AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

AbstractInstitution: LUT, LärarutbildningenKurs: AUO3 Allmänt utbildningsområdeTermin: Höstterminen 2007Titel: Lärare och elevers upplevelser av mobbning på en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jämföra elevers och lärares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkätundersökning).Material: Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, tidigare forskning, rapporter från skolverket.Resultat: Lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen på den specifika skolan stämmer i vissa fall bra in på den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. Både den tidigare forskningen och undersökningen på den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning är ett problem på deras skola än vad lärarna gör. Båda undersökningarna visar också att lärarna anser att mobbning förekommer i högre grad än vad eleverna gör. Jämför man lärarnas och elevernas svar i enkätundersökningen finns det skillnader som tyder på att lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på skolan ibland är olika. Skillnaderna i procentsatserna av lärarnas och elevernas svar är dock på vissa ställen relativt små.

Denna studie handlar om läsinlärning och läsutveckling. Syftet med arbetet äratt ta reda på hur olika lärare på En skola arbetar med läsinlärning och vad degör för att utveckla elevers läsförmåga i förskoleklass till år 5. Metoden ochmaterialet som används är enkäter, observationer och intervjuer av utvaldalärare på En skola. Resultatet visar att lärarna har olika synsätt på läsning ochanvänder olika läsinlärningsmetoder i sitt arbete. Lärarna i undersökningenser olika på läsutveckling och de har inget specifikt samarbete i lärarlagen.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit omtvistad under flera år. Vi examineras ut i en mångkulturell skola där många elever är flerspråkiga. Tanken vi fick var att det kanske är svårt att se om de eleverna har en läs- och skrivsvårighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgå för att ge bästa möjliga hjälp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel samt ett fåtal observationer.

Alla har rätt till En skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject.

Uppsatsen är genomförd utifrån hermeneutikens kvalitativa metod, där vår förhoppning har varit att uppnå en ökad förståelse kring pedagogernas förhållningssätt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare på de besökta skolorna har för förhållningssätt till integration i skolan utifrån två perspektiv svenskhet kontra mångfald. Studien genomfördes men hjälp av intervjufrågor eftersom respondenterna då ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring ämnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie är att språket är en viktig beståndsdel i integrering avelever oavsett om det är en mångkulturell skola, En skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, En skola med elever med få kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha någon betydelse när det gäller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvärdig oavsett om det är en elev med annan bakgrund än svensk eller en elev med svensk bakgrund.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssätt i svensk grundskola. Målet med undersökningen är att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och En skola för alla. Syftet med arbetet är att undersöka vilka arbetssätt specialpedagoger använder för att omsätta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbättra möjligheterna för elever i behov av särskilt stöd. I litteraturgenomgången belyses tidigare forskning med fokus på En skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning på elever i behov av särskilt stöd och specialundervisning.

Syftet med vårt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola använder för att förbättra elevers muntliga framställning. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i åldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i ämnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kände snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vår utbildning och den amerikanska skolan beträffande elevernas vilja att tala.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielärare arbetar för att gymnasieskolan ska vara En skola för alla, med fokus på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord på livsvärldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare, varav tre undervisade på studieförberedande/yrkesinriktade program och tre på individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lärarna är dock att de strävar efter att skapa En skola för alla, och även om skolans resurser idag är knappa så försöker lärarna göra sitt bästa för att nå det målet.

Idag är engelska ett världsspråk som talas i större delen av världen. I Sverige och övriga västvärlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska språket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlärning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andraspråk för våra barn. Litteraturgenomgången behandlar barns tidiga språkutveckling, positiva och negativa aspekter med flerspråkighet, flerspråkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger på En skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen på En skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhållningssätt till engelskundervisning i tidig ålder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmål. Det poängterades dock att det måste ske på ett lustfyllt sätt och med leken i centrum, vilket även observationerna visade..

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på varför föräldrar väljer att sätta sina barn på montessoriskola. Jag skulle även vilja veta varför de valde just den montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika. För att göra det här arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat två barns föräldrar från vardera skola. Det var föräldrar till en flicka och en pojke i skolår 1. Skolorna låg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jämföras med varandra. Jag valde En skola i en by, En skola i en stad och En skola i ett ekonomiskt välbärgat samhälle.