Staden Sulaymaniyah ligger i den kurdiska delen av Irak och har pÄ senare Är utvecklats dÄ mÄnga valt att flytta frÄn landsbygden till den centrala delen av staden. Nybyggandet sker under tidspress och lÄngsiktigt hÄllbara lösningar prioriteras inte. MÄlet Àr att ta fram ett hus som Àr anpassat för majoriteten av befolkningen och samtidigt fÄ ett bra och energieffektivt inomhusklimat. En faktainsamling genomfördes för att ge bakgrundsinformation till projektet. Vidare gjordes en planlösning till huset i AutoCAD vilken har anvÀnts som grund till utformningen av huset och smarta lösningar.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning krÀver att löparen Àr motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebÀr. Studien som avser att pÄ djupet utforska framgÄngsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfÀltet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan & Deci 2000a, s.54-65) Àr en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanstÀllning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningslÀget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion.Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgÄngsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gÀllande ett motivationsfrÀmjande klimat hos medeldistanstrÀnare, trÀnarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina kÀllor till motivation?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgÄngsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nÄtt framgÄng i nÄgon form.

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrÄgan hos bland annat fastighetsÀgare, potentiella kunder och hyresgÀster. Allt fler bestÀllare vÀljer dÀrmed att lÄta certifiera sina projekt med nÄgot av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebÀr detta en stor utmaning, dÄ det stÀlls hÄrda krav pÄ byggnaden för att den ska uppnÄ den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav pÄverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att dÄ som arkitekt uppnÄ ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven mÄste uppfyllas Àr inte enkelt.  Det Àr dessutom viktigt att projektera rÀtt redan frÄn början.Det hÀr projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hÀnsyn till de gestaltningspÄverkande indikatorer betrÀffande omrÄdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt Àr viktiga att beakta i ett tidigt skede.

GrÀsbrÀnder Àr ett Äterkommande problem i hela Sverige och kan pÄverka bÄde egendom och mÀnniskor. Det finns flera faktorer som pÄverkar uppkomsten av grÀsbrÀnder. Det kan vara vÀder/klimat, mÀnsklig pÄverkan, typ av grÀs och antÀndningsmedel.I denna studie Àr mÄlet att kartlÀgga vart det sker flest grÀsbrÀnder i Sverige, varför de sker och nÀr sÀsongen startar och slutar. Ett annat mÄl med studien Àr att undersöka hur utsatta kommuner ser pÄ och hanterar problemet med grÀsbrÀnder. Slutligen var syftet ocksÄ att undersöka om framtida klimatförÀndringar kan komma att pÄverka grÀsbrandsituationen i Sverige.För att svara pÄ studiens mÄl valdes att anvÀnda en statistisk undersökning som bygger pÄ insatsstatistik frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB).

FrÄn att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande nÀrvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till vÀstvÀrlden och dÀribland Sverige. NÀr allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhÀlle i Sverige pÄverkar det inte bara dem som individer utan Àven religionen mandeism. I denna uppsats har jag pÄbörjat att undersöka hur mandéer ser pÄ sin identitet och religion. Jag har tagit min utgÄngspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen Àr en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Bakgrund: En av de viktigaste förutsÀttningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna Ästadkomma en hÄllbar ekonomisk tillvÀxt, Àr att landet integreras i vÀrldsekonomin och skapar ett klimat som frÀmjar utlÀndska investeringar. Idag rÄder det hÄrd konkurrens mellan lÀnder nÀr det gÀller att attrahera utlÀndska investerare, och det Àr upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utlÀndska direktinvesteringar. Vidare Àr vÄrt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har pÄ utlÀndska investerare.Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnds en metodtriangulering bestÄende av intervjuer med experter, en enkÀtundersökning av utlÀndska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga kÀllor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utlÀndska investerare, framförallt naturresurser, men Àven turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs Àven som mycket fördelaktig. För nÀrvarande finns det dÀremot fler hinder Àn fördelar för utlÀndska investerare.

Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar vÀrmekonsumtionen hos virkestorkar i sÄgverksbranschen. Det SCA-Àgda sÄgverket Tunadal belÀget i Sundsvall, VÀsternorrland, har anvÀnts som referenssÄgverk. Av de trÀd som anvÀnds vid sÄgverken avgÄr endast 47 % till sÄgad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbrÀnns i en egen- eller externt-Àgd panna, i vissa fall förekommer avtal med nÀrliggande industrier som tillgodoser vÀrmen till torkarna via processvÀrme eller fjÀrrvÀrme. Vid en eventuell minskning av torkarnas vÀrmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsÀttas till marknaden.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Vi lever idag i en vÀrld vars klimat Àr under förÀndring. De stigande temperaturerna leder till att havsnivÄn har stigit och Àven i framtiden kommer att fortsÀtta att stiga. NÀr havsnivÄn stiger kommer kustnÀra omrÄden vara tvungna att pÄ nÄgot sÀtt skydda sig emot de högre vattennivÄerna. Huvudstudien Àr över Göteborgs stad, dÀr intervju genomfördes med Ulf Moback pÄ Göteborgs stad. För att fÄ perspektiv pÄ Göteborgs stads arbete gjordes valet att Àven studera en annan stad med liknande problematik, Malmö.Studiens syfte var att undersöka hur Göteborg och Malmö avser att skydda staden frÄn den stigande havsnivÄn.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för vÄldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan Àr en relativt ny arbetsform som vÀxt fram ur en mÀngd olika förÀndringar hos den svenska vÀlfÀrdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav pÄ effektivitet i samband med ekonomiska nedskÀrningar gör sig gÀllande, men ocksÄ att ett könsmaktkritiskt perspektiv pÄ vÄld i nÀra relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom omrÄdet för vÄldsutsatta kvinnor och dÀrigenom utvÀrdera denna arbetsform som ÄtgÀrd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frÄgestÀllningar: varför samverkan har vuxit fram som ÄtgÀrd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhÄllande till de mÄl man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

This report presents suggestions and recommendations on how to convert an old industrial building, built in 1958, to an office hotel. One of the main criteria was that the floor plan should be flexible. The building is situated at Jonsereds Fabriker and the study was conducted for Hantverkslokaler i Göteborg AB, the estate owner.The survey is initiated with study visits at various office hotels, together with studies of literature regarding office planning. One conclusion from the study visits is that meeting-places, where the different companies can meet and exchange ideas and services, are important. Another one, and probably the most important parameter when planning offices is that they should have windows.

Den hÀr Àr en studie som berör omrÄdena kring förÀndring, grupper och lÀrande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förÀndring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lÀrande förÀndringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsÀttningarna för andra ordningens förÀndring kan förbÀttras inom gruppen och SKTF. För att svara pÄ detta har den metodologiska utgÄngspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

I de nordliga regionerna förekommer kallt klimat under vinterhalvÄren. Som en följd bildas is i Àlvarna vilket kan pÄverka produktionen för ett vattenkraftverk negativt. Vattenfall AB Àger en mÀngd vattenkraftverk som Ärligen drabbas av produktionsförluster under vintertiden. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att kvantifiera och analysera Vattenfalls isrelaterade produktionsförluster inom de svenska grÀnserna. Huvudsakligen behandlar denna rapport de fallförluster som isen orsakar över intagsgrindarna och i ÀlvstrÀckorna nedströms Vattenfalls vattenkraftstationer.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena dÀr hÀlsan och förutsÀttningarna för hÀlsan kan pÄverkas. De senaste Ären har det skett en positiv utveckling gÀllande den fysiska arbetsmiljön men inte gÀllande den psykosociala arbetsmiljön dÀr speciellt anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden upplever en allt mer pressad arbetssituation. LitteraturgenomgÄngen kring psykosociala arbetsförhÄllanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hÀlsa. Detta ses som ett problem dÄ det i arbetsmiljön ligger en avsevÀrd potential i frÀmjandet av hÀlsa och att fokus bör förflyttas frÄn det patogena till det salutogena synsÀttet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse pÄ arbetsplatser inom privat hÀlso- och sjukvÄrd samt undersöka medarbetarnas sjÀlvuppskattade hÀlsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.