland annat Grönroos teori angående uppfattad tjänstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begränsats till att främst undersöka sociala relationer mellan kund och säljare. Detta har genomförts via en enkät utskickad till handläggare på Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius & Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjänstekvaliteten som god, men tvärt emot förväntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handläggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan på uppfattad tjänstekvalitet.Nyckelord: Tjänstekvalitet, tjänstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, närhet i relationer..

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är: Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna?I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel.

Denna undersökning fokuserar på huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lärare disciplinerar elever i grundskolans senare år. Den teoretiska utgångspunkten visar att pojkar i större grad än flickor dominerar i klassrummet. Detta visas bland annat i talutrymmet, lärarinteraktionen samt i disciplineringssituationerna. Studier visar att flickor och pojkar har olika sätt att interagera i skolan, både med läraren och med andra elever. Läroplanen (Lpo 94) säger att lärare ska motverka de traditionella könsmönstren.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något samband mellan dialekter och åhörarnas förväntningar på identitet hos den dialekttalande. Är våra förväntningar så hårt inpräntade av tidigare erfarenheter att vi analyserar en person, och dömer den enbart med hjälp av personens dialekt? Frågeställningarna blev följande: hur ser intervjupersonerna på sin egen dialekt? På vilket sätt påverkas intervjupersonen av de olika dialekterna samt vilka förutfattade meningar, sedan tidigare erfarenheter, om dialektbrukarens identitet går att finna hos dessa intervjupersoner? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika huvudteman. Urvalet bestod av tolv intervjupersoner i åldrarna 20-30 år. Intervjuerna varade mellan 30-40 minuter.

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhållande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband också förekom på en grupp kontorsanställda. Populationen bestod av kommunanställda på två kommuner, sammanlagt skickades enkäten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkäter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet.

Syftete med denna studie var att ta reda på om det finns samband mellan gymanvändares kroppsnöjdhet, självobjektifiering, självkänsla och träningsvanor och om sambanden skiljer sig beroende på kön. I studien deltog 64 män och 46 kvinnor. Det framgick att varken självobjektifiering, kroppsnöjdhet eller självkänsla signifikant korrelerade med träningsvanor (träningsmängd). Vidare visades att ju högre självobjektifiering som rapporterades desto lägre var kroppsnöjdheten och att ju högre självkänslan skattades desto mindre var självobjektifieringen. Hög självkänsla var dessutom förknippad med hög kroppsnöjdhet.

I Västerbotten täcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kärnved, men anledningen till detta är fortfarande oklar. Det antas dock innebära fördelar att bilda denna typ av ved. Kärnved består av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehåller levande celler. Kärnveden innehåller även olika typer av extraktivämnen samt fenoler.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersättning i förhållande till resterande koncernledning. Studiens syfte är att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersättning och företagets resultat vad gäller värde och lönsamhet. Studien bygger på teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frågan om samband existerar har en kvantitativ metod använts. Data har sedan analyserats med hjälp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan Morningstars rating och framtida avkastning, samt om detta skiljer sig åt i olika börsklimat.Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod då vi har samlat in sekundärdata från dagstidningar och Internet. Den insamlade sekundärdatan kommer att ligga till grund för empirin då vi testar sambanden mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den effektiva marknadshypotesen och kapitalmarknadslinjen. Teorin grundas även på tidigare studier av bland annat Morey (2003). Empiri: Med hjälp av statistikprogrammet SPSS undersöker vi korrelationen mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk.

Sverige har sju stycken tingsrätter har blivit utsedda till att behandla sjörättsmål. Sjörättsmål innebär antingen tvister eller brottmål med anknytning till sjöfarten på svenskt territorium.Syftet var att kartlägga och redogöra avgjorda brottmål och tvistemål hos sjörättsdomstolarna över tid. Studiens frågeställningar fokuserade på typer av mål, skillnader mellan domstolar och förändring över tid. Studien fördjupade sig i domar rörande handelssjöfarten.Som metod valdes litteraturstudie och vid uppföljande frågor gjordes intervjuer med myndigheter och sakkunniga. Litteraturen i denna studie var de 153 domarna som meddelades mellan 2009 och 2013.Av alla domarna var det fem tvistemål och 148 brottmålsdomar, om 13 olika rubriceringar.