Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

VÄrt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet Àr begrÀnsat till elever i Äldrarna sju till tio Är. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrÄ. Syftet med arbetet Àr att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger Àr förberedda inför en sorgesituation. UtifrÄn litteraturstudier har vi funnit utgÄngspunkten i vÄrt arbete.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta del av hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg samt om projektet Àr ett bra arbetssÀtt eller bara en fin statussymbol. DÄ miljöundervisningen ofta Àr bristande inom skolan, valde vi att undersöka en arbetsmetod dÀr miljöperspektivet fÄr större utrymme i verksamheten. Det stÄr skrivet i Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) att eleverna fÄr genom ett miljöperspektiv möjligheter att bÄde ansvara för den miljö de sjÀlva direkt kan pÄverka och att skaffa sig ett personligt förhÄllningssÀtt till övergripande och globala miljöfrÄgor. Projektet Grön Flagg startade 1996 och idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som arbetar med projektet Grön Flagg. DÄ en stadsdel i Malmö har mÄlsÀttningen att alla skolor skall arbeta med nÄgon form av miljöarbete, stod det mellan projekt Grön Flagg och skolverkets ?Skola för hÄllbar utveckling?.

Vi har under vÄra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola Àr viktigt. Samarbete kan underlÀttas genom att en god kontakt finns mellan lÀrare och förÀldrar. Vi har Àven förstÄtt att samarbete frÀmjar förstÄelse för elevens olika vÀrldar, genom att förÀldrars och lÀrares olika förstÄelse för samma barn knyts samman och dÀrmed kan elevens utveckling och lÀrande gynnas Àn mer.  För att fÄ syn pÄ om och i sÄ fall hur samarbete kan stödja elevens lÀrande och utveckling har vi gjort en enkÀtundersökning samt lÀst vad forskare inom Àmnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter förÀldrarnas utbildningsnivÄ för att undersöka om skillnader och likheter upptrÀder med tanke pÄ denna aspekt.   VÄr undersökning visade att flertalet förÀldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att förÀldrarna anser att lÀraren oftast Àr tillgÀnglig och att förÀldrarna fÄr information frÄn skolan.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svÄrigheter. Vi avser Àven att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar pÄ syftet samt vÄra frÄgestÀllningar: Vad anser specialpedagoger Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med förÀldrarna till Àr av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsÀttningar för eleverna.

Syftet med studien Àr att undersöka och sammanstÀlla hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förÀndrats genom Ären. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur pedagoger och förÀldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning anvÀnt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra förÀldrar med barn mellan sju och tolv Är, samt fyra pedagoger med olika lÄng erfarenhet inom lÀraryrket. I intervjuundersökningen framgÄr det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende pÄ vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. BÄde lÀrare och förÀldrar upplever att utvecklingssamtalet Àr en samverkan mellan hemmet och skolan, dÀr elevens utveckling kommer frÀmst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att genom en fallstudie undersöka huruvida irakiska förÀldrar Àr engagerade och delaktiga pÄ en svensk grundskola. Ett annat syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning en grupp av irakiska förÀldrar, som har barn i inlÀrningssvÄrigheter engagerar sig i samarbetet med skolan.FrÄgestÀllningarHur arbetar hem och skola för att kunna signalera samma budskap till barnet/eleven?Hur arbetar hem och skola för att utveckla en ömsesidig respekt, tillit och ett förtroende mellan det mÄngkulturella hemmet och skolan?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer som Àr induktiv, vilket innebÀr att den fokuserar pÄ process, förstÄelse och tolkning. Alla personer citeras som informanter.Fem djupintervjuer med arabisk- och svensktalande irakiska förÀldrar. En intervju med en nu vuxen elev i inlÀrningssvÄrigheter som gÄtt i skola bÄde i Irak och i Sverige.Resultat: Samtliga informanter har mycket positivt att sÀga om den svenska skolan men Àven om den irakiska.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i Ärskurs 9 för grundskolans samtliga skolÀmnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jÀmföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvÀrdena i svenska skolor.Betyg och jÀmförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder Àr vÀl lÀmpade. Metodvalet har utgÄtt frÄn relevant forskning samt pÄgÄende debatt om skolprestationer kring mÀtbara och jÀmförbara betygsmeritmedelvÀrden. Studien Àr en tidsserieundersökning. Den utgÄr frÄn en sekundÀr datakÀlla med offentlig Àmnesvis slutbetygsdata uppdelad pÄ flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte Ă€r ocksĂ„ att ta reda pĂ„ hur pedagogerna uppfattar sig arbeta frĂ€mjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergĂ„ngen utifrĂ„n ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med bĂ„de pedagoger och elever anvĂ€nds för att fĂ„ fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola i Östergötlands lĂ€n dĂ€r det finns tvĂ„ förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gĂ€llande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste Ären inom skolans vÀrld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket Àr klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, Àr alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad nÀr alla elever Àr inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ skolor i kommuner som nÄr goda respektive dÄliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts pÄ en skola som lyckats vÀl med att inkludera alla elever och nÄtt goda resultat.