Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. Forskningsfrågorna är: vad innebär samverkan för verksamma lärare? Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 har? Studien består av en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna främst om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser.

This essay deals with the issue how to define the concept successful school and what ingredients it includes. To aim this task I have interviewed four principals at upper secondary schools, two placed in community schools and the other two working for non-community schools. We have discussed how the principals define a successful school, whether they believe that the principal has a major part in contributing to the schools success or not and further if they think that schools have anything in common with private companies.The principals all agreed on what components they believe a successful school consists of, that is good school results from the pupils, a high comfort level for the pupils at school, professional management from the principal and a high level of young people who wants to attend the particular school.Further I have studied Swedish and foreign research in the area of successful schools and management in schools to get at good background in this matter..

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärare i två städer i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lärare intervjuades gällande deras syn på bland annat koncentrationssvårigheter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvårigheter var minimal på skola A. Tre av fyra lärare förespråkade en undervisningsform som gick ut på att elever med koncentrationssvårigheter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lärarna på skola A bedrev en undervisning där alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet på skola B visade att alla fyra lärare arbetar på ett sådant sätt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

Den fysiska miljön är viktig när vi vill skapa En skola som är lämplig att möta alla elever. Denna undersökning försöker ta reda på vilka krafter som styr utformandet av en ny skola. Genom intervjuer kartläggs projekteringen av fyra nybyggda skolor. Genom fältstudier granskas också slutresultatet, det vill säga den färdiga skolan. En arkitekt intervjuas och en pågående projektering av en skolombyggnad studeras.

Det svenska samhället bygger på demokratiska principer om allas lika rättigheter. I de demokratiska värdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhället. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska människans syn på ett samhälle där alla människor ses som tillgångar till det gemensamma, och där olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera på den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar på tankarna att vi ska skapa ?En skola för alla?, alltså En skola där alla elever ska kunna känna samvaro och deltagande.

Syftet med vår studie är att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förståelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. Upplägget i vårt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lämnade vi ut en enkät därefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vår studie på en F-5-skola och en F-6-skola i Luleå och Sundsvalls kommun. Vår studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

Vi har valt att titta på om familj, skola och fritid kan hjälpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen är att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och på fritid. För att få djupare information har vi använt oss av kvalitativ metod. För att få en djupare förståelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och föräldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt använt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat två ungdomar, en skolkurator samt svar på två frågor från vår b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord.

I den här rapporten undersöks en kommuns, En skolas, sex klasslärares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptäckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lärare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivå. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lärarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av En skola som varit under statens huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot En skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag.

Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer medvårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebär även En skola för elever med funktionshinder som ADHD.Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungeranderelation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsatsgenom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation..

Vi ställer oss frågan hur visionen om En skola för alla ska uppnås med tanke på alla elevers olikheter. Syftet i denna studie är att studera tillfällen då lärarna eventuellt upplever inkludering svårt. Genom att studera lärares uppfattningar och deras tillvägagångssätt i mötet med alla elevers olika förutsättningar och behov och vilka tänkbara svårigheter som kan tillkomma, vill vi framhålla läraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsättningar. Vi fann i våra delstudier att det finns svårigheter att inkludera alla elever i en sammanhållen undervisning med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och då med avsikt att skapa bättre förutsättningar för eleven att nå kunskapsmålen.

Följande rapport är en dokumentation och utvärdering av värdegrundsarbetet på Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med Värdegrundscentrum i Umeå, Skolverket och Luleå tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och längre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. Främst har arbetet syftat till att främja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. Utvärderingen har utförts i form av enkäter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Syftet med det här arbetet är att belysa modersmålslärares uppfattningar om hur två skolors sätt att organisera modersmålsundervisning påverkar elevers möjligheter att nå kursmålen i modersmål samt elevers motivation att lära sig det egna språket och kulturen och hur detta avspeglar sig i självbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmålslärare på två kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmålsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmålsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvåspråkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar på att modersmålslärarna på skola A finner det vara svårt att nå alla kursmålen med skola A:s nuvarande organisationsform. Modersmålslärarna på skola B anser att den tvåspråkiga undervisningsformen bidrar till en positiv måluppfyllnad för eleverna. Modersmålslärarna på skola A menar modersmålsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter på elevernas motivation att lära sig språket och kulturen, medan modersmålslärarna på skola B upplever att eleverna påverkas positivt i sin drivkraft att lära sig språket och kulturen.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på En skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om dEn skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.