LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

FrÄn massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lÀrare Àr vi nÄgra av de i samhÀllet som i framtiden kommer beröras av den. Det Àr dÀrför aktuellt att titta pÄ hur den ser ut. Vilka aktörer Àr det som pratar om skolans kvalitet och lÀrarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbÀttra Sveriges skolresultat. Medias roll Àr av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrÄn media. Viktigt för vÄr undersökning har varit hur sprÄket ger betydelse och konstruerar gemensamma förestÀllningar om skolan.

Att anvÀnda sig utav internet har i dag blivit en sjÀlvklarhet, dagens information och kommunikationsteknologi har öppnat vÀrldar som tidigare var helt okÀnda. I denna utveckling har nya former utav mobbing och krÀnkningar vuxit fram. Teknologin, sociala medier och den ökade tillgÀngligheten har bidragit till en större öppenhet, grÀnsöverskridande arbete och lÀrande samt ökat tillgÀngligheten för sociala relationer, men hÀr identifieras Àven en baksida. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning som har utförts i form av en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i tvÄ steg vart efter ett manuellt artikelurval har gjorts.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa i Àmnet samt att skapa en bild över vad hÀlsa Àr för dem. Jag valde tvÄ olika skolor, skolorna Àr relativt nÀrliggande men ligger i olika kommuner. En skola ligger i Stockholms kommun, den andra i norrförort till Stockholm.Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fyra utbildade lÀrare har jag intervjuat. Alla var de behöriga frÄn förskoleklass upp till Ärskurs nio. TvÄ av lÀrarna undervisade bÄde de yngre och Àldre Äldrarna.

This dissertation was made since we wanted to investigate the conception called quality within the school sector. What it means and if there is something that can give an explanation of how they  at look at the conception within the school sector. This will be the benchmark through the dissertation, trying to find out the most important things which might be equal to quality within the school.To find the answers of our questions we will read literature according to the subject. To get an increased understanding we will interview some people within the school efficacy, and give students a survey to fill in.The most important results from our investigation is to look at everything in its entirety, not only look at what grades students get. Even though this the most narrated sign of quality.

Bakgrund. Under början av 1980-talet upplevde en del av oss som var lÀrare dÄ att skolmiljön var gemytlig och att vi hade stor frihet. Vi som arbetade i skolan kÀnde att vi fick det vi behövde i form av tid och material. Under 80-talets senare del och början av 90-talet började skolklimatet hÄrdna. Klasser slogs ihop, tiden började bli knapp och det infördes köpstopp med jÀmna mellanrum.

Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbÀst nÀr det gÀller deras sociala samt kunskapsmÀssiga fÀrdigheter. För att uppnÄ detta syfte sÄ harjag utgÄtt ifrÄn tre centrala frÄgor som alla Àr viktiga för att kunna förstÄ de olika faktorer sompÄverkar dessa elevers skolgÄng. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jÀmförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvÀnt mig av i denna frÄga Àr det sÄ kallade dilemmaperspektivet, dÀr man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion Àn framhÀver ett enskilt svar eller lösning.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal, elever och nÄgra förÀldrar pÄ StÄnga skola uppfattar att skolan kan stÀrka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk trÀning) som metod. Studien bygger pÄ skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgÄngen definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som frÀmjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer samt enkÀtinsamlingar som utfördes i samband med ett besök pÄ StÄnga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap Àr viktigt, men huruvida det stÀrker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat pÄvisas mer Àn som en observerbar förÀndring gÀllande elevernas förhÄllningssÀtt, beteende och bemötande..

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser pÄ specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, dÀr jag var pÄ en skola i staden Nakuru. DÀr genomförde jag intervjuer med lÀrare samt samlade pÄ mig material. Syftet med studien Àr att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen pÄ barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lÀrare som undervisade i olika Ärskurser.

Syftet med studien var att undersöka grundskolans tobakspolicy i Hallands lÀn, detta med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: om grundskolorna i Hallands lÀn hade en dokumenterad skriven tobakspolicy samt om tobakspolicydokumenten var utformade utifrÄn statens folkhÀlsoinstituts rekommendationer kring vad som bör ingÄ i ett policydokument gÀllande tobak. Resultatet av studien visade att 33 av 49 tillfrÄgade skolor angav att de hade ett policydokument innehÄllande tobak. 3 av 49 skolor svarade att dem inte hade nÄgon policy pÄ omrÄdet och 13 av 49 svarade inte pÄ förfrÄgan. Utav de 33 skolor som utgav sig för att ha ett dokument gÀllande tobak, svarade 90 procent av skolorna att de utgick frÄn ett samlat policydokument för kommunens grundskolor. Ett av dessa dokument hade i vaga ordalag nÀmnt tobak som drog i sin drogpolicy medan fokus i ett annat dokument endast lÄg pÄ alkohol och narkotika.

Elever pÄ gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lÀrande och alltsÄ över de lÀrandesituationer som finns i skolan. Att sÄ inte alltid Àr fallet visar flera undersökningar, och Àven detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet pÄ ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrÄgor. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jÀmföra elevernas upplevelser med lÀrarnas intentioner vad gÀller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gÀllande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkÀter till alla elever vid ett estetiskt program pÄ en skola i norra SkÄne. De deltagande lÀrarna intervjuades.