Detta examensarbete handlar om miljöcertifiering i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur miljöcertifiering av skolor går till. En specifik skola har studerats och jag har undersökt om den specifika skolan når upp till målet med miljöcertifieringen, att skapa en bättre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhällsmedborgare. Arbetet består av en litteraturstudie och en intervjustudie. För att erhålla utmärkelsen Grön Flagg, att bli miljöcertifierad, krävs att skolan gör en anmälan till organisationen Håll Sverige Rent, arbetar för att förbättra miljön genom att följa vissa riktlinjer och principer och slutligen lämnar in en rapport där resultaten redovisas.

Skolverket anser att grunden i integrationen mellan de båda skolformerna förskola och skola nu är lagd och det är dags att bygga vidare. I denna grund påtalar dock Skolverket att det har skett en ?skolifiering? av förskoleklassen. Med tanke på detta är syftet med studien att studera pedagogers syn på förskoleklassens verksamhet med speciellt fokus på lek. Att beskriva vad en ?skolifiering? av förskoleklassen har betytt och eventuellt kommer att betyda för lärandet och leken i de lägre åldrarna, anser vi som skribenter kan leda till att en integration mellan de bägge skolformerna förskola och skola inte bör ske på någons bekostnad.

Organisationsförändringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat på att framgångsrika förändringsarbeten måste innefatta en större del av företagens anställda. Den här undersökningen handlar om att genom en fallstudie på En skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anställda inte deltar mer aktivt i organisationsförändringar.I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anställda. Intervjuerna sammanställs och analyseras utifrån tio påståenden vilka är baserade på tidigare forskning om strukturella, relationella och samhälleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförändringar.Undersökningens resultat visar på att sex av tio påståenden inte stämmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anställda uppfattar dessa påståenden. En möjlig förklaring till detta är att undersökningen till skillnad från tidigare kvantitativ forskning har visat på att påståendena är en förenkling av verkligheten och inte går att generalisera till den undersökta skolans organisation..

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger väldigt mycket på svaga elever och att särbegåvade elever inte får samma stöd utifrån sina behov. I lärarutbildningen är det här ett område som oftast inte får något utrymme. Särbegåvade elevers situation i skolan är ett område som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att ämnet inte är uppe för diskussion i lärargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstå hur lärare bemöter och undervisar särbegåvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Detta examensarbete är en studie om danslärares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förändras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslärare förändrar sitt sätt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas ålder samt hur danserfarna eleverna är. Uppsatsen behandlar danslärares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma danslärare. Litteraturen behandlar förklaringar av dansläraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslärarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslärare.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förväntningar skolans företrädare har på APU och vad närlingslivets företrädare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och näringslivet, närlingslivets organisering och dess synsätt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkäter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag där elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förväntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrågade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar från dagsschema till total avsaknad av organisering. Synsättet på APU varierar beroende på vilken personalkategori personen tillhör.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

A qualitative study of a senior high school staff's perceptions and experiences during a process of alteration..

SammanfattningI dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare.

Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på En skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning.

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"En skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering.

Kursplanen för ämnet Idrott och hälsa är luddig och ger lärarna mycket tolkningsutrymme, något som resulterar i att undervisningen blir olika från skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att eleverna lämnar grundskolan med skillnader i både kunskap och färdighet. Det mest omdiskuterade området under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, både dess vara eller icke vara samt hur det är formulerat i kursplanen.Idrottsämnets hälsodel är olika för olika lärare, några anser att aktivitet och hälsa går hand i hand medan andra anser att hälsodelen är ett litet moment där eleverna arbetar självständigt och skriver ett arbete om något hälsorelaterat.Betygssättning och bedömning skiljer sig från lärare till lärare, allt för att kursplanen inte klargör hur något av det bör göras. Får man t.ex. ha en orienteringstävling där man måste ta ett visst antal kontroller för att bli godkänd, eller hur ska man annars se om en elev uppnår målet för orientering?.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.