I vÄrt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.GenomgÄng har Àven gjorts av olika teorier kring ledarskapets pÄverkan pÄ företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrÀttslagstiftningens pÄverkan pÄ personalrörlighet har behandlats bÄde i ett nationellt perspektiv och i en internationell jÀmförelse.Vi har genomfört en enkÀtundersökning pÄ 196 företag i VÀrmland, dÀr vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. VÄrt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anstÀllda under 2005, samt de företag som hade en extremt lÄg förÀndring av antalet anstÀllda under samma Är.Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har anvÀnts i enkÀten, med fokus pÄ de klimatdimensioner som verkar frÀmjande för radikala innovationer.Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har Àven gjorts för östra VÀrmland, vÀstra VÀrmland samt Karlstadregionen. Resultatet Àr Àven redovisat per bransch.Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sÀttet att genomföra undersökningen.

Ekonomiska aspekter och krav pĂ„ minskad energianvĂ€ndning leder bland annat till tillĂ€ggsisolering av vindsbjĂ€lklag och byte av uppvĂ€rmningssystem. ÅtgĂ€rderna ger ett kallare och fuktigare klimat pĂ„ vinden vilket gynnar mögeltillvĂ€xt. Minst 60 % av alla traditionella vindar med sjĂ€lvdrag kan anses ha riklig tillvĂ€xt av mögelsvamp (Ahrenens och Borglund 2007). Syftet med denna studie Ă€r att ta ett steg i rĂ€tt riktning om vilka Ă„tgĂ€rder som kan göras pĂ„ de vindar som idag Ă€r angripna.I denna studie har tre vindars fukttillstĂ„nd utretts och jĂ€mförts. Ett av objekten har simulerats och utsatts för olika Ă„tgĂ€rder.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetsglÀdje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillrÀcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning pÄ arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frÄgestÀllningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig pÄ arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

MÄnga svenskar Àr vÀlbekanta med hÀrdighetssystemet för trÀd och buskar, zonkartan som delar in Sverige i Ätta odlingszoner utifrÄn klimat. FÀrre kÀnner dock till hÀrdighetssystemet för vÄra perenner. Det Àr ett system med fyra kategorier, A-D, som tagits fram av svenska marknadens perennodlare. Att ha ett separat hÀrdighetssystem för örtartade perenner Àr nödvÀndigt dÄ deras övervintringsstrategier skiljer sig frÄn vedartades. Men som det ser ut idag Àr det mÄnga perenner som inte fÄr plats eller hamnar mitt emellan kategorierna varför trÀdgÄrdsbranschen nu efterfrÄgar en översyn av hÀrdighetssystemet.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och sÀljare pÄ samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan de bÄda grupperna gÀllande motivation och engagemang. En enkÀt utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. FrÄgeformulÀret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

Svenska fjÀllomrÄdet Àr vÀlbesökt av bÄde utlÀndska och svenska turister. KalfjÀllen och det öppna landskapet utgör en omtyckt vandringsmiljö och de alpina skidomrÄdena har Ärligen miljontals besökare.KlimatförÀndringarna diskuteras flitigt idag och fjÀllomrÄdet stÄr inför enförÀndring. Djur- och vÀxtarter flyttar norrut och kalfjÀllen vÀxer igen. Den alpina skidsÀsongen förvÀntas bli kortare, vilket fÄr ekonomiska konsekvenser för de berörda verksamheterna. Skistar AB, som Àr den dominerande aktören inom alpin verksamhet i Norden, ökar stÀndigt anvÀndandet av snökanoner för att sÀkerstÀlla skidsÀsongen.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hÄllbarhet..

Sammanfattning Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spÄr en framtid dÄ Sveriges klimat till större del prÀglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebÀra. SÄ vÀntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer pÄverka samhÀllet.Materialet studien bygger pÄ har inhÀmtats frÄn flera hÄll, men frÀmst kommer det frÄn SMHI, tidningsartiklar, rÀddningstjÀnster och kommuner. Sedan har en sammanstÀllning gjorts dÀr de identifierade hÀndelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien Àr avgrÀnsad till att endast inkludera hÀndelser under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti eftersom flest hÀndelser av intensivt regn bedöms intrÀffa dÄ.Resultatet visar stor geografisk spridning av intrÀffade regn, och liten kronologisk spridning.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att visa pÄ hur olika atmosfÀrsförhÄllanden kan pÄverka dettaktiska utnyttjandet av elektromagnetisk vÄgutbredning och behovet för en operatör att kunnaförstÄ och bedöma denna pÄverkan.Sensorer som anvÀnder det elektromagnetiska spektret utnyttjas mer och mer i vÄra militÀrasystem. VÀdret och atmosfÀren pÄverkar transmissionen och vÄgutbredningen avelektromagnetiska vÄgor. Olika atmosfÀrs- och vÀderfenomen pÄverkar sensorernas frekvenseroch vÄglÀngder och skapar begrÀnsningar i utnyttjandet. Utnyttjandet av sensorer och systemför att upptÀcka och följa mÄl och hot krÀver kunskapen att kunna bedöma hur sensorn ochsystemet pÄverkas nÀr de anvÀnds i olika klimat och vÀderförhÄllanden. Behovet av detta Àrstort och kommer i framtiden att öka dÄ vi mer och mer förlitar oss pÄ tekniska hjÀlpmedel föratt kunna upptÀcka och bekÀmpa mÄl i en stridsmiljö.

I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvÄrd och klimatvÄrdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA).Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. TvÄ mÀn och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvÄrd intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvÄrden positivt. TrÀningen upplevdes smÀrtfri, intensiv, varierad och individanpassad.

I snart ett Är har nyhetssÀndningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna pÄ högvarv för att fÄ upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nÀmligen vara dags att bestÀmma hur klimatpolitiken ska fortsÀtta efter Kyotoprotokollet. Sverige Àr dÄ EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir..

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.