Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på En skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?En skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

SAMMANFATTNINGUnder det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats väldigt mycket om integrering av grundsärskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt ämne i många år blev vi uppmärksamma och nyfikna på vad lärare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. Vårt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlägga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsärskolan. Vi har tittat på vad forskning och vad skollag och läroplan menar och anser om En skola för alla där integrering äger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, på En skola i vardera av de tre kommunerna.

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger i de tidiga årskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poängterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det är ett vanligt problem inom dagens skola och många klasser har utagerande barn som påverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, där jag ställt frågor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tänker på, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrån studien visar på att pedagogerna främst poängterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.

Vår studie syftar till att studera två lärares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstämmighet. Studien genomfördes i två skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan är prisbelönt för sin språksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara våra frågeställningar som ärHur skapar lärarna interaktionsutrymme för eleverna genom användning av slutna, öppna och autentiska frågor?, Vilken respons får eleverna på sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan En skola med språkinriktning och en traditionell skola med avseende på fråga 1 och 2? Resultaten visar att läraren står för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.

Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i dEn skola där man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med idrott där de kan vara för sig själva.

Under de senaste hundra åren har skolan förändrats från att ha varit en skola för vissa till att bli En skola för alla. I och med denna förändring har synen på elever förändrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregående som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebär att eleven i största möjliga utsträckning ska få sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lärande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frågan för oss blir då: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

Som lärare i grundskolan är kontakten med föräldrar nästintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstå. Syftet med vår studie är att få kunskap om och förståelse för relationen ur ett lärarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrån fyra olika principer, varav två av principerna förklarar vi mer grundligt. För att få veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk återblick för att kunna se hur utvecklingen har skett från 1940-talet fram till idag.

Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det både ur pedagog- respektive föräldraperspektiv. Finns det ett väl fungerande samarbete eller är det något man vill förändra? Vi ville också ta reda på om föräldrars och pedagogers bild stämmer överens om hur samarbete kan gå till och om man är beredd att mötas med tillgång och efterfrågan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger på att det är samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop därför är det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.

Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera.

Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbetar och samarbetar för att öka känslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, främst från forna Jugoslavien. I uppsatsen får lärare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det område de är verksamma. För att få kunskap kring ämnet, väljer man att arbeta utifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fält och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhället och social integration präglar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i En skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med inkludering.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på inkludering av elever i grundskolan och vad de har för åsikter kring begreppet. Huvudfrågorna som studien grundade sig på var vad lärare ansåg om bristen på förändringar i skolan, hur de själva skulle vilja nå En skola för alla samt om de ansåg att full inkludering är någonting eftersträvansvärt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, där dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut så. Datamaterialet insamlades med hjälp av intervjuer med sex lärare. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjälp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstämmighet bland informanterna. De anser att full inkludering är ett mål att sträva emot.

Folkhälsovetenskapligt program.