Syfte: Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är syftet med studien att ta reda på hur förskollärare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergången mellan de två verksamheterna, när det gäller samverkan kring de barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Forskningsfokus ligger på de formella och informella möten som sker inför skolstarten. Frågeställningarna som studien utgår från är:? Hur upplever förskollärarna från förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergången mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollärarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av särskilt stöd i nuläget?? Finns det något förskollärarna från förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förändra i samverkan, i så fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgår från fenomenologin där förskollärarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergången mellan förskola respektive skola fungerar, när det gäller samverkan kring barn som anses vara i behov av särskilt stöd, studeras.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning, där self-report används som teknik för att göra undersökningen. Self-report består i en öppen fråga, som kompletteras med studiens tre frågeställningar som utgångspunkt.

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle.

A variety of demands have to be considered in the design of a new opera house in Galärvarvet. All possible viewpoints are important to be aware of, as is the need for the new building to be a contrast to the already existing opera house in Stockholm. The restricted site also makes a multitude of demands on the building's design.By rationalizing the layout and structure and also by making the footprint smaller, the complex building of over 30 000 square meters can be fitted and blended into the existing physical context. Unlike the existing opera house in Stockholm, the new opera house shows the rationality and the advanced technology that lies behind the scenes and becomes the character of the entire building. Through the dynamic façade, the new opera can convey any character it so desires, just like scenes do through different settings.

Sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats mycket under de senaste 100 åren. Från att vara något man inte talade om till något som vi diskuterar öppet och kan hitta information om överallt. Just den här tillgången till information som dagens ungdomar har, gör sex- och samlevnadsundervisningen på skolan ännu viktigare. Men sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut i olika länder. I denna studie så görs en jämförelse genom en enkätundersökning och elevintervjuer mellan 2 skolor i Sverige (en kommunalskola och en friskola) och 1 kommunal skola i England för att kunna jämföra vad dagens ungdomar upplever att de lär sig under sin sex-och samlevnadsundervisning, vilka undervisningsmetoder lärarna använder sig av och hur ungdomarna hade förändrat undervisningen om de hade haft chansen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har även varit av intresse att se vilka förväntningar det finns på användningen av Smartboarden. Metoden som användes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes på en skola och en förskola. Det är tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frågeställningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett användningsområde.

Studien visar att autistiska barn behöver hjälp med att förstå sin värld och bli förstådda därför är pedagogers arbete och förhållningsätt grundläggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, här har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tålamod när man arbetar. Pedagogerna och skolledaren är ense om att skolan är en möte plats för alla samt att varje barn har rätt till att påverka sin undervisning och känna gemenskap i skolan..

Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det.

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att få förståelse för hur lärare respektive specialpedagoger ser på barn i socioemotionella svårigheter, dels att undersöka om socioemotionella svårigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville också belysa om samverkan mellan hem och skola är en förutsättning för att komma till rätta med elevens problem.För att kunna nå denna förståelse har vi använt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lärare respektive tre specialpedagoger på två skolor. Forskningsfrågorna i uppsatsen är:Hur ser lärare respektive specialpedagoger på elever i socioemotionella svårigheter?Kan elevers socioemotionella svårigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svårigheter?Vårt resultat visar att synen som lärare respektive specialpedagoger har på barn i socioemotionella svårigheter är att det i första hand handlar om utagerande beteende.Vår undersökning visar också att barn i socioemotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare på hur viktigt det är med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rätta med en elevs problem..

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Vi har gjort en undersökning där vi studerat värdegrundsbegreppet. Syftet var att undersöka hur en skola arbetar för att uppnå en god värdegrund hos eleverna. De frågor vi ville få besvarade var, vilket innehåll ger pedagogerna begreppet värdegrund samt hur och när pedagogerna arbetar med värdegrunden. I arbetets bakgrund har vi studerat litteratur som behandlar värdegrundsbegreppet. Som undersökningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgångsfaktor. Tre frågeställningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna på motivation i skolan, (b) hur ser eleverna på deras framtida väg till framgång samt (c) ser eleverna andra vägar till framgång utöver den väg som skola och utbildning erbjuder och hur påverkar detta deras motivation att prestera i skolan? Då syftet är av en tydlig subjektiv karaktär, har en kvalitativ metod och teknik tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av två teman; motivation och vägar till framgång. Dessa två ämnesområden innehåller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, på en specifik skola, om bakgrundsmusik på lektioner i idrott och hälsa. Vi ville även se om valet av musik har någon betydelse för elevernas inställning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lärarna använder sig den musikanläggning som fanns i idrottssalen. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkäter, som delades ut till samtliga elever i årskurs nio på en skola i Uppsala. Med enkäterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan påverka under en lektion i idrott och hälsa.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhämta en djupgående insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av händelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att få kunskap om vad kommunens företrädare och pedagoger tyckte och tänkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer.